Kastrering

Jag håller med till fullo om att katter blir mera harmoniska att leva med, men vill dock påpeka att det finns forskning på att kastreringar påverkar kraftigt risken för juvertumörer och livmodersinflammationer även hos hundar. Om de opereras mellan 6-8 månader tror jag att det var.

En lite intressant grej jag noterade när jag läste uppsatsen som jag nämnt tidigare i tråden så skrevs det att risken för juvertumörer minskar med 20% om man kastrerar tikar (inom det tidsbeloppet). Samtidigt som risken för urininkontinens ökar med ca 20%. (Utöver riskerna att psyket kan påverkas hos hunden.)
Det blir nästan som att man får välja mellan pest och kolera. Sen vilket som är värst och beroende på de andra biverkningarna är väl upp till var och en.

För övrigt så håller jag med till 100% om att det inte är en lätt fix på beteendeproblem, utan är en träningsfråga i de hundarna. I ovan nämnda undersökning så nämndes det t.o.m att just tikar hade en tendens till att bli skarpare av att kastreras.
Risken för urininkontinens varierar beroende på hundens storlek. Risken (%) är mindre om hunden är mindre.
 
Ett annat aber är att slentrianmässig kastration urholkar avelsbasen. Jag söker avelshane ”utanför boxen”, på linjer snarare än på utställningsresultat. Har några gånger fått inse att en hanlinje är ”död” pga att avkommorna är kastrerade eller de facto döda. Eller olämpliga av andra skäl.
Detta argument är ju inte gångbart hos blandrasägare, men en ägare till en renrasig sällskapshane ska inte vara alltför säker på att det inte dyker upp en stamtavletokig och avelsbasintresserad uppfödare någon gång och är intresserad av deras hane, även om han har mindre exteriöra fel.
 
Tre av mina hanar har varit/är kastrerade. Har inte haft några negativa konsekvenser, enbart positiva. En golden, en pinscher och en blandas Bordercollie och Jack russell
 
Fast det är ju extremt(!) vanligt med övervikt och hur mentaliteten vore om katten inte kastrerades vet väl få om just eftersom det är så vanligt med kastration. Sedan är det klart att avel och genetik påverkar också. Hundar och katter avlas på helt olika sätt.

Det är lika vanligt (eller vanligare) med övervikt hos hund än hos katt så hela den biten kan inte förklaras av kastrering.
 
Det är lika vanligt (eller vanligare) med övervikt hos hund än hos katt så hela den biten kan inte förklaras av kastrering.
Alla mina tre hade mat framme jämt, de fick äta när de ville och alla var/är i mycket bra form, ingen övervikt alls.
 
Ett annat aber är att slentrianmässig kastration urholkar avelsbasen. Jag söker avelshane ”utanför boxen”, på linjer snarare än på utställningsresultat. Har några gånger fått inse att en hanlinje är ”död” pga att avkommorna är kastrerade eller de facto döda. Eller olämpliga av andra skäl.
Detta argument är ju inte gångbart hos blandrasägare, men en ägare till en renrasig sällskapshane ska inte vara alltför säker på att det inte dyker upp en stamtavletokig och avelsbasintresserad uppfödare någon gång och är intresserad av deras hane, även om han har mindre exteriöra fel.

Man kan heller inte göra en rättvis utvärdering av mentalitet eller livmodersinflammationer i linjerna.
 
Jag var en sån där som var lite uppskrämd av tanken att kastrera min hanhund utan anledning för allt man läst. Jag tycker det är väldigt stigmatiserat i Sverige. Många olika djur kastreras utan större diskussioner, men när det gäller hund blir det väldigt hetsigt.
Hur som helst vill jag berätta något om kastrering för jag numera har en personlig erfarenhet.

Min hund är så gammal som 9, snart 10. Jag har inte haft funderingar på att kastrera honom pga att han inte har haft nån anledning till det. Men så sent som förra våren uppvisade han att han led av löptikar i området. Matvägrade, ylade, låg deppad vid fönstret, hetsig utomhus. Efter diskussioner mellan mig och husse och med veterinär så tog vi beslutet att kastrera honom. Det var ju faktiskt väldigt sent att göra det när han är då gammal som 9, men veterinär såg inget bekymmer med det då han var pigg och frisk. Jag var orolig att han skulle bli ”knäpp” som jag läst att vissa skrivit. Men kände att beteendet av löptikar hade hållt på ett tag att han mådde inte bra av det.

Här är skillnaderna. Han vill alltid äta, lägger på sig lättare så vi är restriktivare med hans portioner än vad vi var innan. Han vill ligga och sova bredvid mig på nätterna eller i soffan och kan göra det i timmar. Alltså mycket keligare? Något tröttare än vad han var innan. Det är allt.

I andra länder kastreras hanhundar som inte ska gå i avel utan diskussioner. Varför är detta så kontroversiellt här men på så många andra platser inte alls?
 
Jag var en sån där som var lite uppskrämd av tanken att kastrera min hanhund utan anledning för allt man läst. Jag tycker det är väldigt stigmatiserat i Sverige. Många olika djur kastreras utan större diskussioner, men när det gäller hund blir det väldigt hetsigt.
Hur som helst vill jag berätta något om kastrering för jag numera har en personlig erfarenhet.

Min hund är så gammal som 9, snart 10. Jag har inte haft funderingar på att kastrera honom pga att han inte har haft nån anledning till det. Men så sent som förra våren uppvisade han att han led av löptikar i området. Matvägrade, ylade, låg deppad vid fönstret, hetsig utomhus. Efter diskussioner mellan mig och husse och med veterinär så tog vi beslutet att kastrera honom. Det var ju faktiskt väldigt sent att göra det när han är då gammal som 9, men veterinär såg inget bekymmer med det då han var pigg och frisk. Jag var orolig att han skulle bli ”knäpp” som jag läst att vissa skrivit. Men kände att beteendet av löptikar hade hållt på ett tag att han mådde inte bra av det.

Här är skillnaderna. Han vill alltid äta, lägger på sig lättare så vi är restriktivare med hans portioner än vad vi var innan. Han vill ligga och sova bredvid mig på nätterna eller i soffan och kan göra det i timmar. Alltså mycket keligare? Något tröttare än vad han var innan. Det är allt.

I andra länder kastreras hanhundar som inte ska gå i avel utan diskussioner. Varför är detta så kontroversiellt här men på så många andra platser inte alls?
Vad bra för er att det fungerade, det gör det inte alltför ofta för andra. Det går inte att jämföra hundar/hästar/katter osv.
Kastreringsförespråkarna drar ofta upp situationen i andra länder, jämförelsen blir aktuell den dagen vi får problem med gatu/hemlösa hundar i Sverige.
 
Nja, beteendeproblem kopplade till kastrering har börjat att uppmärksammas i USA t.ex.

https://www.psychologytoday.com/int...utering-causes-behavior-problems-in-male-dogs

Det är ju toppen att din hund inte fick några beteendeförändringar, men din hund hade lika gärna kunnat få beteendeförändringar. Det är ett slag i ansiktet för de som har drabbats.

Man vet ju att rökning ökar risken för lungcancer – men inte alla rökare får lungcancer. Lite så är det med kastrering tänker jag.
 
Att dra paralleller mellan rökning och cancer med kastrering av hanhund var ju rätt orättvist tycker jag.

Jag tycker det är ”fel” att kastrera sin hanhund av en anledning att ”dom” tror att de kommer få en lugnare och fogligare hund. Det är väl det jag kan säga. Då lär man ju få sig en liten överraskning.
 
Att dra paralleller mellan rökning och cancer med kastrering av hanhund var ju rätt orättvist tycker jag.

Jag tycker det är ”fel” att kastrera sin hanhund av en anledning att ”dom” tror att de kommer få en lugnare och fogligare hund. Det är väl det jag kan säga. Då lär man ju få sig en liten överraskning.

Det är inte rättvist att jämföra kastrering för hund med andra arter heller då de reagerar och fungerar olika. Att jämföra länder funkar inte heller speciellt bra då Sverige ligger i framkant när det gäller djurhållning mot tex USA där man kuperar öron och svansar, burförvaring är tillåten osv.

Jag har en hane som fått osäkerhetsproblem efter sin kastrering och jag känner fler hanar samt en tik med samma problematik.
 
Ja ok. Våra erfarenheter är väldigt olika i varje fall. För jag känner ingen hund som blivit förändrad efter sin kastrering. Jag har bara läst skräckexempel på forum. Aldrig träffat exemplaret själv.

Man får väl hoppas att personen i varje fall som vill kastrera sin hund har nån vettig orsak bakom det.
 
Jag har haft 4 kastrerade hankatter (en i livet fortfarande) och 1 kastrerad hanhund (idag på sitt 13:e år). Att kastrera utekatter ser jag som en nödvändighet, med tranke på eländet med kattungekullar som ingen vill ha. Hunden kastrerade vi vid 2 års ålder om jag minns rätt, då han var kryptorchid. Vet inte om valet var rätt....

Han är definitivt inte fet och fick höga poäng på sitt MT (vid 4 års ålder) , visade inga rädslor etc

Att kastrering skulle skydda mot prostatabesvär är nog en sanning med modifikation. Min är som sagt på sitt 13:e år nu och hans prostata (som borde vara obefintlig) är jättestor och ger honom en hel del problem. Ultraljud visade på förmodad cancer. Något som kastreringen alltså "borde" förhindrat.
 

Liknande trådar

Hundhälsa Hej! Jag har en krypt hanhund där ena testikeln är kvar i buken. Jag vill inte diskutera varför, men jag tror inte att inte operera bort...
2
Svar
28
· Visningar
2 898
Hundhälsa Min 10-åriga tik (snart 11) har kissat oftare än vanligt de senaste dagarna, och nu imorse såg jag ljusgula flytningar från vulva (inte...
Svar
8
· Visningar
1 008
Hundhälsa Börjar inse att det inte är riktigt hållbart att ha två intakta hudar hemma av olika kön. Även om vi separerade dem ett par dagar före...
2 3
Svar
45
· Visningar
4 412
Senast: Masse
·
Övr. Hund Hej! Jag har sedan 2 år tillbaka min första hund. Hon är det finaste jag har, och att se henne lycklig är det bästa jag vet. Jag gör...
Svar
19
· Visningar
2 367
Senast: Hellhound
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp