Fast som jag också skrev, examensarbetena ser väldigt olika ut, så risken är väl inte överhängande.
Det som däremot är ett av problemen med utbildningen är vilka grupper som söker sig till högre konstnärlig utbildning.. Och det är något som i sin ta bort en bredd på konsten som skapas.
På vår fakultet har vi precis börjat föra statistik över det, och bland dom som har ett svenskt personnummer (alltså inte internationella studenter) så ser det inte bra ut. De allra flesta har en eller två föräldrar med en akademisk examen, har två inrikesfödda föräldrar (få har två utrikesfödda föräldrar), och flertalet är kvinnor (på min institution är 80% kvinnor, ser dock jämnare ut på fakulteten).
Det är på tiden att detta uppmärksammas nu så diskussioner om åtgärder kan komma igång på riktigt.
Såklart ser det ojämnt ut generellt på högre utbildning, men det ser mer jämlikt ut på de konstnärliga.
Hur detta påverkar utbildningarna och konstvärlden vet vi inte, men att det är ett problem är uppenbart.
Detta kan absolut göra att bredden på den konst som skapas under och efter utbildningarna minskas, och att tar man itu med detta i grunden så kan konstutbildningarna bli bättre.
Jag har precis börjat i styrelsen för ett bildningsförbund, och kommer förhoppningsvis under mina år där kunna vara med och påverka så att vi tillgängliggöra kulturutövande för bredare grupper och därmed breddar sökandegruppen till högre utbildning.