fettso
Trådstartare
Har gjort ett liknande inlägg här för ngt år sedan, men har funderat och skulle vilja fråga igen.
Vi har en Shetlandsponny som vi köpt åt barnen för snart 2år sedan.
Vi föll för honom för att han är så himla charmig, han reagerar inte på att barnen studsar i traven och är världens snällaste i stallet.
Enligt dom som vi köpte honom av så var han inkörd och inte bara det, han var så lugn så det kvittar vad man gjorde han blev inte rädd.
Dom berättade att dom bundit honom i en parkbänk vid ett tillfälle och att han då helt sonika gått hem med hela bänken släpandes utan att bli rädd.
Ja det var alltså ingenting som kunde skrämma honom.
Givetvis provkörde vi aldrig, men sulkyn följde med liksom selen.
Efter ett par veckor med ridning hemma tänkte jag att vi skulle prova det här med vagn.
Jag hade ju kört mkt själv med min ponny som liten, så jag mindes hur allting skulle sitta.
Första gången var min far med så då gick det ganska bra, han ville inte stå still när vi spände för men pappa höll honom hårt.
Jag började med att gå efter vagnen inne i paddocken, han var orolig och sneglade hela tiden bakåt, efter några varv vågade jag sätta mig i vagnen.
Han var uppenbart orolig men efterand lugnade han sig och så slutade vi för dagen.
En vecka senare fick jag den inte så lyckade iden att köra honom själv, hade dessutom mina två döttrar med, vid tidpunkten 3 och 1,5 år gamla.
Jag spände för honom själv men hann aldrig få på sida nr två ordentlig innan han började skritta.
Jag försökte prata med honom och ta mig fram till huvudet, men strax var han i sken.
Äldsta dottern befann sig plötsligt i paddocken rakt framför vagnen, jag hann precis styra honom innanför och ta dottern och springa ut.
Oskar skenade varv på varv tills vagnen lossnade, sedan kunde jag ta honom genomsvettig.
Oskar klarade sig utan fysiska skador, vagnen däremot blev skrot och därmed också planerna på att kunna på köra hemma och gå på träningar i körning med honom.
Efter detta har han endast använts som ridhäst, men han är lite bakskygg.
Han blir rädd om det kommer plötsliga saker bakifrån, men vet han bara om att dom finns där går det bra.
Finns det någon chans att kunna köra honom igen?
Jag skulle vilja lämna honom på inkörning hos någon duktig person som har mkt tid och tålamod.
Antar att det skulle kosta skjortan.
Jag tömkör honom mkt och det är inga som helst problem, det roliga är att han vänder precis som att han hade en vagn efter.
Vi har en Shetlandsponny som vi köpt åt barnen för snart 2år sedan.
Vi föll för honom för att han är så himla charmig, han reagerar inte på att barnen studsar i traven och är världens snällaste i stallet.
Enligt dom som vi köpte honom av så var han inkörd och inte bara det, han var så lugn så det kvittar vad man gjorde han blev inte rädd.
Dom berättade att dom bundit honom i en parkbänk vid ett tillfälle och att han då helt sonika gått hem med hela bänken släpandes utan att bli rädd.
Ja det var alltså ingenting som kunde skrämma honom.
Givetvis provkörde vi aldrig, men sulkyn följde med liksom selen.
Efter ett par veckor med ridning hemma tänkte jag att vi skulle prova det här med vagn.
Jag hade ju kört mkt själv med min ponny som liten, så jag mindes hur allting skulle sitta.
Första gången var min far med så då gick det ganska bra, han ville inte stå still när vi spände för men pappa höll honom hårt.
Jag började med att gå efter vagnen inne i paddocken, han var orolig och sneglade hela tiden bakåt, efter några varv vågade jag sätta mig i vagnen.
Han var uppenbart orolig men efterand lugnade han sig och så slutade vi för dagen.
En vecka senare fick jag den inte så lyckade iden att köra honom själv, hade dessutom mina två döttrar med, vid tidpunkten 3 och 1,5 år gamla.
Jag spände för honom själv men hann aldrig få på sida nr två ordentlig innan han började skritta.
Jag försökte prata med honom och ta mig fram till huvudet, men strax var han i sken.
Äldsta dottern befann sig plötsligt i paddocken rakt framför vagnen, jag hann precis styra honom innanför och ta dottern och springa ut.
Oskar skenade varv på varv tills vagnen lossnade, sedan kunde jag ta honom genomsvettig.
Oskar klarade sig utan fysiska skador, vagnen däremot blev skrot och därmed också planerna på att kunna på köra hemma och gå på träningar i körning med honom.
Efter detta har han endast använts som ridhäst, men han är lite bakskygg.
Han blir rädd om det kommer plötsliga saker bakifrån, men vet han bara om att dom finns där går det bra.
Finns det någon chans att kunna köra honom igen?
Jag skulle vilja lämna honom på inkörning hos någon duktig person som har mkt tid och tålamod.
Antar att det skulle kosta skjortan.
Jag tömkör honom mkt och det är inga som helst problem, det roliga är att han vänder precis som att han hade en vagn efter.
