Klipp vid förlossning (Utbruten från Sommarföräldrar 2019)

Vogue

Trådstartare
En moderator har brutit ut detta från en annan tråd eftersom ämnet passar i en egen tråd.


Ja, det var ju väldigt överraskande att de skulle ta sån tid. Särskilt som jag ju då inte tog Epidural som kan stanna upp det. Trodde nästan den skulle hinna komma den 2:e, men vi hade ju mååånga timmar kvar. Dock var jag så glad över att få stanna den gången så tiden kändes inte så lång. Jag låg bara i sängen också i stort sett, om jag hade vart uppe och rört mig kanske det hade gått lite fortare, men jag kände att jag låg bra med att ligga på de olika sidorna i sängen och suga lustgas. Jag är helnöjd. Fast jag kan inte heller säga att jag längtar efter att göra om det just nu när smärtorna är så färska. Men klart det bästa och värsta jag gjort :D. Och att få upp min lilla tjej på brösten, oslagbart :heart.

Först och främst grattis! ❤

Hur upplevde du klippet? Fick du något att säga till om där? Jag ska föda med kontrakt för att kunna få ett snitt just för att jag öht inte kan tänka mig att bli klippt eller att dom använder klocka (skulle det bli minsta indikation på det så blir jag alltså snittad omgående)
 
@Vogue jag blev inte klippt eller klocka första gången men däremot tidigare under förlossningen la de en värmekudde "under" magen som smärtstillande. Den glömdes tyvärr bort och när den väl togs bort hade jag en ordentlig brännblåsa. Jag hade varken känt kudden eller blåsan. Det existerar liksom bara en smärta, den inombords. Jag har aldrig hört nån känna nån direkt smärta vid klipp, däremot efteråt känns såren av.
 
@Vogue Jag blev klippt under min förlossning nu i juni. Kände i princip ingenting av det, kanske att det sved till lite snabbt men det var väldigt fort övergående. Blev noggrant bedövad och hade lustgas medan dom sydde ihop mig så det gick också bra. Såhär efteråt så har det såklart varit lite svullet runt stygnen, men jag har inte haft direkt ont och svullnaden är nästan helt borta nu 10 dagar efter förlossningen. :) Personligen är jag glad att dom klippte, var mer rädd att spricka ohejdat eller för att snittas, men det är ju så olika hur man känner!
 
@Vogue hoppar in :) inte klippt men sydd, fick mycket bedövning så det var inte alls farligt.

Lägger resten som spoiler så inte alla behöver se :)

nu fick jag ingen bra bedövning under förlossningen (bara lustgas och sen bäckenbottenbedövning) och med ett sagt var sugklockan det absolut värsta någonsin. Helt jävla vidrigt. De var flera personer som var nere och rotade också (två överläkare iaf). Nu var det uppenbarligen ingen bra förlossning som slutade så, men ändå glad över att slippa bli snittad (någonting jag absolut inte ville/tyckte var otäckt innan). Fokus just då var dock inte på vad jag ville utan att få ut bebis snabbast möjliga och därför blev det så.
 
@Vogue jag blev inte klippt eller klocka första gången men däremot tidigare under förlossningen la de en värmekudde "under" magen som smärtstillande. Den glömdes tyvärr bort och när den väl togs bort hade jag en ordentlig brännblåsa. Jag hade varken känt kudden eller blåsan. Det existerar liksom bara en smärta, den inombords. Jag har aldrig hört nån känna nån direkt smärta vid klipp, däremot efteråt känns såren av.

O hua så otrevligt! Vilken slarvig personal 😓😓 Men kan förstå vad du menar ang smärtan! Är ju absolut inte rädd för smärta, bara konsekvenserna så att säga (enormt och nästan sjukligt kontrollbehov)
 
@Vogue Jag blev klippt under min förlossning nu i juni. Kände i princip ingenting av det, kanske att det sved till lite snabbt men det var väldigt fort övergående. Blev noggrant bedövad och hade lustgas medan dom sydde ihop mig så det gick också bra. Såhär efteråt så har det såklart varit lite svullet runt stygnen, men jag har inte haft direkt ont och svullnaden är nästan helt borta nu 10 dagar efter förlossningen. :) Personligen är jag glad att dom klippte, var mer rädd att spricka ohejdat eller för att snittas, men det är ju så olika hur man känner!

Ja visst är det! Och jag tar hellre hela snittoperationen än ett klipp då bara tanken på all ”onormal” påverkan på min kära Fiffi (klipp, bristningar) får det att svarta för ögonen av ångest.

Men skönt att det känns bra, ser det bra ut också? 😬😯 (fan vilken fråga! 😅😅)
 
@Vogue hoppar in :) inte klippt men sydd, fick mycket bedövning så det var inte alls farligt.

Lägger resten som spoiler så inte alla behöver se :)

nu fick jag ingen bra bedövning under förlossningen (bara lustgas och sen bäckenbottenbedövning) och med ett sagt var sugklockan det absolut värsta någonsin. Helt jävla vidrigt. De var flera personer som var nere och rotade också (två överläkare iaf). Nu var det uppenbarligen ingen bra förlossning som slutade så, men ändå glad över att slippa bli snittad (någonting jag absolut inte ville/tyckte var otäckt innan). Fokus just då var dock inte på vad jag ville utan att få ut bebis snabbast möjliga och därför blev det så.

Och det är precis det där jag är så extremt livrädd för! Att dom ska skita i mig och bara bry sig om barnet! Kanske låter hemskt men så känns det verkligen. Men då har jag sagt att jag hellre dör än blir skadad om dom måste välja på att rädda barnet eller mitt underliv och det kommer att stå med i mitt kontrakt. Vägrar leva med skador sen och tvingas ”vara tacksam ändå trots en halv och mosad vagina” för att barnet lever ungefär.

Planen är ju tom att jag ska ta emot barnet själv då jag öht inte vill ha några andra händer än min sambos i underlivet. 🙉🙉

Hur mår du nu? Tycker du att du fick en bra förlossning eller hur känner du?
 
Och det är precis det där jag är så extremt livrädd för! Att dom ska skita i mig och bara bry sig om barnet! Kanske låter hemskt men så känns det verkligen. Men då har jag sagt att jag hellre dör än blir skadad om dom måste välja på att rädda barnet eller mitt underliv och det kommer att stå med i mitt kontrakt. Vägrar leva med skador sen och tvingas ”vara tacksam ändå trots en halv och mosad vagina” för att barnet lever ungefär.

Planen är ju tom att jag ska ta emot barnet själv då jag öht inte vill ha några andra händer än min sambos i underlivet. 🙉🙉

Hur mår du nu? Tycker du att du fick en bra förlossning eller hur känner du?

Det var absolut inte en bra förlossning men jag tror de gjorde så gott de kunde (utom narkosläkaren. Klåpare :mad:). I övrigt har jag absolut inga men annat än psykiska. Mitt barn föddes i oktober förra året och jag fick inga permanenta skador, allt är som det ska och precis som innan :)

Jag tror att de var måna om att inte göra någon skada också.

(Och som sagt, snitt hade jag nog mått ännu sämre av om de valt det i det läget).
 
Angående bristningar och min egna (positiva) upplevelse.

Sprack spontant grad 2 och det var inget jag kände av när det hände. Efteråt var det två barnmorskor och en läkare som bedömde bristningen samt stod med när en av barnmorskorna sydde. Det ser nu tre veckor senare jättefint ut och har faktiskt gjort så nästan hela tiden (förutom första dagarna då det var svullet). Märker endast av stygnen pga att de håller på att läka = kliar annars har det fungerat bra att uträtta behov och att sitta och röra på sig hela tiden 😊.
 
Först och främst grattis! ❤

Hur upplevde du klippet? Fick du något att säga till om där? Jag ska föda med kontrakt för att kunna få ett snitt just för att jag öht inte kan tänka mig att bli klippt eller att dom använder klocka (skulle det bli minsta indikation på det så blir jag alltså snittad omgående)
Tack!
Jag var lite nervös för klipp. Sa först till BM inför krystningsfasen att jag inte ville veta om hon klippte. Sen fick jag en spruta bedövning ifall det skulle behövas klippas. Sen frågade jag henne efteråt när baby var ute om hon hade klippt, för jag märkte ingenting. Klippningen hjälpte mig att jag inte sprack och fick ut bebis lite fortare. Och var som sagt väldigt odramatiskt. Klart det spänner lite i underlivet och svider lite när jag kissar, men inte så farligt.
Håller med om att det låter läskigt med klipp. Men som sagt såhär efteråt inget farligt alls. Bara det läknar bra så :)
 
Det var absolut inte en bra förlossning men jag tror de gjorde så gott de kunde (utom narkosläkaren. Klåpare :mad:). I övrigt har jag absolut inga men annat än psykiska. Mitt barn föddes i oktober förra året och jag fick inga permanenta skador, allt är som det ska och precis som innan :)

Jag tror att de var måna om att inte göra någon skada också.

(Och som sagt, snitt hade jag nog mått ännu sämre av om de valt det i det läget).

Skönt då! Och tack för att du ville berätta ❤️
 
Och det är precis det där jag är så extremt livrädd för! Att dom ska skita i mig och bara bry sig om barnet! Kanske låter hemskt men så känns det verkligen. Men då har jag sagt att jag hellre dör än blir skadad om dom måste välja på att rädda barnet eller mitt underliv och det kommer att stå med i mitt kontrakt. Vägrar leva med skador sen och tvingas ”vara tacksam ändå trots en halv och mosad vagina” för att barnet lever ungefär.

Planen är ju tom att jag ska ta emot barnet själv då jag öht inte vill ha några andra händer än min sambos i underlivet. 🙉🙉

Hur mår du nu? Tycker du att du fick en bra förlossning eller hur känner du?

Ska de enligt kontraktet inte heller undersöka dig?

Däremot tror jag det blir jättebra att ta emot själv! De som gjort det som jag har hört av är jättenöjda. Men ni kanske ska ha som plan B att sambon tar emot? Det kanske visar sig där och då att den ställning du är mest bekväm i inte är någon som är ”ta emot-vänlig”. :)
 
Angående bristningar och min egna (positiva) upplevelse.

Sprack spontant grad 2 och det var inget jag kände av när det hände. Efteråt var det två barnmorskor och en läkare som bedömde bristningen samt stod med när en av barnmorskorna sydde. Det ser nu tre veckor senare jättefint ut och har faktiskt gjort så nästan hela tiden (förutom första dagarna då det var svullet). Märker endast av stygnen pga att de håller på att läka = kliar annars har det fungerat bra att uträtta behov och att sitta och röra på sig hela tiden 😊.

Gud så läskigt! Men skönt att din upplevelse ändå är bra!
 
Ska de enligt kontraktet inte heller undersöka dig?

Däremot tror jag det blir jättebra att ta emot själv! De som gjort det som jag har hört av är jättenöjda. Men ni kanske ska ha som plan B att sambon tar emot? Det kanske visar sig där och då att den ställning du är mest bekväm i inte är någon som är ”ta emot-vänlig”. :)

Jo givetvis kommer de att få undersöka mig! Tanken är ju att vi ska avbryta en spontan förlossningsstart med ett snitt så att vi aldrig kommer längre så att säga.
Men allt kan hända och mentalt vill jag vara planerad och klar för olika avslut, han kan ju komma redan i bilen eller hemma eller ja... :)
Så att ta emot själv är mer min mentala förberedelse kan man säga, ska det bli en vag födelse så ska den vara så djurisk och ”moder jord” som möjligt tänker jag mig (i en steril och kontrollerad miljö 😅😂😂😂)
 
Jo givetvis kommer de att få undersöka mig! Tanken är ju att vi ska avbryta en spontan förlossningsstart med ett snitt så att vi aldrig kommer längre så att säga.
Men allt kan hända och mentalt vill jag vara planerad och klar för olika avslut, han kan ju komma redan i bilen eller hemma eller ja... :)
Så att ta emot själv är mer min mentala förberedelse kan man säga, ska det bli en vag födelse så ska den vara så djurisk och ”moder jord” som möjligt tänker jag mig (i en steril och kontrollerad miljö 😅😂😂😂)

Jaha jag trodde att du menade att planen var en vaginal förlossning men om det blir indikation på klipp eller sugklocka DÅ avbryter ni och gör snitt. Men då missuppfattade jag :)
 
Jaha jag trodde att du menade att planen var en vaginal förlossning men om det blir indikation på klipp eller sugklocka DÅ avbryter ni och gör snitt. Men då missuppfattade jag :)

Ja det är det som är.
Eftersom att ingen kan garantera mig att det inte går fel så vill jag ha snitt som en garanti så att säga. Så att jag kan bestämma själv hur det ska bli. Vill ju egentligen föda vag men bara om det går bra (ja jag hör hur det låter, det är inte logiskt, men rädsla är ju sällan det)
Så du missuppfattade inte heller, men är just nu mest inställd på snitt utan försök till vag men kan ju ändra mig.

Jag är en sån jobbig ”allt eller inget” människa ihop med ett galet kontrollbehov 😅
 
Ja visst är det! Och jag tar hellre hela snittoperationen än ett klipp då bara tanken på all ”onormal” påverkan på min kära Fiffi (klipp, bristningar) får det att svarta för ögonen av ångest.

Men skönt att det känns bra, ser det bra ut också? 😬😯 (fan vilken fråga! 😅😅)

Alltså när jag kollar precis nu så är det ju lite svullet och ser inte riktigt ut som vanligt, men det blir bättre och bättre hela tiden :up: Gissar att jag väl får nått ärr som kanske syns, men det gör mig ingenting så länge som allting funkar normalt så att säga :D
 
Alltså när jag kollar precis nu så är det ju lite svullet och ser inte riktigt ut som vanligt, men det blir bättre och bättre hela tiden :up: Gissar att jag väl får nått ärr som kanske syns, men det gör mig ingenting så länge som allting funkar normalt så att säga :D

Låter bra 😅❤️
 
Ja det är det som är.
Eftersom att ingen kan garantera mig att det inte går fel så vill jag ha snitt som en garanti så att säga. Så att jag kan bestämma själv hur det ska bli. Vill ju egentligen föda vag men bara om det går bra (ja jag hör hur det låter, det är inte logiskt, men rädsla är ju sällan det)
Så du missuppfattade inte heller, men är just nu mest inställd på snitt utan försök till vag men kan ju ändra mig.

Jag är en sån jobbig ”allt eller inget” människa ihop med ett galet kontrollbehov 😅
vad skönt det låter att du fått en plan du känner dig trygg med, låter som du fått bra hjälp att bolla tankar och ideer med tanke på hur stensäker jag minns att du var på snitt initialt. Önskar att jag hade lyft mina farhågor lite mer, nu lutar det ju åt ett troligt snitt för min del men har bokat in profylaxkurs i helgen (bra planering :angel:)så efter imorgon när jag vet mer kanske jag kan ställa in min mer mentalt på hur det blir.
 
vad skönt det låter att du fått en plan du känner dig trygg med, låter som du fått bra hjälp att bolla tankar och ideer med tanke på hur stensäker jag minns att du var på snitt initialt. Önskar att jag hade lyft mina farhågor lite mer, nu lutar det ju åt ett troligt snitt för min del men har bokat in profylaxkurs i helgen (bra planering :angel:)så efter imorgon när jag vet mer kanske jag kan ställa in min mer mentalt på hur det blir.

Det är väl mer det att jag blev nekad planerat snitt pga att jag är ”frisk och redig” och min skräck är tydligen inte på riktigt då jag har ett ordnat liv och ingen psykisk ohälsa (ja fråga mig inte) 😡😡

Och från att ha kämpat med näbbar och klor sen vecka 6 orkar jag inte mer eller att byta landsting osv så blir tvingad till detta och har en fruktansvärd ångest varje dag.

Men vad ska man göra, jag är fångad i min egen kropp och vill jag inte ta livet av mig innan så måste jag ju föda och då försöker jag planera känslor osv så gott jag kan utifrån det nya scenariot.
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller...
Svar
14
· Visningar
1 104
Senast: Kilauea
·
Gravid - 1år Nu tänkte jag att jag skulle försöka skriva ner min förlossningsberättelse, och jag börjar med något så trevligt som en slempropp...
Svar
19
· Visningar
2 080
Senast: vindvissla
·
Gravid - 1år Här kommer min underbara förlossning som jag mer än gärna delger mig av for en positiv bild av hur det kan vara! Orkar dock inte fixa...
Svar
8
· Visningar
2 564
Senast: paradiset
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp