Kommer sjukvårdspersonal ha rätt att säga nej till abort?

[stjarnhimmel]

Att barnmorskan sakligt och objektivt redogör för vad som gäller, och om patienten sedan vill ha abort ser till att hon får den utförd av någon som är beredd att göra den.

Tror du att en person som säger följande är saklig och objektiv i en rådgivning?

"Som barnmorska vill jag verka i ett yrke som skall värna om och rädda liv till varje pris. Skall människor som arbetar inom vården i Sverige tvingas medverka till att släcka mänskligt liv, i dess början eller slutskede?"

 

[Badger]

Det var tänkvärda synpunkter. Jag kan dock inte se att en samvetsklausul skulle innebära att man inte behövde informera eller ge råd, endast att man inte aktivt behövde medverka. Dock inser jag att man riskerar att hamna i ett besvärligt gränsland.

Eakt, vad jag tror du missat är tex att väldigt många (nästan alla?) kvinnor över 36 som är lyckligt gravida och går på mödravården kan behöva diskutera abort efter ett KUB test om barnet fått en trisomi? (heter det väl, genetisk förändring, det är inte bara kromosom 21 och downs syndrom som kan bli förändrat.). Även många yngre kvinnor gör den. Faktum är att mödravården verka föredra att diskutera abort innan de gör KUB testet.

Sedan på ultraljudet kontrollerar man ju för fel på fostret osv, eller om mamman mår dåligt under graviditeten, graviditetsförgiftning. Det är nästan omöjligt att jobba i mödravården utan att kika på fostret och se hur graviditeten verkar gå.

Och ungdomsmottagningar, studentmottagningar pysslar nog minst 50% med att prata om preventivmedel och dagen efter piller och aborter.

 

[stjarnhimmel]

Eakt, vad jag tror du missat är tex att väldigt många (nästan alla?) kvinnor över 36 som är lyckligt gravida och går på mödravården kan behöva diskutera abort efter ett KUB test om barnet fått en trisomi? (heter det väl, genetisk förändring, det är inte bara kromosom 21 och downs syndrom som kan bli förändrat.). Även många yngre kvinnor gör den. Faktum är att mödravården verka föredra att diskutera abort innan de gör KUB testet.

Sedan på ultraljudet kontrollerar man ju för fel på fostret osv, eller om mamman mår dåligt under graviditeten, graviditetsförgiftning. Det är nästan omöjligt att jobba i mödravården utan att kika på fostret och se hur graviditeten verkar gå.

Och ungdomsmottagningar, studentmottagningar pysslar nog minst 50% med att prata om preventivmedel och dagen efter piller och aborter.

Kan man låta bli att göra/ prata abort om man jobbar på en förlossningsavdelning? eller kan det vara folk som gör sena aborter etc där så man även där kommer i kontakt med abort?

 

[BornAgain]

Eakt, vad jag tror du missat är tex att väldigt många (nästan alla?) kvinnor över 36 som är lyckligt gravida och går på mödravården kan behöva diskutera abort efter ett KUB test om barnet fått en trisomi? (heter det väl, genetisk förändring, det är inte bara kromosom 21 och downs syndrom som kan bli förändrat.). Även många yngre kvinnor gör den. Faktum är att mödravården verka föredra att diskutera abort innan de gör KUB testet.

Sedan på ultraljudet kontrollerar man ju för fel på fostret osv, eller om mamman mår dåligt under graviditeten, graviditetsförgiftning. Det är nästan omöjligt att jobba i mödravården utan att kika på fostret och se hur graviditeten verkar gå.

Och ungdomsmottagningar, studentmottagningar pysslar nog minst 50% med att prata om preventivmedel och dagen efter piller och aborter.

Butros är så himla säker för han kommer aldrig själv att hamna i sitsen att behöva en abort. Han riskerar inte att sitta där och t.ex. vara ett våldtäktsoffer på 50+ och få höra någon Churchlady predika om hur det finns mycket äldre kvinnor som fött friska barn. Och Gud vill att barnet ska finnas. Och man kan adoptera bort det. Men om man verkligen vill Mörda Barnet så kommer hennes kollega tillbaka från semestern om två veckor.

Eller bli gravid med ett efterlängtat, önskat barn vid 37 (det lyckades aldrig innan) men få en infektion... och antingen ta en stor risk för sitt eget liv eller plocka bort barnet. Och få höra Churchlady snacka om att bara en fjärdedel av kvinnorna dör så hon anser att risken inte är tillräcklig.

 

[Badger]

Kan man låta bli att göra/ prata abort om man jobbar på en förlossningsavdelning? eller kan det vara folk som gör sena aborter etc där så man även där kommer i kontakt med abort?

Vet inte, i vilket fall som helst måste de väl på förlossningen hantera graviditeter där man försöker rädda mamman genom att starta förlossningen extra tidigt (cancer graviditetsförgiftning annan sjukdom) och försöka klara barnet ändå. Det är kanske inte alltid risk för mammans liv, vet inte, kanske bara för hennes hälsa?

 

[fryckan]

När man går till en barnmorska ska man kunna lita på att denne klarar av alla arbetsuppgifter. Det är ingen rikshemlighet att barnmorskor kan ställas inför att göra aborter, då väljer man ett annat yrke om det inte passar. Kan man inte sätta tron åt sidan är man inte professionell.

 

[Jeps]

Men vem känner sig INTE obekväm med att utföra aborter, man kan i alla fall föreställa sig att många är obekväma med det. Den med störst empatisk förmåga blir ju kvar sist på kliniken och får göra alla aborterna på löpande band och må dåligt medan hennes mer högnosta systrar får göra de lite mer glassiga arbetsuppgifterna som de sökte jobbet för, tex hjälpa barn till världen. Om man får vara krass.

Nej jag tycker inte man har rätt att välja vilka delar av ens arbetsbeskrivning man vill delta i.

Precis. Jag arbetar som djursjukskötare och det finns nog ingen som jag arbetat med som inte tycker att det är jobbigt med avlivningar särskilt om det gäller yngre friska djur. Men man gör det ändå för att det ingår i jobbet. Skulle jag vägra skulle det innebära en tyngre arbetsbörda för en kollega och det är bättre vi fördelar det jobbiga.

 

[fryckan]

Precis. Jag arbetar som djursjukskötare och det finns nog ingen som jag arbetat med som inte tycker att det är jobbigt med avlivningar särskilt om det gäller yngre friska djur. Men man gör det ändå för att det ingår i jobbet. Skulle jag vägra skulle det innebära en tyngre arbetsbörda för en kollega och det är bättre vi fördelar det jobbiga.

Och då är det under förutsättning att denne inte tycker det är jobbigt. Fick man välja tror jag inte många skulle vilja delta i en avlivning.

 

[Maqurell]

På sätt och vis förstår jag de BM som inte vill då man ändå avslutar en blivande människa. Att sedan "städa upp" efteråt måste vara vidrigt. Så känner jag som person därför skulle jag aldrig välja ett sådant yrke. Jag skulle inte kunna stänga av mitt jag och gå in i en yrkesroll. Jag tror man måste ställa sig frågan: kommer jag att palla det här? innan man börjar.

Att börja peta i den abortlagstiftning vi har tror jag blir farligt. Jag har själv aldrig behövt göra en abort men har vänner som gjort och ingen har gjort det med en axelryckning. Kvinnans liv går före fostret. Men sen om samma person kommer in för tredje gången på ett år så kan man allt börja fråga hur det är fatt egentligen men jag tror de fallen är ovanliga.

 

[Jeps]

Och då är det under förutsättning att denne inte tycker det är jobbigt. Fick man välja tror jag inte många skulle vilja delta i en avlivning.

Det är ju det jag menar. Det igår i jobbigt men det är nog ingen som tycker att det är enkelt.

 

[lil-sis]

På sätt och vis förstår jag de BM som inte vill då man ändå avslutar en blivande människa. Att sedan "städa upp" efteråt måste vara vidrigt. Så känner jag som person därför skulle jag aldrig välja ett sådant yrke. Jag skulle inte kunna stänga av mitt jag och gå in i en yrkesroll. Jag tror man måste ställa sig frågan: kommer jag att palla det här? innan man börjar.

Att börja peta i den abortlagstiftning vi har tror jag blir farligt. Jag har själv aldrig behövt göra en abort men har vänner som gjort och ingen har gjort det med en axelryckning. Kvinnans liv går före fostret. Men sen om samma person kommer in för tredje gången på ett år så kan man allt börja fråga hur det är fatt egentligen men jag tror de fallen är ovanliga.

De flesta aborter görs så tidigt att det inte finns något att "städa upp".

Må dåligt av det är väl okej, det är ju därför man kan ventilera med kollegor och ev samtalshjälp.

Men att lägga sig i beslutet ska man ge sjutton i.

 

[Aliche]

Jag tror absolut inte att en BM som inte vill medverka vid aborter kan hålla en neutral och icke-dömande konversation och rådgivning med en kvinna som funderar över att göra abort. Om man inte vill bidra till en abort pga etiska eller religiösa skäl så är det väl självklart att man inte kan stänga av det och att kvinnan inte känner av att BM utstrålar en viss ovilja mot ämnet.
Jag har själv mött en BM när jag skulle gå på en rådgivning innan min abort som inte kunde dölja sin missnöjdhet med mitt beslut och hon behandlade mig som en puckad tonårstjejj som minsann försatt sig i den här situationen för jag var slarvig och omogen trots att jag var 21 och anledningen var magsjuka som gjorde att tabletterna kommit upp för snabbt igen. Hennes ord när jag satt där ledsen och orolig var:
"Jamen det är ju lika bra att vi bestämmer nytt preventivmedel redan idag för annars sitter vi ju säkert här om 6 månader igen eller hur? För du lär väl inte sluta med sex efter det här och abort är ju faktiskt inget preventivmedel, det är något man ska undvika.." Tack jag var fullt medveten om det... Att få höra något sådant när man redan är otroligt känslosam, ledsen och orolig är för jävligt. Jag hade min mamma med mig och jag trodde hon skulle flyga upp och ge henne en rak höger. En BM ska aldrig någonsin bidra med personliga åsikter, antydningar eller tolkningar av varför man gör en abort om jag inte uttryckligen bett om det och man inte anser att aborter är etiskt rätt så ser jag det nästintill omöjligt att det inte genomsyrar en rådgivning. Deras jobb är att hjälpa kvinnan igenom aborten på bästa sätt oavsett varför hon är där- inget annat.

Om vi börjar låta BM slippa arbetsuppgifter med nån etisk eller religiös anledning till att motsätta sig aborter så måste vi som många sagt öppna upp för många andra samvetsfrikort och då är vi ute på mycket mycket tunn is.

 

[As_Vegas]

Intressant diskussion, nu har jag bara skumma igenom tråden men hur ser ni på om man utan några lagändringar börjar ha barnmorsketjänster där det är specificerat att utföra aborter inte ingår i arbetsuppgifterna för just denna tjänsten?

 

[fryckan]

Det är ju det jag menar. Det igår i jobbigt men det är nog ingen som tycker att det är enkelt.

Jag är helt med dig! Menade det bara som ett förtydligande eftersom vissa verkar tycka att det bara är några som vill välja bort mer tunga arbetsuppgifter.

 

[Sol]

Intressant diskussion, nu har jag bara skumma igenom tråden men hur ser ni på om man utan några lagändringar börjar ha barnmorsketjänster där det är specificerat att utföra aborter inte ingår i arbetsuppgifterna för just denna tjänsten?

Det enda problem jag ser med det är att vi kan få personer som utbildar sig till BM med sikte på dessa tjänster och då tar de utbildningsplatser från de som kan tänka sig att arbeta med abort. Eftersom vi har fri abort måste det ordnas så att det kan garanteras.

Det vore ju synd om de som inte vill göra abort utbildar sig för att det finns (gissningsvis) ett fåtal tjänster som inte innefattar abort och så får man ett överskott på barnmorskor som inte vill utföra aborter och pga. färre utbilningsplatser ett underskott på barnmorskor som kan tänka sig att utföra aborter.

 

[athena_arabians]

Jag avstår från att kommentera dina exempel på andra yrken, för jag har varken tid eller ork att senare behöva förklara gång på gång att jag inte har jämfört dessa situationer med abort. Du är förvisso oskyldig till detta, men jag avstår ändå.

Däremot kan jag konstatera att det inte handlar om reproduktion, utan om frågan om när livet anses börja. De som inte vill utföra abort har inget emot reproduktion. Tvärtom! Yrken där motsvarande problem skulle kunna uppstå är om läkare eller annan sjukvårdspersonal inte skulle vilja avsluta livsuppehållande behandlingar eller avstå från att medverka till dödshjälp, där sådan är tillåten.

Det går visst att jämföra, de som inte moraliskt eller av andra skäl kan tänka sig ha ihjäl någon bör tex inte söka sig till polisen eller våra väpnade styrkor. Frågan om när livet anses börja har nog stötts tillräckligt många gånger och lagen har en väldigt klar uppfattning om det hela.

Jag kommer ALDRIG att godta en förändring av Sveriges abortlagstiftning! Att med lagens hjälp tvinga en kvinna att föda ett oönskat barn är groteskt och inget jag vill ha en del av. De tillfällen där en kvinna sas "tvingat" en man att blir far (ljugit om p-piller etc) anser jag är förkastligt agerat av henne MEN jag anser fortfarande att ingen kan tvinga henne till att göra abort precis lika lite som en man som vill bli pappa kan tvinga sin flickvän att behålla fostret.

Nej, det är inte rättvist rakt av men lik förbannat är det vår kropp det gäller och INGEN utöver lagen ska säga vad som är tillåtet och inte. Livet är inte perfekt men i just det här fallet tycker jag nog att svensk lag är så bra den kan bli.

 

[Aliche]

@athena_arabians och jag vill tillägga att mannen har ju faktiskt ett val att vackert ta på sig en kondom om han nu absolut inte vill bli pappa. Man kan inte lägga ifrån sig ansvaret med "jamen hon sa att åt p-piller/spiral/ring/liknande" Ja absolut är det fult om en kvinna försöker få en man som inte vill ha barn att ändå bli pappa genom att ljuga men i slutändan är man ansvarig för sig själv och vill man inte bli pappa så har man 3 val: kondom, sterilisering eller inget sex alls. Visst kan en kondom spricka men har man sex så godtar man ju å andra sidan någonstans risken/möjligheten att saker inte går som planerat och då får man ta konsekvenserna vilka innebär som man att man får acceptera kvinnans val att behålla eller inte behålla barnet.

Precis som en BM vackert får acceptera en kvinnas val att göra abort oavsett om hen håller med eller inte. Gillar man inte abort som alternativ får man ha ett annat jobb helt enkelt.

 

[athena_arabians]

Det var tänkvärda synpunkter. Jag kan dock inte se att en samvetsklausul skulle innebära att man inte behövde informera eller ge råd, endast att man inte aktivt behövde medverka. Dock inser jag att man riskerar att hamna i ett besvärligt gränsland.

Ytterst handlar det nog om huruvida en person anser sig ha den enda sanningen eller kan vara öppen för att andra också kan ha rätt. Tyvärr saknar många människor förmågan att tänka två tankar samtidigt, men man kan faktiskt samtidigt vara abortmotståndare och för fri abort, om man är ödmjuk nog att inse, att man inte själv nödvändigtvis har rätt i fråga om när livet börjar. Då kan man också själv vilja undvika att utföra aborter samtidigt som man hjälper en person att få hjälp av någon annan.

Det där med att "bara" ge råd funkar inte kan jag tala om. När jag berättade för en BM första gången att jag nog ville blir steriliserad (vägrar äta hormoner igen med tanke på vad de gör med min kropp) tittade hon konstigt på mig och sa "Men tänk och du ändrar dig?!" Jag var då lite väl gammal för at få barn och med en kronisk sjukdom med medföljade teratogen medicinering. Orkade inte tjafsa med henne.

Nästa gång var jag ännu äldre, fortfarande med kronisk sjukdom *duh* och medföljande medicinering. Kommentaren då var "Men tänk om din partner vill ha barn?!". Jag var inte singel längre så hennes utgångspunkt var att det vore helt naturligt att min partner ville riskera livet på mig (japp, så illa är det) för att få barn. DET är det "objektiva" bemötande jag fått av BM.

Helt ärligt, folk med den inställningen ska fan inte ha det jobbet. Hade jag fått frågan om jag verkligen var säker på det, hade tänkt över det hela osv hade det inte varit ett problem. Försöker nästa BM jag går till köra något liknande kliver jag ut därifrån och kräver tillbaka mina pengar för sådan moralskit är inte det jag går dit för. Senaste BM var som sagt fantastisk och jag kommer att försöka gå till henne nästa gång det behövs.

 

[athena_arabians]

@athena_arabians och jag vill tillägga att mannen har ju faktiskt ett val att vackert ta på sig en kondom om han nu absolut inte vill bli pappa. Man kan inte lägga ifrån sig ansvaret med "jamen hon sa att åt p-piller/spiral/ring/liknande" Ja absolut är det fult om en kvinna försöker få en man som inte vill ha barn att ändå bli pappa genom att ljuga men i slutändan är man ansvarig för sig själv och vill man inte bli pappa så har man 3 val: kondom, sterilisering eller inget sex alls. Visst kan en kondom spricka men har man sex så godtar man ju å andra sidan någonstans risken/möjligheten att saker inte går som planerat och då får man ta konsekvenserna vilka innebär som man att man får acceptera kvinnans val att behålla eller inte behålla barnet.

Precis som en BM vackert får acceptera en kvinnas val att göra abort oavsett om hen håller med eller inte. Gillar man inte abort som alternativ får man ha ett annat jobb helt enkelt.

Absolut, jag håller med dig. Trots allt finns det fall där kvinnan blåljugit för mannen. Lik förbannat står jag bredvid henne att det är hennes rätt att behålla barnet även om jag skäms för att kalla henne syster när hon ljugit.

Livet är inte perfekt jämt men min kropp=mitt val är en absolut sanning i min värld.

 

[Aliche]

@athena_arabians absolut är en sådan kvinna en skam men mannen hade kunnat undvika problematiken med att känna sig överkörd i barnfrågan om han pillat på sig en kondom Men kvinnor som ljuger så mår nog inte så bra eller är riktigt sjuka så då kan jag tycka att man kanske inte bör ha barn av helt andra orsaker men absolut är det hennes val oavsett hur hon blev gravid.