"Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Den ser ut som den har ont i hela kroppen...
 
Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Just, men här har vi väl det där vi pratade om tidigare, att om man skolat hästen med bett först, och tränat den att bli stark på det här viset, så går det antagligen ganska enkelt att sedan göra det utan tygel.
Bara att....
Om man vill ha kvalité o vara schysst/ fair mot hästen måste den vara lösgjord o stark. Det dagliga arbetet.

Nu var det som sagt en mkt rutinerad ryttare o troligen red han bara så för skojs skull- show.
det funkar inte att rida så jämt
 
Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Tack, då är det balans som är mitt mål. Jag har nog kallat det samling och bärighet för att det är så det känns, att ryggen kommer upp under mig och blir bredare, att manken kommer upp osv.
Sedan får vi se hur duktiga vi kan bli utöver balans :idea:
 
Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Jag tycker inte den hästen ser fräsch ut. Hade den gått igenom vet-koll skulle jag lagt den låg i formen och låtit den trava på i arbetstrav rund och låg. Lagt fokus på att få den rund, låg och mjuk.

Den där är för kass i kroppen för att man ska samla eller stegra för den delen. Tycker jag. Den ser inte sund ut.

Och man ser att den stoppar upp för mkt då han försöker samla. Den släpar sig fram.
Då han travar på rör den sig mer genom kroppen. Men ger fortf inte ett sunt och starkt intryck.

Man ser också här att den då den travar påmer fram själv länger ut näbben något från kroppen för att hålla balansen. Underhalsen spänns då på ett annat vis också. Hade man haft tygel där hade man kunnat använda det till att runda hästen ngt och få den att vinkla bak, med utbildning om den är frisk nog. Nu går kraften förlorad i obalans.

Halsringen inverkar ju bromsande och uppåt. hade man haft tygel hade man kunnat formge på annat vis än en "falsk samling" som bara beror på att hästen visserligen bromsar upp kroppsklumpen i förhållande till benen och känns högre i fronten. Men bara lyfter halsen rakt upp med spänd underhals.
 
Senast ändrad:
Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Ärligt talat förstår jag nog faktiskt för första gången dig helt om det där(filmen på halsringshästen som verkar ha ont) är vad du sett och det en del AR-ekipage visat upp med släpfötter. Jag förstår då hur man kan tycka att det ALDRIG går att rida fram energi och steglängd, bärighet och häng i gången på en häst man börjat skola lite energilöst(efter inridningen). För om det där är vad man tror är starten så är jag helt med på det. Det där kommer aldrig gå om man inte ändrar linje helt.

Den hästen har ju helt släppt ryggen och halsen är indragen. Då går det inte att få till bakbenen.

Ska man få till bakkärran måste man ha dem på linjen, få dem lösgjorda och genomsläppliga med halsen ut. Det kräver iaf energi om än inte alltid tempo.
Då kan man när man lärt sig placera dem i sidled och styra balansen i manke och bogar börja gasa på i steglängd, tempo och energi utan att innan det riskera förslitningar i fram innan det.
Men rider man så som på filmen hinner hästen innan det få ryggont och sabbade bakknän. Man får inte försöka sätta dem innan de klarar att vinkla benen och bäckenet.
 
Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Det brukar inte funka så. om hästen lär sig ett bekvämt o lätt sätt att gå- spar energi, brukar det inte gå att få tillbaka sedan.
Motorn måste vara på oavsett om du rider samlat eller i ett högre tempo o takt osamlat.

De får heller ingen styrka av att lalla runt. jog.
Det är inte för intet som man i alla tider har skrivit om övergångar o alla halvhalter som det som bygger mest styrka.

Vi tycker uppenbarligen olika, inget konstigt med det.
Om motorn ska ge något måste tekniken finnas, och för att bygga fysik måste tekniken finnas. Anser jag då. Ingen idé att lägga på högre belastning innan det finns en vettig rörelse att belasta. Beror alltså på vilken nivå man pratar om eller vilken typ av svagheter. Samtidigt kan det ju vara så att en häst måste lära sig "kliva på" för att kunna belasta rätt, men att det krävs en del grovjobb innan man kan få till det på ett bra sätt.
En paradox- samling skapar energi, men energi krävs till samling.
Börjar man på väldigt basicnivå är det dock inte samling man pratar om utan mer principen - ibland behöver man kunna korta för att kunna länga, och vice versa, men iom att man då är på så låg nivå kommer man ha varken samling eller påskjut att tala om, energin som finns kommer alltså ändå inte användas till något vettigt, just då.

