Sv: Klassisk vs akademisk
Men avlastningssitsen ska inte ridas med spjärn i stigbygeln. Den där ryttaren måste ha fått någonting om bakfoten.
Immer
Problemet är att det inte kan bortförklaras så lätt. Dessutom var detta en "profil" och inget tragiskt undantag...
KL - till den som undrade över skillnaderna.
En riktigt bra självständig sits är det få ryttare överhuvudtaget som har. Jag har inte sett någon få det utan att sitta på lina på ett institut eller motsv utbildn...
För denna oberoende sits krävs också en del av utrustningen...
Rent fysiskt enl. tynglagen, så måste stigbygeln befinna sig under tyngpunkten för att spjärnet inte skall uppstå när ryttaren placerar vikt i stigbygeln...
Stiglädret måste vara av lagom avpassad längd (här missar många tävlingsryttare...)
Sätets placering i sadeln. Här går de flesta tävlingsryttare och AR ryttare bort då sätet hamnar mot bakvalvet. I AR fallet pga av sadelns konstruktion. Och i tävlingsDressyrfallet av sadelns placering.
En annan sak som barocksadlarna saknar är ett stöd för överskänklen. Ryttarna rullar bak på rumpan och kan på så vis inte nyttja överskänkeln till fullo. I ofsig så använder de överskänkeln helt annorlunda inom AR.
Även om många AR ryttare anser sig "framme" så är världen alltid större än vad man tror.
Om man då som jag prioriterar att allting skall ske _med_ hästen så är ju det självklara att inte 'hindra' hästens rörelser. Fokus blir då att vara en så lättburen ryggsäck som möjligt. Det ställer stora krav på sits balans och utrustning.
Det finns tom nån undersökning som klart pekade på att de hästar presterar bäst - där ryttaren kan placera sig rakt ovanpå hästens tyngdpunkt och behålla den positionen under rörelse.
Det går faktiskt bara att uppnå i optimal utrustning för resp. häst och ryttare, för det handlar om nån centimer rätt eller fel...
Här har vi en stor skillnad igen...
Inom den klassiska Dressyren - är det just denna placering av ryttaren med sin balanspunkt rakt ovanför hästens balanspunkt som gör att hästen _själv_ söker sig framåt nedåt. Den gör det automatiskt när den hamnar i balans tillsammans med ryttaren.
Alla har säkert upplevt detta över cavaletti, men det tillhör grunden att få hästen att göra detta tillsammans med ryttaren i skritt trav och galopp - rakt fram - utan joxande med tygeln. - utan enbart med en korrekt placering av ryttarens tyngdpunkt ovanpå hästens tyngdpunkt.
Det behövs vare sig hand, tränsbett, eller stång till.
Hur många gör annat än låter hästen hitta sin balans själv över cavaletti
Har man inte upplevt detta själv, så låter det konstigt.
Har man upplevt detta så ja - det är basics
Alla annan ridning bygger på denna grundbalans
Jag avslutar med ett citat:
You simply do not know - what you do not know
This I know (om balans och tyngdpunkt osv)