Jag köpte en pryl av en tjej på en lokal köpes/säljes/bytes-sida. Fler var intresserade efter mig, så jag tänkte att jag swishar betalningen direkt som ett tecken på min goda vilja, och så löser vi överlämnandet på något sätt. Kommer sedan på att jag har sett hennes namn i ett annat sammanhang, hon ska nämligen åka och hämta en soffa hos min granne. Jag nämner detta, att jag bor precis bredvid den hon ska köpa soffa av, och frågar om hon inte bara kan ta med sig min grej och ställa den på min trappa.
Jomen, det skulle hon visst göra. Jag åker till jobbet, kommer hem, trött på kvällen och efter halva middagen kommer jag på; var är prylen? Frågar min sambo om han har sett den och tagit in den, men nej.
Skickar ett sms, och då visar det sig att annat har kommit emellan. Jaha, okej, det kan ju hända, men man kan ju fortfarande skicka ett sms och säga det. Men hon lovar att hon ska åka förbi dagen efter. Den dagen kommer och går, jag frågar sambon om han tagit in nåt från trappan, men nej. Sms:ar igen och frågar varför hon inte lämnat saken som överenskommet? Nej ser ni, då hade bilen gått sönder, och så där höll det på i en veckas tid. Det var bilen och det var sjukdomar och inte en enda gång kom det ett sms som förklarade detta utan att jag fick fråga varför hon inte kommit igen. Reste sen på semester och skickade ett sms med vilka dagar jag skulle vara borta, men att hon fortfarande kunde lämna saken på trappen eftersom sambon skulle vara hemma. Inget dök upp.
Några dagar innan hemkomst får jag ett halvsnorkigt sms om att hon faktiskt vill mötas NU och göra överlämnandet, varpå jag får svara att jag som tidigare nämnts är på resande fot till XX/XX men att vi kan mötas efter det.
Nästan direkt när jag kommer hem så sms:ar jag och säger att kommande helg passar bra att mötas ca halvvägs mellan oss båda, men får aldrig något svar. Helgen kommer och går och jag kontaktar hennes mamma (som var den som mottog swishbetalningen) och frågar vad det är som pågår, varpå mamman inte har en aning (enligt henne själv,) men tycker att vi måste lösa det. Jag säger att helger är det som gäller om vi ska köra halva vägen var och mötas, vilket mamman inte svarar på.
Nästa helg närmar sig och jag får plötsligt ett ärende till en ort mycket närmare dem, de skulle inte behöva köra långt alls, vilket jag sms:ar och säger, varpå mamman svarar att det går inte, för att hennes dotter har min sak i sin bil och är ute och kör runt med den. Imorgon.
Ridå.
Jag har fått tillbaka mina pengar nu. :-/