Själv tänker jag också att det är en omväg om man lär in jog först för att senare har som mål att lära in piaff. Men känner dom som lyckats alldeles utmärkt med det och inte alls har något problem med bristande energi. Så jag får se mig motbevisad - även om det ligger en del kunskap och skicklighet bakom det. En bra piaff är ju svårt att lära in oavsett vad man valt att göra innan.
 
Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Återigen...
Varför är piaff så viktigt:confused:

vad hjälper det om man kan piaffera sisådär, men inte rida grundridning?
Inte ens ett godkänt LA-program?

Samling under rörelse framåt?

Jag anser att hästen ska kunna samla sig korta stunder såsom i en halvhalt innan man ens kommer på tanken att börja trampa den. Det är ju därför som man rider övergångar, skolor där man skolar hästen- inte bara böjer o tror att det ger sig eller är en bra skola.
 
Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Här är en fin bild på samlad galopp.:bow::love:
Se hur den bär sig bak o lyfter fram med rundad överlinje. Den stärker sig för vart språng o kan galoppera så långa sträckor- inte bara ett par språng.
Det kan du aldrig uppnå via lång tygel. Alltså.. samling

Har fått tillåtelse att lägga in bilden

DSC_0355.jpg
 
Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Det är ju inte piaff/tramp i sig som är målet, för mig och en hel del andra, utan snarare att man när man klarar att rida tramp (eller piaff, men det är inte det viktiga) så har man ytterligare ett verktyg att kunna jobba med sin häst, för att förbättra helheten. Olika verktyg kan ge olika effekt till olika ekipage, därför är det bra att ha många olika verktyg att jobba med, för att jobba sig mot en bättre helhet. Visst kan det säkert finnas dom som tar det i konstig ordning sett ur ditt perspektiv, men då rör det sig troligen om något specifikt man hoppas kunna komma åt lättare (i helheten) för just det ekipaget. Och det gäller ju att det finns kunskap och skicklighet om det ska bli något av det på sikt, som tanken är.

Att jobba grunder är ett evighetsprojekt. Sen hänger de ju samman med varandra så det ger sällan något att traggla med EN grej i veckor/månader/år för att det är största bristen, ibland lyckas man förbättra en del först när en eller flera andra blivit bättre. Grunderna blir sällan perfekta, man bara höjer högsta- och lägstanivån mer och mer tills man förhoppningsvis kommer till något som kan klassas "bra" (men fortfarande går att slipa mer på).
Med andra ord - skulle man aldrig gå vidare till ex. samling innan grunderna sitter perfekt, då är det många hästar och ekipage som aldrig skulle komma till samling, vilket är väldigt synd, då kommer man ju aldrig till det jobb som är tänkt att skona hästen från ryttarens påverkan.
Sen att det ofta beror på okunskap är ju en annan femma, vi ryttare tar tyvärr tid på oss att lära oss.
Själv tycker jag det känns som en mer logisk väg att gå att man accepterar att det fortfarande finns brister i grunderna att jobba med även om man försöker sig på svårare rörelser. Det viktiga är ju att utvärdera hur det går, om det blir konstruktivt eller om nackdelarna kommer överväga fördelarna, i det läge man är, för att kanske lägga vissa saker på hyllan för ev. senare försök. Men vågar man inte prova, så vet man inte heller vilken effekt det kommer ge ekipaget.
 
Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

kl

Jag tror det skulle vara nyttigt för oss dressyrryttare att någon gång ibland prova på att rida med halsring, eller kanske med långa tyglar (även om det känns som att man får "sitta och åka") för att motverka kontrollbehovet och petigheten man lätt drar på sig som dressyrryttare! :angel:
Nu blir det iofs lite snedvridet när man pratar detaljer utifrån något man ser som optimalt, snarare än vad man ser som ok - för att det ändå kan vara konstruktivt (beroende på vad man har för mål med sin ridning). Men jag upplever det som att vi gärna inte vill se de brister som finns, och när man då gör det - då tycker man att det är så mycket större och mer betydande brister, för att det syns, även om det egentligen är samma.

Som ryttaren som länkades till som red med träns och sen tog av det. Hästen behöll en del av det positiva hon tränat sig till, det hon inte ännu kunnat träna sig till, det märktes mycket tydligare för då kan hästen bli så lång som formen bakifrån säger, bli så utåtställd som formgivningen bakifrån säger, osv.
Bara för att det syns mer - betyder det att det är mer fel?
Kan det inte vara så att tyglarna maskerar väldigt mycket som man ännu inte lyckats få till "äkta" = bakifrån?
Om hästen till exempel behöver hjälp framifrån för att ställa sig rätt - då tror jag sannolikheten är stor att det inte ÄR rätt hela vägen från svans till nacke. Vilket kan vara helt ok under tiden man jobbar sig dit. Men ska det bli äkta kan man på sikt inte bara knöka in kroppsdelar hit och dit och tänka att det är bra, då rider man inte bakifrån och fram.
 
Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Håller med om att den filmen axel la in var en missnöjd häst. Och som redan sagts ser den inte fräsch ut, den spänner sig ju.
Men så ser det ju inte alltid ut på slaka tyglar, se på fiadors film på den unga westernhästen!
Och det finns ju ryttare som rider dåligt med sträckt tygel och drar ihop sin häst. Och den spänningen är inte bra. Måste vara sån ridning Brille mf sett. Och jämför man det med en avspänd häst med näsan i marken så tror jag den går sönder fortare.
En vanlig fräsch häst brukar ju alltid gå att rida avspänd och i hyfsad balans på slak tygel- som lancet visade i din stretchig bild:bow:

Men i samling verkar det skita sig.... Tycker jag oxå.
 
Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Som ryttaren som länkades till som red med träns och sen tog av det. Hästen behöll en del av det positiva hon tränat sig till, det hon inte ännu kunnat träna sig till, det märktes mycket tydligare för då kan hästen bli så lång som formen bakifrån säger, bli så utåtställd som formgivningen bakifrån säger, osv.
Bara för att det syns mer - betyder det att det är mer fel?
Kan det inte vara så att tyglarna maskerar väldigt mycket som man ännu inte lyckats få till "äkta" = bakifrån?
Om hästen till exempel behöver hjälp framifrån för att ställa sig rätt - då tror jag sannolikheten är stor att det inte ÄR rätt hela vägen från svans till nacke. Vilket kan vara helt ok under tiden man jobbar sig dit. Men ska det bli äkta kan man på sikt inte bara knöka in kroppsdelar hit och dit och tänka att det är bra, då rider man inte bakifrån och fram.

Men ja! :bow:
Det är det här jag far efter, jag vill FÖRST lära mig att få alla delarna där de ska vara, och har jag tygel så VET jag att jag fuskar. Eller döljer. Eller vad man ska säga. Om jag inte får använda tygeln så måste jag bli bättre på det andra, fokusera på det. Jag vill ha det äkta, jag vill rida bakifrån och fram :bow:
 
Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Du. det svåraste är just samspelet mellan sits o hand, varav en del tydligen struntar i att försöka lära sig.

ska du samla upp energin så måste man stämma av.
Rider man lugnt o fint funkar det s'äkert, men utan samling.
 
Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

KL

Detta är verkligen en otroligt spännande diskussion! Själv väntar jag fortfarande på att någon ska kunna visa upp en film där en häst rids utan kontakt med bettet och går riktigt, riktigt bra. Jag har sett sånt som ser trevligt och harmoniskt ut, som filmen med den mysiga skäcken några sidor bak. TS foto såg också jättetrevligt ut. Men riktig, äkta samling har jag ännu inte sett (såsom mina amatörögon uppfattar det). Om man påstår att det går, så borde det ju inte vara omöjligt att skrapa fram en film med en ryttare som åstadkommer det.

Lite parentetiskt kan jag inte låta bli att kommentera att det ofta verkar förutsättas av "kontaktmotståndarna" att kontakt betyder 2 kg i handen och ridning med handbromsen i (sparka bak och håll i fram). I min värld gör det inte det. Visst finns det alltför många som rider så, men det är inte god ridning och jag tror inte att det är sådant som "kontaktförespråkarna" i tråden tycker man ska ägna sig åt.
 
Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Men ja! :bow:
Det är det här jag far efter, jag vill FÖRST lära mig att få alla delarna där de ska vara, och har jag tygel så VET jag att jag fuskar. Eller döljer. Eller vad man ska säga. Om jag inte får använda tygeln så måste jag bli bättre på det andra, fokusera på det. Jag vill ha det äkta, jag vill rida bakifrån och fram :bow:

Nu förstår jag inte alls vad du menar :confused: Eller jo, jag förstår, men jag håller inte med. För att illustrera hur det kan se ut om man rider med noll kontakt så lägger jag ut en bild på mig själv och min häst ifrån en av de ridpassen när jag testade om man kan rida dressyr på ett bra sätt med slaka tyglar. Tyglarna hänger inte, men det är ändå helt utan stöd/kontakt.

Detta är helt enkelt apdåligt! :o

CSC_3121.jpg


Sen har vi en annan bild där jag gör en betydligt svårare sak än att bara trava runt på lös tygel. Skillnaden är att jag har lätt sträckta tyglar så att jag kan sätta ett samband i hästen och hjälpa hästen. Kommer inte ihåg vem som skrev det mer, men man hjälper alltså hästen om man sträcker upp tyglarna! (Utan att dra hästen i munnen).

CSC_0824.jpg


Skriver det igen, man får rida precis hur man vill, jag har inga åsikter om det bara man själv och hästen är nöjda och glada. Men nu har jag följt den här debatten ända sedan ifrån början och jag kan inte se ett enda inlägg som har visat att det är bättre att rida på slak/lång tygel än på lätt sträckt/sträckt tygel. Jag hade gärna velat bli överbevisad, men känner mig snarare stärkt i min tro på att det är omöjligt att prestera dressyr på hög nivå på slak/lång tygel.
 
  • Gilla
Reactions: fio
Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Här är en fin bild på samlad galopp.:bow::love:
Se hur den bär sig bak o lyfter fram med rundad överlinje. Den stärker sig för vart språng o kan galoppera så långa sträckor- inte bara ett par språng.
Det kan du aldrig uppnå via lång tygel. Alltså.. samling

Har fått tillåtelse att lägga in bilden

DSC_0355.jpg

Håller helt med! Detta är ett bra exempel du la in! Dessutom ser man tydligt att ryttaren drar inte hästen i munnen, utan använder sig av tyglarna i ett understödjande syfte, precis som det skall vara och faktiskt också oftast är. Jag vet inte vad många tror? Att man har någon slags dragkamp med hästens mun när man rider? Kläm o dra? Det är ju inte det vi som förespråkar hjälp med handen menar. För det är just hjälp och inte stjälp - att våga använda handen när man rider.
 
Senast ändrad:
Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Ja o sen tycker jag att man ska titta på vad hästen utstrålar. Om man tittar på hästen på "min" bild så ser den förnöjd ut o spelar med öronen. Anspänd men avspänd.

Kryddans häst ser ju lite pissed ut :love: i piaffögonblicket, men det är faktiskt annat..

Jag var med på bild i en tidning- troligtvis för att hästen såg så härligt glad ut:love: Den var lite för hög i nacken, men det var också första språnget in i en galoppökning o framdelen var i alla fall höjd.
 
Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 2

Ja det gör han faktiskt, det har du rätt i! Han lyssnar väl på ryttaren säger vi! :p Drömmen är ju såna öron som Blue Hors Matiné hade! Fina öron som vippar ut ifrån sidorna! Fast min skulle nog inte kunna vippa med sina öron, de är nog för korta (säger vi) :D Men fick jag välja så skulle jag vilja ha sådana öron! Det är ett tecken på en häst som är totalt avspänd och "med"! Spetsade öron vill man gärna ha, men hästar brukar ju rikta öronen mot fokus. Min har spetsade öron för det mesta, i hans fall beror det på att han springer och glor på allt annat. När han lyssnar totalt så är öronen mot mig eller rakt åt sidorna. Sen kan man se hur han vrider ett öra lite beroende vad han lägger fokus på. Rider jag förbi en annan häst t e x så står det örat, som är närmast den hästen, rakt ut och så går det som en svängbar radar riktat mot den andra hästen. Öronspel är intressant och säger mycket om en häst! :)
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Träning Behåller ni kontakten eller ger ni hästen total eftergift på tygeln om den protesterar mot er inverkan genom att backa? Varför? Aldrig...
2
Svar
20
· Visningar
3 175
Senast: tuaphua
·
  • Låst
Ridning Hej! Jag har på senare tid börjat ifrågasätta hur nödvändigt det egentligen är att rida sin häst på korta tyglar, eller över...
56 57 58
Svar
1 141
· Visningar
87 378
Senast: IngelaH
·
Dressyr Hoppas jag har lagt tråden i rätt forum. (Videon vänds rätt efter några sekunder) Jag behöver hjälp med att förbättra min sits och...
2
Svar
20
· Visningar
3 047
Senast: Brille
·
Ridning Jag rider en kallblodstravare som har lite stressbeteende kvar sen travet. Han vill också göra allt i högt tempo, gärna fullt ös...
Svar
9
· Visningar
2 356
Senast: KSF
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp