Kramar

[lingonben]

Jag gillar kramar och pre-Corona hälsade jag alltid på mina vänner genom att kramas. Nuförtiden är det bara barnen jag kramar (fast knappt tonåringen, han är lite för cool för kramar). Jag lider av den här långvariga bristen på fysisk kontakt.

 

[Sezziyanen]

Jag gillar kramar och pre-Corona hälsade jag alltid på mina vänner genom att kramas. Nuförtiden är det bara barnen jag kramar (fast knappt tonåringen, han är lite för cool för kramar). Jag lider av den här långvariga bristen på fysisk kontakt.

Du och extremt många andra.. Fullt normalt!

Och ingen politiker bryr sig. Tja, typ ingen bryr sig överhuvudtaget om de förödande effekter alla covid-åtgärder har på folkets mentala hälsa.

 

[Matt]

Du menar att det måste vara rädslor som gör att man inte trivs med att följa normen?

Absolut inte.

 

[Tranan]

Gud jag älskar att bli kramad! men bara av personer som jag gillar.
Att bli kramad av okända så är det lite jobbigt om det blir längre en några sekunder.
Men just nu saknar jag kramar väldig mycket.

 

[escodobe]

Jag hoppas verkligen att kramandet stannar kvar på den här nivån även efter Corona! Jag ogillar att krama nån annan än den som står mig absolut närmast.

 

[gulan]

I dag är det Kramens dag. Vad tycker ni om kramar?

Vi kramas mycket i familjen och jag kramar min närmsta vänner (några stycken bara) Min mamma var över härom kvällen för hon ville visa en lägenhet hon tittat på. När hon skulle gå fick jag en längtan att krama henne. Vi har ju inte gjort det på väldigt länge. Jag sa -Åh mamma vi kan väl kramas....så gjorde vi det och stod och höll om varann länge och vi grät en skvätt bägge två. Det var översvallande känslor som överrumplade oss bägge. Får mycke närkontakt med min sambo men jag saknar även från min nära familj......

 

[nullo-modo]

Saknar att kunna krama mina vänner och släktingar, sån där riktigt go hjärtlig kram med tyngd bakom. Hälsningkram har jag inget emot men kan kvittra för min del.

 

[Avalbane]

Jag älskar och saknar närheten kramar ger. MEN bara av vissa personer som jag gillar/accepterar.
Går dock inte självmant fram och kramar någon annan, utan personen får komma till mig. (Innan Covid då.)

Däremot tycker jag, som flera andra, att det är skönt att slippa hälsningskramar från okända/vissa och handskakningar pga Covid. Passar mig perfekt att hålla avstånd och säga hej istället utan någon fysisk kontakt.

 

[monster1]

Rent fysiologiskt är det så enkelt. Om man har psykiska besvär som gör att kroppen inte kan användas som den är avsedd för, då jobbar man på det psykiska.

Styrka och självförtroende kommer av att möta rädslor och att övervinna dessa.

David Goggins har oerhört inspirerande tankar i ämnet.

Neuropsykiatriska funktionsvariationer arbetar man inte bort. Ingen mår bra av att göra saker den tycker är obehagligt. Att många människor mår bra av något betyder inte att alla gör det (även inom vetenskapen).

 

[tanten]

Jag pratar inte utifrån min upplevelse utan utifrån vad vi vet genom forskning.

Seriöst? Jag hävdar att du pratar strunt.

Vi behöver fysisk beröring. Men inte vilken beröring som helst. Ditt påstående landar i att all form av beröring är positiv.
Även någons påtvingade tafsande? Hårdhänt fasthållande?

Om man VILL ha beröringen är den positiv.
Om någon vill krama mig mot min vilja är det en mild form av övergrepp. Jag vill inte ha kontakten. Och skulle vilja ha respekt för det.
Med de jag håller av är jag väldigt fysisk. Men jag är definitivt inte fysisk mot kreti och pleti.

 

[Sezziyanen]

Seriöst? Jag hävdar att du pratar strunt.

Vi behöver fysisk beröring. Men inte vilken beröring som helst. Ditt påstående landar i att all form av beröring är positiv.
Även någons påtvingade tafsande? Hårdhänt fasthållande?

Om man VILL ha beröringen är den positiv.
Om någon vill krama mig mot min vilja är det en mild form av övergrepp. Jag vill inte ha kontakten. Och skulle vilja ha respekt för det.
Med de jag håller av är jag väldigt fysisk. Men jag är definitivt inte fysisk mot kreti och pleti.

Här tolkar vi vilt och fritt, haha.

- "Fysisk beröring är bra för människor"

"VADÅ TYCKER DU VÅLDTÄKTER ÄR BRA FÖR MÄNNISKOR?!?!?!?"

 

[Sel]

Här tolkar vi vilt och fritt, haha.

- "Fysisk beröring är bra för människor"

"VADÅ TYCKER DU VÅLDTÄKTER ÄR BRA FÖR MÄNNISKOR?!?!?!?"

På tal om att tolka vilt och fritt. Det där var väl bra tramsigt?

 

[Sezziyanen]

På tal om att tolka vilt och fritt. Det där var väl bra tramsigt?

Nej? Läs inlägget jag svarade på.

"Ditt påstående landar i att all form av beröring är positiv.
Även någons påtvingade tafsande? Hårdhänt fasthållande?"

100% vild och fri tolkning, haha.

 

[Sel]

Nej? Läs inlägget jag svarade på.

"Ditt påstående landar i att all form av beröring är positiv.
Även någons påtvingade tafsande? Hårdhänt fasthållande?"

100% vild och fri tolkning, haha.

"VADÅ TYCKER DU VÅLDTÄKTER ÄR BRA FÖR MÄNNISKOR?!?!?!?"

100% fri och vild tolkning.

 

[Sryoqwe]

Absolut inte.

Så vad menar du? Att det är något psykiskt fel på personer som inte tycker om fysisk beröring? Då är det fel på mig och jag tänker inte försöka ändra på det.

 

[Sezziyanen]

"VADÅ TYCKER DU VÅLDTÄKTER ÄR BRA FÖR MÄNNISKOR?!?!?!?"

100% fri och vild tolkning.

Hur då? Att tafsa är en form av våldtäkt. Håller du inte med?

 

[Matt]

Seriöst? Jag hävdar att du pratar strunt.

Vi behöver fysisk beröring. Men inte vilken beröring som helst. Ditt påstående landar i att all form av beröring är positiv.

Jag förväntar mig faktiskt att den som läser förstår skillnaden mellan beröring och övergrepp.

Människan mår bra av beröring. Det står klart om man ser till forskningsläget.

 

[Matt]

Så vad menar du? Att det är något psykiskt fel på personer som inte tycker om fysisk beröring? Då är det fel på mig och jag tänker inte försöka ändra på det.

Jag hävdar det jag sa. Att om man inte gillar fysisk beröring så är det en förlust för den egna kroppen och dessutom en förlust för ens barn, om man har några. För kroppen mår bra av beröring.

Sedan lägger jag mig inte i om någon vill göra något åt det eller inte. Den bedömningen får individen själv göra.

 

[Sezziyanen]

Den här "diskussionen" är så komisk

"Människor behöver föda, att äta mat. Människor mår bra av det."

"Va? Då menar du alltså att alla alltid mår bra av att stoppa i sig så mycket mat som möjligt oavsett vad det är för mat eller vilka allergier de har eller livssituation eller om maten kanske är fel för dem eller inte riktigt de tycker den är god och därför kanske mår psykiskt dåligt av just den maten eller om de tvingas äta för mycket av nån annan fastän de inte vill eller kan och därför kommer må dåligt? Hur kan du tycka det?"

Sen är det ju rätt lätt att se att @Matt här älskar att provocera, haha.

 

[_Taggis_]

Jag förväntar mig faktiskt att den som läser förstår skillnaden mellan beröring och övergrepp.

Jag förstår din poäng även om jag inte håller med riktigt.

Jag var ett sånt barn som blivit kramat mot min vilja under hela min uppväxt. Jag har alltid haft svårt att kramas, så långt jag kan minnas. Men på den tiden var det ng ännu färre än vad det är idag, som ens reflekterar kring att barn kan ha en vilja och integritet, och kan känna sig tvingade att kramas. Typ "ge nu farmor en kram", "kom hit får jag en kram", "och så ger du xx en kram som tack". Alltså jag hatade detta okynneskramande som pesten. Jag minns att jag oftast stod stel som en pinne och väntade på att det skulle vara över.
Ännu värre blev det i tonåren. Jag minns en födelsedag när jag skulle väckas med tårta på sängen och detta eviga kramande skulle inledas, och det slutade med att jag sparkade ner en av mina familjemedlemmar från sängen (loftsäng) så hen flög baklänges och gjorde illa sig mot en stol. Jag skäms fortfarande när jag tänker på det.

Jag har verkligen känt kramandet som en form av övergrepp. Även om jag fattar att det inte varit menat så.