Köpa VAB-TJÄNST-vad säger det om samhället?

[Badger]

Fast du kommer ihåg det? En sjuk ettåring som ska ha vab-personal kommer inte att komma ihåg det i vuxen ålder. Du måste varit äldre.

Tänk en ettåring och så springer det okända människor som ska ta hand om dessa barn...

Ursäkta att jag nu inte är finkänskig, men så många stolpskott jag jobbat med inom barnomsorgen
. Jag skulle inte släppa in någon. De som är riktigt bra har redan bra tjänster med bra lön...

Fast om inte "personal" brukade vabba ettåringar på 70-talet, varför skulle man tvinga föräldrar att acceptera det nu? Speciellt som vi är mycket mer försiktiga med barn nuförtiden än då och många inte ens låter mormor passa en tvååring en kväll.

Man kanske kan anta att det snarare gäller elvaåringen som brutit armen och ska vara hemma dag tre och mamma ska på ett riktigt viktigt möte. Eller som sagt 6-9 åringar med vattkoppor (osäker på när man började stanna hemma själv istället).

Sedan måste ju inte tjänsterna gå till stolpskott heller. En väninna som är helt underbar, ursnäll och kompetent jobbade extra som barnpassning på ett företag när hon pluggade. Om någon på företaget hade ett barn som skulle vara hemma feberfri en dag till kunde de ta med barnet till lekrummet på jobbet och jobbet ringde väninnan. Men jag antar att vab tjänster skulle gå till utbildade barnskötare snarare. (Här får barnet sitta på mammas eller pappas kontor istället med en TV och en hög DVD, vet inte hur mycket bättre det är.)

 

[Smulu]

Möjligheten för annan person än förälder att vara hemma med sjuktbarn är bara bra.
Att det kommer företag, gissar att det förmodligen är olika barnvaktsfirmor som idag passar friska barn ex. hämtar på dagis, som kan passa nästan friska barn (ex. den feberfria dagen) är också bra.
Dock är det viktigt att det blir föräldrarnas val och inte någon annans val huruvida tjänsten ska utnyttjas och när. Tjänsten kanske är mest lämplig för lite större barn, 5 år och större?
Många i dagens samhälle har inte mormor och farmor på VABB avstånd. Vännerna arbetar de också. Ett barnvakts/Vabb företag med personal som kontrolleras mot polisregistret är ju säkrare än nån facebookgrupp ex.

 

[Petruska]

Jag gillar verkligen tanken på vab-tjänsten. Jag älskar valfrihet!

Tycker inte ens man behöver gå så långt att kalla det valfrihet. Läget är att man behöver jobba och att barnet är sjukt. Dvs inte ett drömläge. VAB-tjänsten är en av rätt få lösningar som möjliggör att man kan jobba (tex slipper säga till 30 eller 300 elever att man ställer in undervisning/föreläsning), och barnet blir omhändertaget. Dessutom omhändertaget av någon som har det som yrke, istället för av någon som har behövt ställa till det på sitt jobb för att kunna ta hand om sitt barn. Det är mycket enklare att hitta en person som är kompetent nog att ta hand om mitt/mina barn, än att hitta en person som på minimal varsel kan ta över mitt arbete.

 

[Lovisaleonora]

Det är mycket enklare att hitta en person som är kompetent nog att ta hand om mitt/mina barn, än att hitta en person som på minimal varsel kan ta över mitt arbete.

På så sätt vinner alla, det blir fler arbetstillfällen och någon som tycker om att ta hand om barn får ett arbete.

 

[hastflicka]

Jag förstår inte riktigt moraliserandet, det handlar ju om en frivillig tjänst? De föräldrar som eventuellt använder sig av den tycker ju uppenbart att det är det bästa valet givet situationen? Och den som inte tycker det vabbar själv.

Ungefär som att det inte är ett jätteproblem att det säljs falukorv i butikerna, fast jag avskyr falukorv och aldrig skulle äta det - jag låter helt enkelt bli att köpa det, och så är problemet löst för min del. Uppenbart finns det andra som gärna köper det, jag får förmoda att de gillar falukorv, men hur är det ett problem för mig eller samhället?

Såvida man då inte ska tycka att det är moraliskt fel för alla att äta falukorv eller anlita vabbare, men den moraliska indignationen har jag svårt att förstå. När man ser på vilka frihetsgrader man ändå har med sina barn, så känns en vabbare när det kör ihop sig med jobb och sjuka barn som en ganska liten sak, som knappast lär fördärva barnens uppväxt eller samhället. Är barnet jättesjukt eller litet eller föräldrarna av någon annan anledning inte vill, så måste man ju inte? De som vill kan, de som inte vill slipper.

Mycket val beskrivet.

Jag tror jag känner starkt emot tjänsten pga att jag själv var mkt sjuk söm barn och var mkt på sjukhus. Ibland fick mamma vara med och då var det inga problem. Men ibland fick inte förälder vara med. Och det var VIDRIGT.
Och så rädd och utlämnad tycker jag inte barn ska behöva känna sig.
Men visst... Barnen kanske är lugnare när de är hemma hos sig själv.

Du minns sjukhusbesoken som vidriga ... medan min aldsta son ALSKADE nar han var inlagd som 1-3 aring och formodligen skulle minnas det som nagot av det basta i sitt liv. Alla underbara mannsikor som var sa snalla och spenderade sa mycket tid, det var alltid nagon som skrattade och log och pratade med honom. For att inte tala om leksakerna. Och trampbilen ... wow ... det var den basta leksak han nagonsin lekt med. Sa lange andra manniskor (sjukskotare, skoterskor, lakare, andra mammor) fanns dar var jag tamligen oviktig, en mycket sjalvstandig ung man. Vid ett tillfalle nar han var runt 2 ar bar jag honom genom hela Huddinge Sjukhus, fran bakre vanstra hornet, i hissar och korridorer ... vilt gratande och ylande, "Jag vill inte aka hem". HOGT ylande. Hela vagen. Lat mig bara saga att det var ett av de mer pinsamma tillfallena i mitt liv.

Nar han precis skulle fylla tre ar och jag var hoggradigt gravid men tunga matkassar pa vag ut ur affaren och han ville att jag skulle stanna for att titta nar han slog volter pa barriaren till varuvagnarna lessnade jag och vrakte ur mig, (det ar lange sedan och darfor preskiberat. hoppas jag) "Om du inte kommer medetsamma lamnar jag dig har och aker hem sjalv." Varpa barnet slutade mitt i volten, tittade upp pa mig med ett litet skratt och utbrast, "Men det vet jag ju att du inte gor. Titta mama" ... och jag larde mig min laxa. ALDRIG hota med nagot man inte kan genomfora.
Fa barn var bortlamnade till sa manga okanda manniskor som honom. Sjalv tror jag att det bland annat ar darfor han alltid varit sa frammat och obekymrad om vem som tog hand om honom just da. Han var djupt forankrad i tryggheten att jag alltid kom tillbaka och fanns dar for honom.

 

[Amha]

Jag är väldigt kluven. Tiden när barnen är små är väldigt kort. Det känns tråkigt att man (oavsett kön) ska göra ett sånt jäkla bra jobb på heltid att man inte kan vabba medan barnen är små. Det säger rätt mycket om mig men jag ser ingen anledning idag till att inte vara hemma och vabba om barnet är sjukt. Jag och sambon har inga diskussioner om det. Han går senare än jag och han väcker barnet. Han får vabba åtminstone första dagen för när de går upp är jag redan på jobbet. Nu har det hänt kanske 1-2 gånger då barnet är en väldigt frisk rackare än så länge.

Samtidigt ser jag de som inte haft sån tur som oss, där barnet är sjukt hela tiden och det blir problem för föräldrarna. Det är klart att det är en kanonidé i det läget. Dock känner jag för min egen del att om jag skulle ta in någon till att vabba åt mitt barn vill jag att barnet har en relation till personen och det är jätteviktigt för mig att jag känner mig trygg med denne om jag ska lämna barnet ensam. Därför är det viktigt att det är en person och inte ett företag (personen kan vara anställd såklart men jag vill ha känslan av att jag ringer Lisa eller Olle för att vabba och inte vabfirman).

Jag säger nog att det kan vara en bra idé för att lösa nödlägen för vissa föräldrar men det behöver nog finnas bra rutiner för att det ska ge trygghet för föräldrarna. Dock måste det stanna på att det är ett val för föräldrarna. Jag skulle inte alls vara bekväm med att ta in en firma för det, åtminstone inte för små barn, men då tar jag inte random barnpassning för ett biobesök heller utan en vän eller släkting

 

[hastflicka]

En av mina var sjuk, eller inte sjuk exact men tillrackligt snorig for att inte kunna ga till Dagis, en hel vartermin nar jag var ensamstaende med tva barn. Han var helt frisk i 4 dagar ... under pasklovet. Jag utnyttjade precis alla jag kande for att fa barnpassning atminstone for det mesta. Han var med Mormor till jobbet, med Farfar till jobbet, med en god van (eller tva) till jobbet ... och sa vidare. Det hade varit sa mycket battre om jag hade kunnat ringa en VAB firma. Grannen hade kunnat titta till dem, och sjalv kunde jag smita hem pa Lunchen de flesta dagar. Sa mycket enklare for bade mig och barn an att skicka ut honom runt halva stockholms omradet for att spendera dagen pa diverse kontor.

 

[Raderad medlem 94602]

Eller så anställer de helt enkelt van förskolepersonal som redan har byggt upp ett immunförsvar...

Jag har extremt svårt att tro att etablerad förskolepersonal med kompitens som attraherar väljer dessa jobb före en förskola. En fast arbetsplats. Det blir ju som vi timvikare inom personlig assistans har det. Ständigt kliva in i nya hem där man ska ställa om sig efter nya rutiner och vara alla till lags. Oerhört mentalt krävande. Självklart väljer man en fast arbetsplats där man kan vara med och påverka sin arbetssituation och där man har back up och kollegor över kringflackande.

Jag tror att det är de där barnskötarna ingen vill ha som får ta dessa bemanningsföretagsjobben.

 

[Amha]

En av mina var sjuk, eller inte sjuk exact men tillrackligt snorig for att inte kunna ga till Dagis, en hel vartermin nar jag var ensamstaende med tva barn. Han var helt frisk i 4 dagar ... under pasklovet. Jag utnyttjade precis alla jag kande for att fa barnpassning atminstone for det mesta. Han var med Mormor till jobbet, med Farfar till jobbet, med en god van (eller tva) till jobbet ... och sa vidare. Det hade varit sa mycket battre om jag hade kunnat ringa en VAB firma. Grannen hade kunnat titta till dem, och sjalv kunde jag smita hem pa Lunchen de flesta dagar. Sa mycket enklare for bade mig och barn an att skicka ut honom runt halva stockholms omradet for att spendera dagen pa diverse kontor.

Absolut, det är främst här jag ser problemen och varför vabfirma skulle vara något. Dock tror jag inte att merparten skulle uppskatta att det kom olika personer varje gång utan att man önskat sig en kontakt med personerna innan. Det finns en grupp man kan kontakta för att få en barnvakt i sthlm har jag hört om. Där har man en idé om att de ska träffa barnet och föräldern och sen börja med 1-2 timmar innan man utökar. Det känns som en grej som skulle göra mig gladare. Jag tänker att jag hade märkt om barnet gillat personen ganska snabbt.

 

[Amha]

Jag har extremt svårt att tro att etablerad förskolepersonal med kompitens som attraherar väljer dessa jobb före en förskola. En fast arbetsplats. Det blir ju som vi timvikare inom personlig assistans har det. Ständigt kliva in i nya hem där man ska ställa om sig efter nya rutiner och vara alla till lags. Oerhört mentalt krävande. Självklart väljer man en fast arbetsplats där man kan vara med och påverka sin arbetssituation och där man har back up och kollegor över kringflackande.

Jag tror att det är de där barnskötarna ingen vill ha som får ta dessa bemanningsföretagsjobben.

Eller de som bara vill ha timanställning av en eller annan anledning.

 

[Snurrfian]

Jag har extremt svårt att tro att etablerad förskolepersonal med kompitens som attraherar väljer dessa jobb före en förskola. En fast arbetsplats. Det blir ju som vi timvikare inom personlig assistans har det. Ständigt kliva in i nya hem där man ska ställa om sig efter nya rutiner och vara alla till lags. Oerhört mentalt krävande. Självklart väljer man en fast arbetsplats där man kan vara med och påverka sin arbetssituation och där man har back up och kollegor över kringflackande.

Jag tror att det är de där barnskötarna ingen vill ha som får ta dessa bemanningsföretagsjobben.

Frågan är ju lite hur de här företagen kommer att lägga upp en eventuell anställning, det kan ju vara så att de blir anställda med månadslön... Jag känner flera förskolelärare som kan tänka sig att jobba så här under en period av en eller annan anledning.

 

[Raderad medlem 94602]

Eller de som bara vill ha timanställning av en eller annan anledning.

Låter som en utopi att hitta kompitent och bra personal som bara vill jobba timmar för att bemanna företag på orter runt om sverige.
Sorry. Jag tror inte på genomgående kvalite och kompitens på den här typen av jobb. De blir folk som inte har utbildning. Missförstå mig rätt....de finns många bra utan utbildning inom tex personlig assistans och liknande. Men det är också mycket hög omsättning på personal och en hel del olämpliga slinker in. Dessutom är det svårt att hålla kontroll på att personen är bra när inga kollegor finns. Hur många barn kan säga ifrån om något inte är helt ok?

 

[californication]

Låter som en utopi att hitta kompitent och bra personal som bara vill jobba timmar för att bemanna företag på orter runt om sverige.
Sorry. Jag tror inte på genomgående kvalite och kompitens på den här typen av jobb. De blir folk som inte har utbildning. Missförstå mig rätt....de finns många bra utan utbildning inom tex personlig assistans och liknande. Men det är också mycket hög omsättning på personal och en hel del olämpliga slinker in. Dessutom är det svårt att hålla kontroll på att personen är bra när inga kollegor finns. Hur många barn kan säga ifrån om något inte är helt ok?

