Kanske gravid..Hjälp..*långt*

[search]

Nu har mensen gått över tiden och den brukar alltid vara regelbunden.
Lite bakgrundshistoria; Jag är rätt så nyskild men har hittat en man som jag tycker väldigt mkt om och vi har bara varit tillsammans i 7 månader. Jag har en son sen innan och han är hos mig varannan vecka och jag trivs utmärkt med det. Jag gillar den självständighet jag har när Ian är hos sin pappa. Man har mer tid till djuren och sig själv och man hinner verkligen längta efter sin son och uppskatta den tid vi har sen när han kommer.

Min pojkvän älskar barn och vill inget annat än att skaffa ett. Han tjatar inte eller så men är jag nu gravid så vet jag att han skulle bli glad om inte överlycklig. Låter som drömmannen...:smirk: men jag kan inte riktigt glädjas vid tanken på att vara gravid nu. Är jag en hemsk människa som tillåter tankar som abort fladdra omkring i huvudet? Jag vill inte tro att jag är det.
Om jag skulle göra en abort så vet jag att min pojkvän skulle bli vansinnig då vi har diskuterat lite ang barn innan och tom kläckt ur sig att i så fall stämmer jag dig.. (kan man det?) trots att jag menat på att man kan ju försöka senare och att jag inte är redo nu osv.
Sitter här nu framför datorn och känner mig illamående och totalt förvirrad. Sitter och har mentala för- och nackdelslistor i huvudet...
Om jag bestämmer mig att göra en abort så fasar jag för den disskusionen.
Ska köpa ett clearblue test idag.

 

[escodobe]

Sv: Kanske gravid..Hjälp..*långt*

Det är klart att han inte kan stämma dig!
Dessutom tycker jag det låter lite otäckt med en sån drastisk respons till problemet. Det är en sak att bli upprörd och förklara hur sårad man skulle bli och hur man skulle sörja ett ofött barn och övertyga dig den vägen - men hota med stämmning låter obalanserat.

 

[egocentrisk]

Sv: Kanske gravid..Hjälp..*långt*

Du och bara DU bestämmer om du vill göra en abort eller inte. Kom ihåg det. Han kan hota, sura och sörja hur mycket han vill men man kan inte tvinga någon att behålla ett barn och bli förälder emot sin vilja. Känner man sig inte redo för en till så är det helt okej. Man har ju faktiskt ett val.

Och om jag vore du så skulle jag nog ta mig en allvarlig fundering kring huvurida din partner är någon du vill ha barn med som hotar att stämma dig (vilket han naturligtvis inte kan göra) ifall du gör en abort. Det låter inte som en särskilt sympatisk person. Jag är iaf. av den åsikten att man skall värna om varandra och att det skall vara det viktigaste. Inte barnfrågan.

 

[cirkus]

Sv: Kanske gravid..Hjälp..*långt*

Jag kan förstå honom till 100%. HAN vill ha barn och är tydlig med det.

Jag kan förstå Search också - ibland är man inte redo. Och tankar fladdrar på de mest märkliga vis.

Barnfrågan ÄR viktig.

Dessutom tycker jag att om man är i en relation så är man två om beslutet både att behålla barnet och att inte göra det.

 

[escodobe]

Sv: Kanske gravid..Hjälp..*långt*

Jag kan förstå honom till 100%. HAN vill ha barn och är tydlig med det.

Jag kan förstå Search också - ibland är man inte redo. Och tankar fladdrar på de mest märkliga vis.

Barnfrågan ÄR viktig.

Dessutom tycker jag att om man är i en relation så är man två om beslutet både att behålla barnet och att inte göra det.

Ja, som jag skrev så är det fullt förståligt om mannen är upprörd, och jag tycker som du att även den andres åsikt ska vägas in om man ska göra abort eller inte.
Men att hota med att STÄMMA henne (vilket inte går) låter agressivt och rätt obehagligt. "Gör som jag vill - ANNARS djävlar....så ska jag hämnas". Jag hade tvekat att skaffa barn med en sådan person även om jag hade velat ha barn.

 

[cirkus]

Sv: Kanske gravid..Hjälp..*långt*

Vi ser det olika.

Jag ser det mer som ett otroligt tydligt statement.
Stämma kan han naturligtvis inte göra.
Däremot så kan han inte garantera att han har kvar respekten till exempel.

 

[search]

Sv: Kanske gravid..Hjälp..*långt*

Svar till er alla.

Han är egentligen en väldigt go kille och när han sa så tror jag nog var brist på bättre kommunikation än just ett hot. Visst förstår jag honom absolut men precis som ni sa innan...det är min kropp. Och vad hindrar oss från att skaffa barn längre fram?

Jag fick besked på testet igår kväll och ja jag misstänkte rätt...jag är gravid. Känner mig så fruktansvärt kluven till allt. Samtidigt som aborttankarna fladdrar förbi så upptäcker jag att sitter och håller handen på magen lite beskyddande...
Jag berättade det hemma och han blev jättelycklig och så kom hans mor och lillasyster (som jag båda tycker om) de började gråta så glada de var...Jag fick sitta där med ett inte helt äkta leende... Fick aldrig en chans till att smälta nyheten och kanske prata om det oss 2 emellan. Nu vet alla det...

 

[cirkus]

Sv: Kanske gravid..Hjälp..*långt*

Det kändes ju inte rikigt okej att ni inte fick ha det för er själva ett tag och komma till rätta med era känslor lite mer privat. Det är lite utpressing nästan att berrätta för hela världen !

Hoppas att du mår bra iallafall ! (Och han också!)

 

[search]

Sv: Kanske gravid..Hjälp..*långt*

Ja precis så känns det. Utpressning och att man sitter i en rävsax. Skulle jag nu säga att jag inte vill så blir jag ett monster. Jag är ledsen och mår konstant illa och han svävar runt på små moln.
Tack för att jag kan prata eller rättare sagt skriva av mig och att man får respons...

 

[search]

Sv: Kanske gravid..Hjälp..*långt*

Sen läser man trådar där folk verkligen vill ha barn och som inte kan få, så känner man sig så otacksam och hemsk.

 

[Bollen]

Sv: Kanske gravid..Hjälp..*långt*

Åh vad jobbit för dig......

Vad du än beslutar dej för så hoppas jag att det blir rätt för dej!!!
Du ska absolut inte känna dej skyldig pga dina tankar på abort....

Styrke kramar till dej!!!

 

[älgen]

Sv: Kanske gravid..Hjälp..*långt*

Som andra..kan förstå båda sidorna...

Antagligen blev han så till sig över nyheten att han ville berätta det för hela världen. Antagligen inte förstått att du inte kände likadant.


Beslutet är ditt/ert om hur ni ska göra.

En liten fråga bara då jag kände likadant med nr2.

Vad skulle skillnaden vara mot barn nu eller om säg två år?

Var förra förhållandet struligt så något håller dig tillbaka därför?

 

[search]

Sv: Kanske gravid..Hjälp..*långt*

Ja det förra var inte bra och jag har precis börjat komma tillbaka till mig själv och trivas och detta förhållandet känns så nytt och ostabilt. En tanke som dyker upp är ju att ja då kommer jag kanske sitta där med 2 barn och 2 olika pappor och diskutera när vem ska ha vem...
Sen känner jag mig som en avelsmärr... vet att det låter konstigt men i och med att jag vet att han har velat ha barn så länge så.... Känns som att jag har gjort mitt syfte mer än att vi skaffar familj...förstår du eller är jag totalt svamlig

 

[Ämelie]

Sv: Kanske gravid..Hjälp..*långt*

Vilken jobbig situation du hamnat i

Skickar massor med styrkekramar!

 

[älgen]

Sv: Kanske gravid..Hjälp..*långt*

Nejdå, jag förstår.

Den stora kärnfrågan är väl egentligen om du överhuvudtaget vill ha den här killen? Jag menar, alla blir vi osäkra lite då och då, men magkänslan är viktigast.


Förstår att du är osäker (vem är inte det emellanåt) men bara för att förra förhållandet pajjade så behöver ju inte det här göra det, elelr hur?


Avelsmärr tror jag inte han ser dig som. Möjligtvis att du känner det så.


Kan berätta lite om min bror, så KANSKE du får ett annat perspektiv.

Min bror bröt nacken och blev förlamad från börstet och den. Dåvarande sambon sedan flera år stack huxflux. Utan ett pip. Bara drog. Efter en vecka eller så fick han tag på henne...

Det tog slut givetvis. Min bror hade tidigare hintat om att barn ville han ha. Jättegärna...Tjejen mer tveksam.

Det tog som sagt slut. brosan kämpade vidare, så att idagsläget är han åtminstonde mobil för egen hand korta sträckor.

Träffade en ny tjej via internet. Flyttade ihop och han är nu far till en underbar liten tös. Min barnkära bror skulle omhan kunde bära dem båda på sina händer. Gör allt för dem.

Tja, vad ville jag med svammlet. Troligtvis bara säga att det som varit ska man glömma. Gå vidare i livet, hitta guldkornen och att det ordnar sig till slut.

Förhoppningsvis är din nuvarande grabb en du vill satsa på, och trots brister i komunikationen kan ni säkert hitta en medelväg.

Hang in there!

 

[älgen]

Sv: Kanske gravid..Hjälp..*långt*

Ang självständighet.

Visst blir man mer bunden med barn, men de kan också binda samman.

Och vill du hitta på saker på egenhand så finns ju fadern där och kan ta hand om barnet. tex om du ska rida elelr liknande.


Men som sagt förstår även dig helt och fullt. var jälv tveksam till fler barn. Nu har jag det och ångrar ingenting.

 

[tgd]

Sv: Kanske gravid..Hjälp..*långt*

Usch vilken jobbig situation för dig, ännu värre när hans familj också vet om det och blev så lyckliga över det! Jag förstår precis dina känslor och den här "varannan-vecka-friheten" när man hinner ikapp med djuren och allt som skall göras och även den här rädslan för att hamna i situationen som ensamstående med TVÅ barn som skall skickas iväg åt olika håll när helgen kommer. Det är ju känslomässigt jobbigt nog att skicka iväg ett åt ett håll. Hur du skall göra måste och kan enbart du själv bestämma och i viss mån givetvis även i samråd med honom, men till syvendes och sist är det DITT beslut och DU som möjligen skall ta alla konsekvenserna av beslutet också, oberoende vilket det blir.

Du har mycket att tänka över och känna efter! All lycka till med dina tankar och ditt beslut och hur det sen blir framöver!!

 

[search]

Sv: Kanske gravid..Hjälp..*långt*

Både hemskt och kul att höra om din bror. Varför jag tycker så förstår du säkert.

Jag vet inte riktigt vad min magkänsla säger. Ibland så kan jag inte se oss 2 tillsammans längre fram men ibland så gör jag det absolut. Blir inte riktigt klok på vad jag känner , kan vara lite hormoner redan plus att jag har en tendens till att överanalysera saker och ting.
Jag är som en berg och dalbana medans han är som en rakstrecka. Antingens så är det bra och vi kompletterar varandra eller så är det en orsak längre fram som gör att det inte håller. Jag försöker att inte tänka på det utan ta dag för dag men så hände detta och då bubblar allt upp igen. Helt plötsligt så måste man tänka längre fram också.
Ang att få tid för mig själv vet jag att han kommer att ställa upp på. Där skiljer han sig markant från mitt ex. Mitt ex blev sur så fort det blev dags för stallet..

 

[älgen]

Sv: Kanske gravid..Hjälp..*långt*

Du har ett svårt beslut att fatta. I sista änden ligger det ju på dig/er.

kan bara önska lycka till med beslutet och stötta på avstånd. Hur det än blir.

 

[search]

Sv: Kanske gravid..Hjälp..*långt*

Tack ni är så gulliga!