Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2
En sak man bör fundera över när man lägger in filmer osv på folk som rider med halsring är att det är långt ifrån samma sak som att rida på helt lång tygel och enbart inverka med sitsen, som TS pratat om. Samtliga hästar som varit på film här har varit hästar som i grunden är tränade på träns. Har man gjort den träningen korrekt är det i teorin inget problem alls att ta bort huvudlaget och få hästen att prestera lika väl på halsring, grimma eller vad som helst.
Man kan jämföra det med läsförståelse hos människor. Det finns prov och övningar där man byter ut eller tar bort vissa bokstäver i ord och hjärnan tolkar fortfarande ordet korrekt. Förutsatt att man har en stadig grund i läsning och har lärt sig att automatiskt tolka bokstäverna ihop till ord utan att behöva tänka för mkt.
En häst föds inte med kunskapen för hur man bär sig korrekt genom bett, sits och skänkelhjälper. Det är nånting vi lär dem (mer eller mindre bra). Hästen lär sig att förstå våra signaler genom simpel operant betingning. Om man lär sin häst att tygelhjälp A i kombination med skänkel- och sitshjälp A betyder halvhalt kommer man inte ha några större problem att ta bort en eller två av hjälpdelarna. Hästen kommer lägga ihop och chansa på det mest logiska. Man kan även använda den principen för att lära dem att förstå tex en halsring. Är man konsekvent kommer hästen lära sig att halsringshjälp A egentligen betyder samma som tygelhjälp A. Hästar lär sig fort och är väldigt duktiga på att associera.
Jag har sett klassiskt ridna hästar gå fantastiskt trevligt på både halsring, grimma och långa tyglar, men de var också mycket välridna på bett av en otroligt skicklig ryttare. Har aldrig sett en häst som varit riden enbart utan kontakt från början prestera väl ur dressyrsynpunkt.
Faktum är ju att tyglarna är inte där för att hjälpa hästen över huvud taget, de är där för att hjälpa ryttaren.
En sak man bör fundera över när man lägger in filmer osv på folk som rider med halsring är att det är långt ifrån samma sak som att rida på helt lång tygel och enbart inverka med sitsen, som TS pratat om. Samtliga hästar som varit på film här har varit hästar som i grunden är tränade på träns. Har man gjort den träningen korrekt är det i teorin inget problem alls att ta bort huvudlaget och få hästen att prestera lika väl på halsring, grimma eller vad som helst.
Man kan jämföra det med läsförståelse hos människor. Det finns prov och övningar där man byter ut eller tar bort vissa bokstäver i ord och hjärnan tolkar fortfarande ordet korrekt. Förutsatt att man har en stadig grund i läsning och har lärt sig att automatiskt tolka bokstäverna ihop till ord utan att behöva tänka för mkt.
En häst föds inte med kunskapen för hur man bär sig korrekt genom bett, sits och skänkelhjälper. Det är nånting vi lär dem (mer eller mindre bra). Hästen lär sig att förstå våra signaler genom simpel operant betingning. Om man lär sin häst att tygelhjälp A i kombination med skänkel- och sitshjälp A betyder halvhalt kommer man inte ha några större problem att ta bort en eller två av hjälpdelarna. Hästen kommer lägga ihop och chansa på det mest logiska. Man kan även använda den principen för att lära dem att förstå tex en halsring. Är man konsekvent kommer hästen lära sig att halsringshjälp A egentligen betyder samma som tygelhjälp A. Hästar lär sig fort och är väldigt duktiga på att associera.
Jag har sett klassiskt ridna hästar gå fantastiskt trevligt på både halsring, grimma och långa tyglar, men de var också mycket välridna på bett av en otroligt skicklig ryttare. Har aldrig sett en häst som varit riden enbart utan kontakt från början prestera väl ur dressyrsynpunkt.
Faktum är ju att tyglarna är inte där för att hjälpa hästen över huvud taget, de är där för att hjälpa ryttaren.