Men det lär ju finnas en hel del barnskötare som är studenter som kan tänka sig jobba extra vid sidan om plugget. Eller folk som pluggar till förskolelärare/lärare. Eller bara vill prioritera sin fritid framför heltidsjobb.

Jag förstår inte vad som är problemet och varför det skulle vara så himla svårt?

 

[californication]

Och det lär ju finnas mängder av pensionärer som säkert kan tänka sig att dryga ut sin pension. Både pensionerade förskollärare och "vanligt" folk med allmänt vett och livserfarenhet.

 

[Amha]

Och det lär ju finnas mängder av pensionärer som säkert kan tänka sig att dryga ut sin pension. Både pensionerade förskollärare och "vanligt" folk med allmänt vett och livserfarenhet.

Det är ju dessa och studenter jag syftar på i första hand. Eller folk som blivit för hårt pressade på jobb inom förskola.

Sen hoppas jag att föräldrar kräver en relation till barnvakterna och att det inte är olika hela tiden. Det är en svår situation iom att de lämnas ensamma med barnen och då blir det ju lätt att det kan bli galet, att det inte passar barnet helt enkelt.

Jag skulle nog kunna tänka mig att jobba med något åt det där hållet, om det vore så att jag tyckt om att jobba med barn. Miljöombyten och nya saker hela tiden. Ja varför inte?

 

[hastflicka]

Absolut, det är främst här jag ser problemen och varför vabfirma skulle vara något. Dock tror jag inte att merparten skulle uppskatta att det kom olika personer varje gång utan att man önskat sig en kontakt med personerna innan. Det finns en grupp man kan kontakta för att få en barnvakt i sthlm har jag hört om. Där har man en idé om att de ska träffa barnet och föräldern och sen börja med 1-2 timmar innan man utökar. Det känns som en grej som skulle göra mig gladare. Jag tänker att jag hade märkt om barnet gillat personen ganska snabbt.

Sjalvklart vore en och samma person som barnet gillar bast, men jag skulle latt ha kunnat ha en ny VAB person ofta, i alla fall fran 5 ars alder. Dels var barnen valdigt sjalvsakra och 'mamma's pojkar' och hade inga problem att tala om bade till andra och till mig om de inte var nojda med nagot. Dels hade jag en granne som var hemmafru och sakert hade "checkat in" (det hande att hon tog hand om "den snoriga" fast vi riskerade att hennes barn skulle smittas) och dels jobbade jag nara nog att ofta kunna springa hem pa lunchen for att kolla att allt var okay. Daremot skulle en lang utdragen process for att lara kanna barnvakten inte ha fungerat ...

 

[jerseyko]

Nej, det var inte det jag menade.

Men att läsa att sjuka barn och VAB ingår i föräldraskap och det ska man ta med i beräkningen när man väljer att skaffa barn...

Jag menar att man kan aldrig sätta sej in i hur det är att vara förälder innan man är det själv.
Och även om man älskar sina barn så ÄR det faktiskt jobbigt när de små blir sjuka om det så är förkylning, magsjuka eller värre.

Jag tror inte jag skulle använda mej av tjänsten själv men förstår som sagt de som gör det.

Det tragiska är ju att mycket vab kan tyvärr leda till arbetslöshet som det ser ut idag. Jag tror ingen förälder räknar med att bli avskedad pga de skaffar barn. Men det händer, och erfarenheterna jag har är att en kollega som vabbar mycket och ofta snart inte är någon man kan räkna med. Tyvärr. (Jag har 4 barn själv)

Jag har vabbat med mitt bonusbarn. För varken pappan eller mamman kunnat vara hemma från sina arbeten.

 

[marshall]

Hm. Låter som en bra ide. För samhället. För företag och de som har råd.
Framförallt om barnet ofta är sjuk eller har en långvarig sjukdom.

För barnet? Om det kommer samma person, eller några enstaka, så den/de bli bekanta för barnet så tycker jag det är okej, men inte byta till flera olika.Fast kan ju bli så att beroende vad för sjukdom som barnet har så kan fler blir smittobärare av förkylningar, magsjuka också?
Ett barn behöver trygghet. Men de kan få det av andra än föräldrar.

Och sen kan jag tycka att det skulle kännas lite olustigt att lämna mitt sjuka barn med en främling.
Jag skulle inte välja en sådan tjänst. För mig går mina barn före jobb.
Men å andra sidan så har jag ett lågbetalt jobb som genom lön inte respekterar det jag gör ändå-så då blir det lite samma tillbaka.