lite rädd,islänning kanske?

[FengurLaugar]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

Håller med föregående talare.
Det är individen man ska gå efter. Visst att islandshästar är mycket trevliga hästar, har två egna, en 3 årig nybliven valack och en 16 årig valack. Det är bara den äldsta som rids än så länge. Han är hur snäll som helst att pyssla med, men sitter man på ryggen är det ett krutpaket utan dess like! Sådana är faktiskt de flesta islandshästar jag träffat och det är en del så jag tävlar och tränar lite.

Jag tycker inte att man ska köpa en gångartshäst när man vill hoppa och tävla dressyr. Men man gör ju som man vill Det är bara min åsikt.

 

[fjordtokan]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

Stirra dig inte bild på rasen. Utan kolla på olika individer. Min erfarenhet av islänningar är att de är pigga och påhittiga hästar som kanske inte alltid passar osäkra ryttare. Det är en STOR skillnad på turidningshästar och tävlingshästar tex. men det går ju säkert att hitta en säker och stabil islänning till dig. Som sagt titta på individen.

 

[Moneypenny]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

Islandshästar är precis som alla andra hästar - INDIVIDER

Det finns formel 1 och det finns skogsmullar, precis som hos stora hästar.

De största skillnaderna är väl att isisar är gångartshästar, de är i storlek med ponnyer, samt sätter 10 gånger mer päls en ett normalt halvblod.

Tipsar som flera andra - titta på connemarorna. De har enligt min erfarenhet oftare bättre huvud än islandshästarna. Inte krutpaket på samma sätt, jag har bara ridit isiar av formel 1 modellen i och för sig, men kan tänka mig att familjemodellen är hett eftertraktad.
Connemaror avlas inte för tävling på samma sätt. På irland avlar dom connemaror som ska gå fint i utställningsringenoch visa upp sig.

 

[kvandi]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

Är du nyfiken på islandshästen, åk till en turridning/ridskola o pröva! Det är fantastiska hästar! Givetvis skiljer det sig mellan individer som alla andra i tråden har sagt, men de är lagom stora, generellt coola till sättet och väldigt trevliga att ha o göra med! De har en annan uppfostran genom sin uppväxt i flock, de flesta har redan från start lärt sig respekt för människan och där får man mycket gratis i hanteringen. Sen blir de som de behandlas givetvis!


En islandshäst kan göra det som andra hästar kan, plus lite till Det finns även en del exemplar som helt enkelt inte kan tölta/har jättesvårt för tölt, om man inte vill jobba med gångartsträning. (Jag har en sån grabb, "dressyrponnyn" kallas han här hemma )

www.icelandichorse.se = Svenska islandshästföreningen!

Vanliga ponnyer i all ära, men islandshästen har det där lilla extra -helt klart värt för dig att pröva iaf!

 

[Praefatio]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

Du ska absolut inte kolla på islandshästar för att de är snälla och godmodiga utan för att du brinner för just den rasen. Min islandshäst var den enda häst som någonsin gjort mig hästrädd. Visst finns det snälla individer (t.ex. de du möter på turridningarna) men de kan vara extremt skarpa, lynniga och svåra. Det är svårt att hitta en islandshäst som, när den blir rädd, fryser fast i marken istället för att sticka eftersom flyktinstinkten är välditg hög till exempel.

Det finns individer inom alla raser, och betänk att islandshästarna till och med bedöms utifrån spunk. De har temperament.

 

[qrumelur]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

Förlåt en pessimist.
Den säkraste hästen jag haft i mitt liv var en fullblodskorsning.

Jag har ridit på mycket vilda Islandshästar så det är absolut ingen garanti.
Det enda som är bra är fallhöjden men det hjälpte inte mig när jag fick en hjärnskakning som jag hade sviter av i flera år senare...

Du ska ha en snäll och trygg häst - oavsett ras.
Sen är Islandshästar helt fantastiska av andra skäl...

 

[em76]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

Spunk?

(10)

 

[Praefatio]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

Mitt eget ord eftersom det kan vara lite oklart vad det ska kallas i Sverige, tror väl att man säger att det heter "Spirit", eller "Lynne"? Hur som helst så brukar man (bedömningsmässigt) vilja ha en häst med mycket spunk, dvs en häst som har mycket egen vilja, som är livlig och gärna lite klurig. En intelligent och käck häst med mycket "go". En vän till mig är islänning själv och föder upp och utbildar islandshästar. Han berättade många gånger att på Island så får de riktigt, riktigt knepiga och "svåra" hästarna höga poäng i just den här bedömningen. Man vill helt enkelt ha riktigt egensinniga hästar, eftersom de är häftiga som sjutton när man väl får fason på dem.

 

[Korven]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

Vilken machoinställning. Hur många vill ha såna hästar i Sverige?

 

[Rolle]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

Det är inte helt fel tänkt med Islandshäst, gick själv över till det för 9-10 år sedan och har aldrig haft så kul med hästar som jag har nu. Jag är helt övertygad om att generellt sett är islandshästen trygg därför att de i regel föds upp i grupp med flera hästar på öppna ytor och mestadels/alltid ute. Vidare har islänningarna selekterat ut de som inte passar som ridhästar, de har blivit söndagsstek istället.

Visst finns det olika individer inom islandshästar också men jag har aldrig råkat på någon som försökt bli av med ryttaren även om den varit väldigt mycket framåt. När jag stupat i backen har det berott på missförstånd mellan mig och hästen.
Tvärt om är det jättekul med en häst som är framåt, jag sitter hellre och styr än jobbar för att den ska gå framåt. Det går inte heller att rida en islandshäst som en stor häst. Man sätter sig mjukt i sadeln, håller skänklarna från hästen och tar inte för häftigt i tyglarna. Sätter man sig med en duns sätter hästen igång, då klämmer man med skänklarna och farten ökar lavinartat och om man då samtidigt drar i tyglarna far du fram i snabb tölt, galopp eller flygande pass okay inte långt därifrån i alla fall
Har studerat en del storhästryttare när de första gången satt sig på en islandshäst utan att vänta på instruktion

Som någon sa, åk någonstans och prova rida islandshäst. Om du kommer till sydöstra Skåne kan jag tipsa om flera turridningsanläggningar med bra hästmaterial.

Rolle
Islandsfullblod på lösdrift

 

[Rolle]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

Inte helt riktigt, så här säger FIZO (FEIF regler för Islandshästavel):

Spirit
Hästen bör vara mycket villig, modig, glad och positiv, ha självförtroende och
göra sitt bästa med endast liten uppmuntran. Hästen försöker tillmötesgå
ryttaren, är klok, lätt att rida och hantera.

Rolle
Islandsfullblod på Lösdrift

 

[Pettsson]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

Islänningar är trevliga, javisst. Min är inte det minsta rädd för någonting men absolut ingen häst för den som är nervös eller rädd. Allt handlar om individen!

Den genrella åsikten i ridskolevärlden (läs: min åsikt, och ja, jag har varit där också) eller i storhästvärlden är att islänningen är en skogsmullehäst, passar alla, är aldrig besvärlig eller svår, utan helt enkelt en häst för den som inte kan ett skvatt om man ska lyssna på många. Fel.
Stirra dig alltså inte blind på en ras, även om islänningen i stort sett är en stabil häst i de avseenden du nämner, utan se dig om, åk och provrid, gärna ute och känn dig för

 

[Praefatio]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

Antar att det kan variera, från land till land och från domare till domare, men det var så jag fick det förklarat av denne islänning.

 

[lil-sis]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

Jag tror inte att du ska leta specifik ras utan efter en snäll och trygg individ som är lätt att ha och göra med.

 

[lil-sis]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

Men en välriden "storhäst" är lika känslig som en välriden islandshäst.

De "storhästryttare" du har "studerat" som inte fått instruktioner på islandshäst hade inte klarat sig bättre på en känslig "storhäst".

 

[lil-sis]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

Connemaran är en bruksponny som ska kunna hoppa hinder med barnen, gå dressyr med "tanten" och jobba på åkern med "gubben" och sen köra kapplöpning med grannarna på kvällen.

Det finns lika stor variation inom connemaran som islandhästen. Så även där måste man leta individer.

(Connemara är min favoritras och absolut en ponny jag skulle rekommendera till någon rädd men inte vilken connemara som helst!)

 

[_Yggdrasil_]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

Gäller detta samma fullblod som du har ute till salu? Isåfall kanske du ska ändra annonsen lite???

 

[Myrten]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

Hej!

Som flera skrivit - det är individen det handlar om!
[...]
Skulle nog hellre tänkta fjording, om man nu ska inrikta sig på ras, då de generellt sett är psykiskt mycket stabila, lugna men arbetsvilliga. Dock finns det skäl till att de anses som lite envisa, man behöver kunna vara en ledare för att få fram hela arbetsviljan hos en fjording...

Som avdankad fjordhästägare/ryttare/fan (ingen häst för tillfället) skriver jag under på det! Min senaste fjording kunde vara ett hår av när han var på det humöret. Vanligtvis var han en mycket snäll, cool, väluppfostrad och välriden häst man kunde släpa med sig överallt, MEN det berodde också på att elaka matte hade tummen i ögat på honom. Med en mer timid person i grimskaftet tog han snabbt över showen! Till råge på eländet var han söt som en liten ängel, så ytterst få anade hur mycket häst som dolde sig under den väna ytan. Mycket självkänsla och mycket integritet fanns där. Detta ledde till att han, bara man tog honom rätt, var en väldigt lättsam kuse. Han var inte rädd för något utan bara nyfiken och positiv.

Jag hade också ett sto som hade lite väl mycket nerv (för rasen) och som var en helt annan typ. Hon skulle aldrig kommit på tanken att försöka sätta sig på en människa. Helt säker att hantera även för barn och skuttade glatt över allt upp till 1 m som barnen styrde på. Hennes nerv gjorde dock att hon var lite tittig vid uteridning (om man red själv, i grupp var det aldrig problem). Det blev bättre med åren, men aldrig helt bra. Om hon inte litade på en ryttare kunde det faktiskt bli otrevligt, för då hästen osäker och hon hade, till skillnad från min valack, tendensen att vilja vända och springa hem. Han ägnade sig inte åt sådant. Han stannade och tittade.

Generellt behöver fjordhästar starkt ledarskap, det tror jag man kan säga gäller generellt för rasen även om det naturligtvis också är individuellt.

 

[Boj]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

Antar att det kan variera, från land till land och från domare till domare, men det var så jag fick det förklarat av denne islänning.

Nej det varierar inte, FIZO tillämpas av alla länder i avelsbedömning och det är utifrån de kriterierna man bedömer för att det ska vara likvärdigt oavsett var bedömningen har skett.

I övrigt känner jag många uppfödare på Island, och bl a ett par av de mer kända och har aldrig hört talas om det du beskriver. Den typen av häst du ger beskrivning på går till kalops.

 

[Moneypenny]

Sv: lite rädd,islänning kanske?

ja connemarorna är också individer.

Man min uppfattning är att man hittar fler coola "okänsliga" individer bland 100 connemaror än hos 100 islandshästar.

Just för att connemaran avlas fortfarande på de kriterier du skrev

Connemaran är en bruksponny som ska kunna hoppa hinder med barnen, gå dressyr med "tanten" och jobba på åkern med "gubben" och sen köra kapplöpning med grannarna på kvällen.

Om den ska klara det måste den vara cool och stabil.

Islandshästarna idag avlas väldigt mycket på tävling och gångarter enligt min uppfattning. Rasen går mot ädlare, "långbentare", mer känsliga och explosiva individer. Kort sagt inte den typ av häst ts letar efter.

Sen påverkas alla hästars mentalitet väldigt mycket av hur de hanterades när de växte upp och hur de hanteras genom sitt liv.