Kan man inte bara få vara trevlig?

Eeeeew vilka gränslösa snubbar du råkat ut för! :yuck: Speciellt chaufförerna borde anmälas.

Jag har inte alls varit lika utsatt som dig, bara på två av mina arbetsplatser. Gemensamt för båda var att de var lite mer "traditionella" teknikföretag, och jag var yngre eller mycket yngre än de flesta männen. Jag fick gå omkring och se lite lagom otrevlig ut, och tvärvägra att dansa med nån öht på jobbfester. Annars slutade det bara med att nån typ i min fars ålder gned sig mot mig och det märktes att nånslags fantasi "om jag varit tjugo år yngre, om jag inte varit gift" snurrade i skallen på honom. Nätack, jag vill inte vara med på något sånt! Det är mycket lättare nu när jag huvudsakligen jobbar med män som är tio-tjugo år yngre än jag. Bland dem kan jag vara glad, avslappnad och mig själv utan att det går på tok.
 
Kom på nu vad jag glömde skriva om hantverkaren. Mitt i ett samtal om kommoden till badrummet kommenterade han min kropp "Du ser väldigt vältränad ut" sa han plötsligt. Jag blev paff och sa att jag gillar att träna då sa han igen att det syntes. Vill inte bli tittad på med dom ögonen! Bytte snabbt ämne och gick iväg.

Med dom killar jag känt väl som innan varit kompisar men som velat mer beror det nog mer på att jag inte är så tjejig, jag skämtar, busar, retas, pratar allvar, spelar fotboll eller annat om tillfälle ges och jag är ganska pratsam. Precis som med mina tjejkompisar alltså. Jag är ju busig, det är liksom en del av mig att fundera på kluriga saker och säga lite allt möjligt som poppar upp i huvudet vilket alla som känner mig vet och tycker är roligt.

Dom som får för sig att dom gillar mig så snabbt vet jag inte vad dom går på. Helt galet om man inte ska kunna vara trevlig. Jag är helt helt säker på att jag inte låter flörtig. Dom personerna som agerat så har inte tilltalat mig. Jag tycker jag sätter upp en distans mot nya människor, eller jag vet att jag gör det. Släpper inte in någon vare sig nya eller nära till mitt inre. Lite av ett problem som jag jobbar med när det kommer till dom närmsta.

Jag är nog en av dom människorna i världen som bryr sig minst om sitt utseende så vet inte om det har någon roll i det hela. Mitt hår ser alltid ut som att jag precis gått igenom en tornado, jag sminkar mig sällan och har oftast träningskläder eller mjukisbyxor eller kjol på sommaren. Har fått mycket komplimanger förr och vissa verkar tycka det är charmigt så jag vet ju inte vad alla andra tycker men i min värld är jag ganska ful men orkar inte bry mig riktigt.
Men alltså det är ju männen det är fel på, inte dig. Vi lever i ett patriarkat där män tror att kvinnor är till för deras egna nöjes skull.
Får jag fråga hur många kvinnor som betett sig likadant mot dig? Dvs uppvaktat dig oombett, sagt att du flirtar när du bara beter dig som en vanlig människa, kommit med sexuella anspelningar och kommentarer eller bjudit ut dig?
 
Såklart att incel-sympatiserande skulle infektera tråden. :down: Det här är en stor anledning till att jag är så för kvinnoseparatistiska utrymmen, alltid är det nån tomte som ska påpeka hur svårt det minsann är för män. :devil:

Jag har för övrigt inte upplevt något liknande det som beskrivs, men så har jag varit fet länge och även korthårig sedan några år tillbaka, plus att jag har en stor portion pondus som snabbt brukar märkas, så jag tror det är så enkelt att puckade män inte ser mig som potentiellt villebråd. Sjukt egentligen att det här fenomenet är så vanligt att man kan skatta sig lycklig om man inte råkat ut för det. :wtf:
 
Jag försöker alltid undvika att prata med folk jag inte känner, så jag är inte ens "glad och trevlig" mot främlingar men ändå händer det där. Jag tror att jag är så mesig och att män typ uppfattar att det är lätt att bara köra över mig :confused:.

Skrev en tråd här efter att en man börjat prata på bussen i vintras. Sen dess har han pratat så fort han ser mig och ropar mitt förnamn. Vi råkade hamna på ICA samtidigt och då stod han och väntade utanför men jag såg det så jag stod kvar inne jättelänge för att han skulle gå. Har ingen aning om vem han är men han verkar tycka att vi är polare, trots att jag gör allt för att undvika honom.
 
Jag har ett "problem", ett annorlunda kanske.

Grejen är den att jag är väldigt trevlig och positiv bland andra. Inte överdrivet utan mest hälsar, svarar på någon fråga om mina hundar eller om någon frågar hur det är, håller upp dörrar och så vidare och frågar tillbaka.

Nu till problemet, nästan alla killar jag lär känna blir kära i mig, ytligt bekanta som t.ex. grannar börjar bete sig underligt och vill hitta på saker och umgås, en man som bor på samma innergård som mig och är i typ 55 års åldern backade till och med på enkelriktad gata för att han såg mig och ville prata med mig. Har också blivit utbjuden av en kille som jobbade i en affär jag gick förbi med hunden varje morgon och vi hade aldrig pratat utan att bara sagt hej men han sa att han gillat mig sen första gången han såg mig.

En kille på en däckfirma som jag pratade med om att sälja mina däck hörde av sig efter jobbet och sa att han inte får göra så men att han sparat mitt nummer från jobbet så han kunde kontakta mig och ville träffas för att han tyckte jag var så trevlig och intressant i telefon.

Min förra kille var 11 år äldre än mig. När vårt förhållande tog slut sa han att han inte vill ha någon annan och han skulle vänta på mig även om det tar flera år.

Nu kommer unga killar och är tydligt intresserade men jag vill inte ha en så ung kille som t.ex min andra granne som är 21 (jag är 32) men han har inte gett upp, jag har sagt nej varje gång han frågar om vi ska göra något i ett halvår, han gav mig sitt nummer och vill att jag ska höra av mig så vi kan ses. Har inte gjort det. Tålmodig kille.

Har varit i Kenya några gånger och där blev två killar väldigt förtjusta i mig, den ena kallade mig sin svenska flickvän men så kände ju inte jag. Den andra killen skickade i åratal ord på swahili så jag skulle kunna prata när jag flyttade till Kenya. Frågade för ett tag sen om han hittat någon tjej men han sa att det inte gick för att han inte kan släppa mig, nu är det 10 år sen vi sågs... Har sagt rakt ut flera gånger att ett förhållande inte finns på kartan.

Jag har blivit utbjuden och fått visat intresse även från taxi chaufförer. Killkompisar vill efter ett tag mer än vänskap.

Igår var en hantverkare här, vi pratade hundar och sen tittade jag på klipp på min platta på got talent och då kom han in i vardagsrummet och sa att han också gillar det. Sen pratade vi inte mer än att jag frågade om han ville ha vatten. Och så sent igår kväll skickade han ett sms till mig och sa att han inte får göra så, grejen är den att han är typ 20-25 år äldre än mig och gift. Tycker hans beteende är obehagligt. Kommer aldrig i livet svara. Han ska inte ta kunders nummer och inte skicka sms halv elva på kvällen. Inte okej

Jag är säker på att jag inte är flörtig för jag beter mig likadant mot både kvinnor och män, jag är bara trevlig och väluppfostrad. Varför blir det så varje gång ? Ska man behöva vara dryg? Tycker jag visar ganska tydligt när jag säger nej rakt ut, när jag inte svarar på sms eller inte stannar och pratar.

Någon som känner igen sig?
Jag har haft samma problem. Nu har jag lärt mig att jag tyvärr inte alltid kan vara trevlig, vissa personer misstolkar å det grövsta. Jag är också gift sedan 15 år och det gör väl också att jag inte är lika "intressant" längre.

Det är nog så att många tjejer som är singlar, inte kan vara alltför trevliga mot killar/män för killarna/männen tror genast att man är intresserad. Det är nog något många tjejer får erfara. Man kan liksom inte vara sig själv, utan får vara lite kort och avvisande.
 
Men alltså det är ju männen det är fel på, inte dig. Vi lever i ett patriarkat där män tror att kvinnor är till för deras egna nöjes skull.
Får jag fråga hur många kvinnor som betett sig likadant mot dig? Dvs uppvaktat dig oombett, sagt att du flirtar när du bara beter dig som en vanlig människa, kommit med sexuella anspelningar och kommentarer eller bjudit ut dig?
Ingen alls faktiskt. Jag letar fel hos mig själv men problemet kanske inte är jag.
 
Har hänt mig också, många gånger. Jobbar med service och är så trött på män som bara inte fattar att jag har tonat ner mig. Jag blir inte lika personlig längre med kunder och är inte lika sprudlande glad och trevlig längre. Jag är liksom inte intresserad, jag är bara trevlig.
 
Jag har varit rädd varje dag i 8 år efter ett rejält misslyckat förhållande. Rädd varje hundpromenad, när jag går till affären eller vart jag än ska. Det ska inte vara så. Jag ska inte behöva vara rädd här hemma. Men ändå är jag det. Jag har varit super tydlig med vad jag vill.
 
Har hänt mig också, många gånger. Jobbar med service och är så trött på män som bara inte fattar att jag har tonat ner mig. Jag blir inte lika personlig längre med kunder och är inte lika sprudlande glad och trevlig längre. Jag är liksom inte intresserad, jag är bara trevlig.
Det är så tråkigt att det ska behöva vara så här. Jag älskade tillexempel kassörskan jag hade på citygross idag. Ung tjej, hur glad, trevlig å sprallig som helst. Tänk den dagen hon kommer tona ner sin personlighet för att för många män anser att hon flörtar när hon bara försöker vara trevlig mot kunderna. Blir ledsen av bara tanken.
 
Ingen alls faktiskt. Jag letar fel hos mig själv men problemet kanske inte är jag.

Problemet är absolut inte du, det är de sorgligt pinsamma männen utan självinsikts fel! De som tror att kvinnor somär en tredjedel så gamla som dom själva uppskattar deras uppmärksamhet, som ser kvinnor som objekt, inte som jämlika medmänniskor, och som anser att det är varje kvinnas plikt att uppskatta manlig uppmärksamhet.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag har köpt hus och flyttar in om några veckor och det har varit långdraget med massor av strul och oro. Jag kollade på huset 20 mars...
6 7 8
Svar
141
· Visningar
10 068
Senast: Inte_Ung
·
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
22 444
Senast: Whoever
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Fortsättning från VGV Kids. Vi träffade en sköterska på närakuten som verkade oroad. Hon verkade inte riktigt få grepp om varför han...
Svar
12
· Visningar
2 194
Relationer Inspirerad av ett poddavsnitt som tog upp ämnet och chockad över vad folk kan göra i sin snålhet - vad är det snålaste ni varit med om...
6 7 8
Svar
147
· Visningar
16 162

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp