Kastrering

De flesta katter jag ser är utekatter och kastrerade, de innekatter jag känner till är kastrater. Inte en fet katt så långt ögat når. De enda feta katter jag sett är på nätet.

Oj, jag ser knappt en normalviktig katt som INTE är sjuk eller kattunge per dag. I princip alla katter är mer eller mindre överviktiga idag. Det gäller många hundar också, kastrerade och okastrerade, men det är ett långt vanligare problem hos katt. De flesta kattägare förstår inte ens att deras katt är överviktig och tror att en katt med normal BCS är mager. Jag jobbar inom djursjukvården.
 
Fast man kan ju inte förneka att chansen är större att få syn på en hund från grannskapet (då de måste gå ut några gånger om dagen) medan katter kan vara totalt osynliga för grannarna. Dvs det är svårt att veta hur vanligt det är med överviktiga katter i grannskapet.

Apropå ditt umgänge så kanske du som mera ansvarsfull (så att säga) umgås med mera ansvarsfulla kattägare?


Speciellt det där med hur ofta de löper är en bra poäng, och stark anledning.
Jag förstår att de är väsentligt olika djur. Från början kom jag från kattvärlden med noll erfarenhet av hundar och blev förvånad över hur olik synen var. Och, kanske därför, jag finner denna skillnad fascinerande. Tack för informationen förresten! :up:

Nu blir jag kanske överfallen (jag får förstå det, jag skriver på hundsidan trots allt!) men jag har läst ett argument från vissa hundägare att det är dumt att operera på en frisk hund. Jag kan inte hjälpa att ta lite illa åt mig, kattägare opererar ofta sina helt friska katter. Självklart spelar för- och nackdelarna då in med effekterna av operationen, och de argumenten förstår jag! Men som en argumentation bara det i sig så skär det lite i mig. Självklart opererar man inte i onödan men det sker faktiskt operationer på helt friska djur i förutseende (eh jag har totalt tappat bort ordet som lurar i bakgrunden på min hjärna, den är inte vaken).

Om jag låter klumpig eller fel fråga gärna en gång till, jag har inte sovit och min hjärna är väldigt trög just nu. Ber om ursäkt i förväg.
Av mig blir du inte överfallen :) Att operera ett friskt djur utan medicinsk orsak ser jag som fel men att kastrera en katt finns det alltid medicinska orsaker till. En katt som kastreras innan första löpet minskar risken för juvertumörer något enormt och det ihop med att de lever ett mer harmoniskt liv som kastrerade ser jag som alldeles tillräckliga medicinska orsaker. Att förebygga att katten mår dåligt är alla argument jag behöver för att se det som fullständigt otänkbart att inte kastrera och ska katten gå ut så finns det ingen orsak i världen att låta bli. Fler stackars hemlösa katter är det sista som behövs.

Att kastrera en hund däremot ger inte de fördelarna. Det är något det har gått mode i (hundkastrering fanns liksom inte ens i min tankevärld när min första hund flyttade in -96, jag tror inte ens att det var ett tillåtet ingrepp utan medicinska skäl då) tack vare den där hemska Cesar Milan :( Folk tror att alla problem ska lösas med en kastrering istället för att inse att det är träning som behövs. Hundar kan vara jättejobbiga i perioder när hormonerna löper amok (vi har precis gått igenom några väldigt hormonsprutande dagar här) men det är så tonåringar är och det går över med tid, träning och tålamod. Att kastrera hundar har blivit en quickfix som långt ifrån alltid blir som ägarna har tänkt. Självklart kan det finnas medicinska orsaker till kastrering på hund med men att slentrianmässigt kastrera hundar ser jag som fel.
 
Anledningen till att jag kastrerat är:

Första hunden, hane, låg bara och grät innanför dörren i lägenheten för att grannarnas tikar löpte om varandra. Han åt heller inget under dessa perioder och han var redan svårfödd som det var. Vi blev jättenöjda med kastreringen, allt ändrades bara till det positiva! Han kunde slappna av och började äta bättre!

Andra hunden, hane, trillade inte ena kulan ner på utan låg kvar i ljumsken. En dag började han kissa blod och ul visade cystor i prostatan och kastrering rekommenderades. Märkte ingen som helst skillnad på honom, mer än att kisseriet blev som det skulle igen!

Tredje hunden, tik, hon kastrerades pga EXTREM skendräktighet. Hon bäddade, åt inte, bar runt på grejer och la i sin säng som hon sen låg och ylade över, ville inte lämna lägenheten överhuvudtaget, och hade bråttom hem till sina "valpar". Stressad och deprimerad till tusen. Kastreringen blev lyckad även på henne, detta beteende slutade hon helt och hållet med. Det enda kruxet är att hon blev mer matglad, och hon var redan tjock och lättfödd.
 
De flesta katter jag ser är utekatter och kastrerade, de innekatter jag känner till är kastrater. Inte en fet katt så långt ögat når. De enda feta katter jag sett är på nätet.

Min katt är kastrerad utekatt (9 år) och han har gått på dietfoder sen kastreringen. Hård ranson.
Smällfet.
Han äter garanterat ingen annan stans pga hur vi bor och vi ger honom inget övrigt. Han är dessutom betydligt mer ute än inne.
Tror vi har gått igenom var enda foder för överviktiga utan större resultat.
 
Min katt är kastrerad utekatt (9 år) och han har gått på dietfoder sen kastreringen. Hård ranson.
Smällfet.
Han äter garanterat ingen annan stans pga hur vi bor och vi ger honom inget övrigt. Han är dessutom betydligt mer ute än inne.
Tror vi har gått igenom var enda foder för överviktiga utan större resultat.
Har ni testat burkmat? Det var det enda som hjälpte den enda överviktiga katt jag har haft att gå ner. Inget torrfoder alls utan enbart burkmat.
 
Min katt är kastrerad utekatt (9 år) och han har gått på dietfoder sen kastreringen. Hård ranson.
Smällfet.
Han äter garanterat ingen annan stans pga hur vi bor och vi ger honom inget övrigt. Han är dessutom betydligt mer ute än inne.
Tror vi har gått igenom var enda foder för överviktiga utan större resultat.

Men han äter ju säkert fångade byten när han är ute så mycket? Det är jättesvårt att banta katter men mitt tips är också att prova bantningsfoder i blötmatsform.
 
Om det är så många komplikationer med kastrerade hanar i Sverige, hur kommer det sig att det är standard i t.ex. USA? Har de samma problem?

Ifrågasätter inte era erfarenheter, utan är bara nyfiken på varför synen på kastrerade hundar skiljer sig så enormt.
 
Om det är så många komplikationer med kastrerade hanar i Sverige, hur kommer det sig att det är standard i t.ex. USA? Har de samma problem?

Ifrågasätter inte era erfarenheter, utan är bara nyfiken på varför synen på kastrerade hundar skiljer sig så enormt.
The land of quick fixes where Cesar Milan is king.

http://showdogsupersite.com/kenlclub/breedvet/neutr.htmlhttp://www.naiaonline.org/pdfs/LongTermHealthEffectsOfSpayNeuterInDogs.pdf
http://www.vizslacanada.ca/SNBehaviorBoneDataSnapShot.pdf
http://news.ucdavis.edu/search/news_detail.lasso?id=10498
http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0055937
http://www.svf.se/Documents/S%C3%A4llskapet/Sm%C3%A5djurssektionen/N
 
Om det är så många komplikationer med kastrerade hanar i Sverige, hur kommer det sig att det är standard i t.ex. USA? Har de samma problem?

Ifrågasätter inte era erfarenheter, utan är bara nyfiken på varför synen på kastrerade hundar skiljer sig så enormt.

USA har en närmast rabiat syn på okastrerade hundar och det är bara ganska nyligen som man börjat uppmärksamma problemen med tidig kastrering. Om du köper en hund som sällskap (ej utställning eller avel) från en ansvarsfull uppfödare får du skriva på kontrakt att den ska kastreras (gäller både hanar och tikar).

Man har ju ett mycket stort problem med gatuhundar, så det är en av anledningarna, och så har det gjort att de flesta nu tror att en okastrerad hane är livsfarlig. En bekant som besökte USA med sin svenska, okastrerade boxer blev utskälld vid flera tillfällen. Hon fick till slut säga att han gick i avel.
 
Jag är i allmänhet emot att kastrera om det inte är av medicinska orsaker men tycker det är helt ok att man har en annan syn i länder med stora problem med gatuhundar. Följer ett shelter i Costa Rica där det också finns otroligt många gatuhundar och alla deras hundar kastreras, där är det också normalt att hundar som har ägare får gå runt som dom vill i stan och det gör ju naturligtvis att problemet med hemlösa hundar är ännu större. Jag tror man får se det som att olika omständigheter kräver olika lösningar
 
Men han äter ju säkert fångade byten när han är ute så mycket? Det är jättesvårt att banta katter men mitt tips är också att prova bantningsfoder i blötmatsform.

Han gör säker det. Han tar mycket möss. Men de ligger oätna här å där runt i trädgården.
Vi har köpt blötmat hos veterinären. Men han är inte hemma varje dag och går sällan upp i huset (har kattlucka i källaren) så maten blev dålig.
Han äter dietfoder nu från veterinär.
 
Om det är så många komplikationer med kastrerade hanar i Sverige, hur kommer det sig att det är standard i t.ex. USA? Har de samma problem?

Ifrågasätter inte era erfarenheter, utan är bara nyfiken på varför synen på kastrerade hundar skiljer sig så enormt.
I USA finns enorma problem med överpopulation av hundar som kutar häran och däran, vilket gör att kastrering är en stor grej. Vi har ju inte det problemet, så därför finns inte samma anledning till kastrering :)
 
Jag upplever att hanar lär sig att hantera löptider bättre och bättre ju mer de exponeras för det. Jag skulle inte kastrera en hund om den inte mådde extremt dåligt av sin könsdrift - eller pga stora hälsoproblem som kastrationen kunde avhjälpa. Ju mer vi kastrerar desto mer döljer vi problem med överdriven könsdrift osv i linjerna. Det är klart att det kan finnas skäl att kastrera, men inte i den omfattning som görs idag.
 
Om det är så många komplikationer med kastrerade hanar i Sverige, hur kommer det sig att det är standard i t.ex. USA? Har de samma problem?

Ifrågasätter inte era erfarenheter, utan är bara nyfiken på varför synen på kastrerade hundar skiljer sig så enormt.
De har samma problem men det är ganska nyligt som det börjat få någon större uppmärksamhet, och normen att kastrera är stark så om attityden alls kommer att förändras lär det ta tid. (Plus att deras situation med överpopulation är en helt annan än vår, som redan nämnts i tråden.)

Edit, sorry såg inte att det redan var nämnt!
 
Av mig blir du inte överfallen :) Att operera ett friskt djur utan medicinsk orsak ser jag som fel men att kastrera en katt finns det alltid medicinska orsaker till. En katt som kastreras innan första löpet minskar risken för juvertumörer något enormt och det ihop med att de lever ett mer harmoniskt liv som kastrerade ser jag som alldeles tillräckliga medicinska orsaker. Att förebygga att katten mår dåligt är alla argument jag behöver för att se det som fullständigt otänkbart att inte kastrera och ska katten gå ut så finns det ingen orsak i världen att låta bli. Fler stackars hemlösa katter är det sista som behövs.

Att kastrera en hund däremot ger inte de fördelarna. Det är något det har gått mode i (hundkastrering fanns liksom inte ens i min tankevärld när min första hund flyttade in -96, jag tror inte ens att det var ett tillåtet ingrepp utan medicinska skäl då) tack vare den där hemska Cesar Milan :( Folk tror att alla problem ska lösas med en kastrering istället för att inse att det är träning som behövs. Hundar kan vara jättejobbiga i perioder när hormonerna löper amok (vi har precis gått igenom några väldigt hormonsprutande dagar här) men det är så tonåringar är och det går över med tid, träning och tålamod. Att kastrera hundar har blivit en quickfix som långt ifrån alltid blir som ägarna har tänkt. Självklart kan det finnas medicinska orsaker till kastrering på hund med men att slentrianmässigt kastrera hundar ser jag som fel.
Jag håller med till fullo om att katter blir mera harmoniska att leva med, men vill dock påpeka att det finns forskning på att kastreringar påverkar kraftigt risken för juvertumörer och livmodersinflammationer även hos hundar. Om de opereras mellan 6-8 månader tror jag att det var.

En lite intressant grej jag noterade när jag läste uppsatsen som jag nämnt tidigare i tråden så skrevs det att risken för juvertumörer minskar med 20% om man kastrerar tikar (inom det tidsbeloppet). Samtidigt som risken för urininkontinens ökar med ca 20%. (Utöver riskerna att psyket kan påverkas hos hunden.)
Det blir nästan som att man får välja mellan pest och kolera. Sen vilket som är värst och beroende på de andra biverkningarna är väl upp till var och en.

För övrigt så håller jag med till 100% om att det inte är en lätt fix på beteendeproblem, utan är en träningsfråga i de hundarna. I ovan nämnda undersökning så nämndes det t.o.m att just tikar hade en tendens till att bli skarpare av att kastreras.
 
"Normgruppens rekommendation Veterinärer är skyldiga att informera djurägaren om för- och nackdelar med ett ingrepp och detta gäller även vid kastration. Hundens ras, ålder och temperament samt hundägarens förväntningar bör beaktas, så att ett informerat beslut kan fattas om kastration ska utföras och i så fall vid vilken tidpunkt. Om en hundägare vill kastrera enbart på grund av beteendeproblem är det i regel nödvändigt med en fördjupad diskussion angående könshormonernas roll i det oönskade beteendet samt förväntat resultat av kastrationen. Behovet av tidig kastration för populationskontroll av hund saknas i Sverige. I kombination med en potentiellt ökad risk för biverkningar och otillräcklig immunitet kan kastration av valpar yngre än fyra månader gamla ifrågasättas."
http://www.svf.se/Documents/Sällska...pen/Riktlinje angående kastration av hund.pdf

Synd att så få veterinärer följer SVFs råd, de flesta veterinärer verkar ganska oinsatta i komplikationer o biverkningar av kastration.
Läs gärna hela dokumentet, det är väldigt informativt.
 
"Normgruppens rekommendation Veterinärer är skyldiga att informera djurägaren om för- och nackdelar med ett ingrepp och detta gäller även vid kastration. Hundens ras, ålder och temperament samt hundägarens förväntningar bör beaktas, så att ett informerat beslut kan fattas om kastration ska utföras och i så fall vid vilken tidpunkt. Om en hundägare vill kastrera enbart på grund av beteendeproblem är det i regel nödvändigt med en fördjupad diskussion angående könshormonernas roll i det oönskade beteendet samt förväntat resultat av kastrationen. Behovet av tidig kastration för populationskontroll av hund saknas i Sverige. I kombination med en potentiellt ökad risk för biverkningar och otillräcklig immunitet kan kastration av valpar yngre än fyra månader gamla ifrågasättas."
http://www.svf.se/Documents/Sällskapet/Smådjurssektionen/Normgruppen/Riktlinje angående kastration av hund.pdf

Synd att så få veterinärer följer SVFs råd, de flesta veterinärer verkar ganska oinsatta i komplikationer o biverkningar av kastration.
Läs gärna hela dokumentet, det är väldigt informativt.

När jag skulle kastrera Skägget ringde jag fyra olika kliniker. Två nämde inga biverkningar öht och de frågade inte heller mig om någonting utan var redo att boka in en kastrering utan någon som helst information oss emellan. Den tredje kliniken nämde viktuppgång och sämre päls, de två mildaste biverkningarna. Klinik nummer fyra nämde även urinläckage hos tikar. Thats it.

Ingen nämde alltså ökade rädslor, personlighetsförändringar eller urinläckage hos hanar.
 
När jag skulle kastrera Skägget ringde jag fyra olika kliniker. Två nämde inga biverkningar öht och de frågade inte heller mig om någonting utan var redo att boka in en kastrering utan någon som helst information oss emellan. Den tredje kliniken nämde viktuppgång och sämre päls, de två mildaste biverkningarna. Klinik nummer fyra nämde även urinläckage hos tikar. Thats it.

Ingen nämde alltså ökade rädslor, personlighetsförändringar eller urinläckage hos hanar.

Samma här.
Inte ord om biverkningar, de bara bokade in en tid.

Ruben är min första egna hund, är uppväxt med tikar och katter. Jag hade ingen aning om att det var så stor skillnad på att kastrera hund och katt. Reflekterade inte ens över det eftersom inte heller veterinären sa något, valde en stor, välkänd klinik.

Nu, 10 år senare vet jag mer och kommer inte kastrera i första taget även fast det gått bra för Ruben.
 
I USA finns enorma problem med överpopulation av hundar som kutar häran och däran, vilket gör att kastrering är en stor grej. Vi har ju inte det problemet, så därför finns inte samma anledning till kastrering :)
Jo, det förstår jag! Och jag har också förstått att känslorna när det kommer till okastrerade hundar är väldigt starka...
Det jag funderar på är om de hundarna där också lider av massor av biverkningar och förstörda temperament. Eller om det bara är normen så man funderar inte lika mycket på det..
 
Jo, det förstår jag! Och jag har också förstått att känslorna när det kommer till okastrerade hundar är väldigt starka...
Det jag funderar på är om de hundarna där också lider av massor av biverkningar och förstörda temperament. Eller om det bara är normen så man funderar inte lika mycket på det..
Inkontinens finns garanterat även där och vad gäller biverkningar gällande temperament så hinner man nog ofta inte ens se vilka dom är då många kastreras redan vid 14-16 veckors ålder.
 

Liknande trådar

Hundhälsa Hej! Jag har en krypt hanhund där ena testikeln är kvar i buken. Jag vill inte diskutera varför, men jag tror inte att inte operera bort...
2
Svar
28
· Visningar
2 898
Hundhälsa Min 10-åriga tik (snart 11) har kissat oftare än vanligt de senaste dagarna, och nu imorse såg jag ljusgula flytningar från vulva (inte...
Svar
8
· Visningar
1 008
Hundhälsa Börjar inse att det inte är riktigt hållbart att ha två intakta hudar hemma av olika kön. Även om vi separerade dem ett par dagar före...
2 3
Svar
45
· Visningar
4 412
Senast: Masse
·
Övr. Hund Hej! Jag har sedan 2 år tillbaka min första hund. Hon är det finaste jag har, och att se henne lycklig är det bästa jag vet. Jag gör...
Svar
19
· Visningar
2 367
Senast: Hellhound
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp