FriSomPensionär
Trådstartare
Skapade ett nytt nick för detta inlägg för att inte outa mannen.
Jag har kommit till insikt om att jag lever i en, för mig, toxisk relation och att jag bör ta steget att avsluta denna relation. Mannen tycker vi har det trevligt som inte bråkar och hjälper inte till i processen mot ett avslut. Ibland känner jag mig beslutsam och stark och andra stunder undrar jag om jag överdriver eller om jag gör ett misstag som avslutar detta.
Vårt förhållande följer väldigt mallen för ett förhållande med en narcissistisk personlighet och likaså även turerna nu efter jag tagit upp frågan om skilsmässa. Vi är nu i stadiet där jag ska vävas in tillbaks inne i nätet och det är rätt gulligt och trevligt. Inser att det trevliga är över direkt igen det känns som jag vill stanna kvar och förstår rent logiskt att om jag vill få en harmonisk och rolig pensionärstid måste jag bli fri från detta förhållande. Det kompliceras också av att mannen är skriven i min villa så jag kan inte bara packa och flytta utan måste få ut honom. Mannen själv tillbringar sin mesta tid i sitt eget lantliga boende några mil utanför stan. Han deltar inte heller på något sätt med att sköta om boendet han är skriven vid utan använder vårt hem som hotell med restaurang när det passar honom. Ofta dyker han bara upp utan att meddela nåt innan.
Hur bär jag mig åt för att få ut honom? Och mina egna tankar, "gör jag rätt", hur kommer jag till insikt och klarhet där?
Jag har kommit till insikt om att jag lever i en, för mig, toxisk relation och att jag bör ta steget att avsluta denna relation. Mannen tycker vi har det trevligt som inte bråkar och hjälper inte till i processen mot ett avslut. Ibland känner jag mig beslutsam och stark och andra stunder undrar jag om jag överdriver eller om jag gör ett misstag som avslutar detta.
Vårt förhållande följer väldigt mallen för ett förhållande med en narcissistisk personlighet och likaså även turerna nu efter jag tagit upp frågan om skilsmässa. Vi är nu i stadiet där jag ska vävas in tillbaks inne i nätet och det är rätt gulligt och trevligt. Inser att det trevliga är över direkt igen det känns som jag vill stanna kvar och förstår rent logiskt att om jag vill få en harmonisk och rolig pensionärstid måste jag bli fri från detta förhållande. Det kompliceras också av att mannen är skriven i min villa så jag kan inte bara packa och flytta utan måste få ut honom. Mannen själv tillbringar sin mesta tid i sitt eget lantliga boende några mil utanför stan. Han deltar inte heller på något sätt med att sköta om boendet han är skriven vid utan använder vårt hem som hotell med restaurang när det passar honom. Ofta dyker han bara upp utan att meddela nåt innan.
Hur bär jag mig åt för att få ut honom? Och mina egna tankar, "gör jag rätt", hur kommer jag till insikt och klarhet där?