Kan man ens bli störtförälskade som äldre?

[_Taggis_]

Man kan ju också ha fler positiva erfarenheter som äldre och därför få lättare att släppa in andra känslomässigt
Jag tror inte att de flesta stänger sig mer känslomässigt med åldern, många öppnar sig nog snarare mer.

Däremot så blir man ju klokare och får kanske lättare att sätta stopp för relationer som inte är bra, eller att man tidigt snappar upp varningstecken på saker man inte vill ha i en relation. Det är ju väldigt positivt även om det också gör det svårare att hitta kärlek.

Precis så tror jag att det kan vara.

Det övre stycket du skriver är precis så det är för en väninna till mig. Jag kan dels avundas hennes förmåga att verkligen gå all in med så många olika. Hon kan på ett år ha 3-4 förälskelser och alla är verkligen hallelujah eller att hon åtminstone ger det en ärlig chans. Vilket såklart även resulterar i krascher. Hon är 50 år och känns på nåt sätt verkligen frigjord och har verkligen tillgång till hela sitt känsloregister. Men dels känner avundas jag inte alla dessa krascher, vilka faktiskt är fler om man är lppen att träffa så många olika män. Jag hade aldrig orkat med det.

Det senare stycket är mer jag själv. Jag är cynisk, utvärderande och skyddar mig själv i en helt annan omfattning än då jag var 20-ish. Såklart för att nu vet man vilket högt spel det är och hur det känns att köra i diket. Det tog 15 år innan jag blev lika dum-förälskad som jag var i min ungdom. Med facit i hand vet vi ju hur det gick. Värt? Nej. Nu är det väl 15 år i vakuum till nästa gång det kanske händer. Minnet verkar vara 15 år cykliskt, det tog även 15 år att glömma hur besvärligt det var att ha en 8v hundvalp... sen köpte jag en ny

 

[Nepenthe]

Bara för man är förälskad och det bubblar i en kanske man inte agerar precis likadant som man gjorde när man var 14år

 

[MiniLi]

Bara för man är förälskad och det bubblar i en kanske man inte agerar precis likadant som man gjorde när man var 14år

Förhoppningsvis

 

[MiniLi]

Precis så tror jag att det kan vara.

Det övre stycket du skriver är precis så det är för en väninna till mig. Jag kan dels avundas hennes förmåga att verkligen gå all in med så många olika. Hon kan på ett år ha 3-4 förälskelser och alla är verkligen hallelujah eller att hon åtminstone ger det en ärlig chans. Vilket såklart även resulterar i krascher. Hon är 50 år och känns på nåt sätt verkligen frigjord och har verkligen tillgång till hela sitt känsloregister. Men dels känner avundas jag inte alla dessa krascher, vilka faktiskt är fler om man är lppen att träffa så många olika män. Jag hade aldrig orkat med det.

Det senare stycket är mer jag själv. Jag är cynisk, utvärderande och skyddar mig själv i en helt annan omfattning än då jag var 20-ish. Såklart för att nu vet man vilket högt spel det är och hur det känns att köra i diket. Det tog 15 år innan jag blev lika dum-förälskad som jag var i min ungdom. Med facit i hand vet vi ju hur det gick. Värt? Nej. Nu är det väl 15 år i vakuum till nästa gång det kanske händer. Minnet verkar vara 15 år cykliskt, det tog även 15 år att glömma hur besvärligt det var att ha en 8v hundvalp... sen köpte jag en ny

Ja, angående det senare så tänker jag också på ganska basala saker som hur relationer funkar, vad som är ok och inte, hur man blir behandlad osv. Av förklarliga skäl så har man bättre koll när man är äldre, jämfört med en tonåring som kanske har sin första relation.

 

[Inte_Ung]

Jag tänker sådär som man kunde bli som fjortis. Är det möjligt att bli så förälskad fast man är vuxen med mer erfarenheter i livet? Både positiva och negativa erfarenheter. Känner vi någon som är sådär passionerade och förälskade som är lite äldre?

Tänker att man som äldre ju gått igenom lite mer skit och är lite mer cynisk i sitt synsätt.

Vad är "äldre"?
Jag drabbades av helt galen passion vid 39.
Gills det?

 

[gulan]

Bara för man är förälskad och det bubblar i en kanske man inte agerar precis likadant som man gjorde när man var 14år

Ehh..jo!!Jag träffade min sambo för drygt 4 år sedan -och jag agerade nästan värre än när jag var störtkör som fjortis. Snackar om hångel på restaurang, på buss åkt förbi hans jobb och vi hånglade upp varann i bilen...på arbetstid. Det var helt galet, förtjusande, vettlöst och alldeles underbart

Vad är "äldre"?
Jag drabbades av helt galen passion vid 39.
Gills det?

Ja visst är det något helt fantastiskt. Jag blev drabbad vid 48. Jag var så förälskad att det gjorde ont. Det var galet fantastiskt och vi sitter gärna och pratar om den tiden som var något alldeles extra för oss bägge. Jag är våldsamt kär i den här mannen även idag, men det är inte alls okontrollerat som det var då.

 

[Sryoqwe]

Jag skulle tro att det mestadels handlar om tidigare erfarenheter, och de allra flesta tonåringar har nog inte så väldigt mycket erfarenhet av folk. Därför blir de oftast mindre skeptiska och mer naiva. Jag vet inte men skulle tro att känslorna egentligen inte är starkare då, bara mer röriga och känns därför mer.

 

[magruder]

Jag tänker sådär som man kunde bli som fjortis. Är det möjligt att bli så förälskad fast man är vuxen med mer erfarenheter i livet? Både positiva och negativa erfarenheter. Känner vi någon som är sådär passionerade och förälskade som är lite äldre?

Tänker att man som äldre ju gått igenom lite mer skit och är lite mer cynisk i sitt synsätt.

Jag tänker sådär som man kunde bli som fjortis. Är det möjligt att bli så förälskad fast man är vuxen med mer erfarenheter i livet? Både positiva och negativa erfarenheter. Känner vi någon som är sådär passionerade och förälskade som är lite äldre?

Tänker att man som äldre ju gått igenom lite mer skit och är lite mer cynisk i sitt synsätt.

Javisst kan man bli störtförälskad fast man är äldre. Jag träffade min sambo när jag var 74 år, han kändes helt rätt och efter en dryg månad flyttade vi ihop. Har inte ångrat det en sekund! Har en helt underbar man, vänlig, rolig, hjälpsam, empatisk. Jag tror inte att man blir för gammal för kärlek.

 

[miumiu]

Jag var 23 när jag träffade min nu sambo och vi har varit tillsammans i 12 år i år. Jag var suuuuuperkär i honom. Vi snackar ”tappa talförmågan när han pratar med mig”-kär. Skrev till honom på internet och höll på, men vågade inte vara uppenbart raggig för jag var rädd att bli avvisad. Tyckte han var omänskligt vacker, när han var i närheten var det som att resten av världen gick i gråskalor och han lyste i dom klaraste färger, typ. Hjälpte nog att han är rödhårig Men tveksamt om jag hade blivit lika kär om vi hade träffats idag. Eller, det hade nog varit på ett annat sätt i alla fall.

Håller för övrigt med om hästkärleken, är just nu grymt olyckligt hästkär och det är verkligen som att slitas mellan hopp och förtvivlan

 

[hastflicka]

Javisst kan man bli störtförälskad fast man är äldre. Jag träffade min sambo när jag var 74 år, han kändes helt rätt och efter en dryg månad flyttade vi ihop. Har inte ångrat det en sekund! Har en helt underbar man, vänlig, rolig, hjälpsam, empatisk. Jag tror inte att man blir för gammal för kärlek.

Min mamma hade goda vanner som traffade varandra efter de bada fyllt 75 (minns inte exact hur mycket) De var oerhort kara och sa underbart omsinta och omtanksamma mot varandra. De hade bada tva langa lyckliga aktenskap bakom sig, men det har var nagot speciellt sa de bada.

 

[tuaphua]

Jag tänker sådär som man kunde bli som fjortis. Är det möjligt att bli så förälskad fast man är vuxen med mer erfarenheter i livet? Både positiva och negativa erfarenheter. Känner vi någon som är sådär passionerade och förälskade som är lite äldre?

Tänker att man som äldre ju gått igenom lite mer skit och är lite mer cynisk i sitt synsätt.

Det tycker jag absolut att man kan bli! Jag träffade sambon när jag var 35. Han är många år äldre än mig. Vi blev jättekära båda två.

Men för mig är det ju enklare med kärlek nu som vuxen. Första kärleken var ju så mycket oklart. Man vågade inte direkt prata om allt och man visste mindre hur relationer och andra människor funkade.
Jag får lika mycket kärlekskönslor som vuxen. Men det är inte lika mkt älta oklarhet och vara nervös liksom.
Sen blir jag inte förälskad/kär i samma typ som då jag var 15. Det är jag ju glad för måste jag säga.

 

[Lovisaleonora]

Vad räknas som äldre?!

 

[Ramona]

Vad räknas som äldre?!

När jag startade tråden tänkte jag att det var över 40 år. Att man varit med om några förhållanden och att det hänt lite i ens liv.

 

[SaraXX]

När jag startade tråden tänkte jag att det var över 40 år. Att man varit med om några förhållanden och att det hänt lite i ens liv.

 

[95johsv]

Absolut kan man det, passionerat, berg och dalbanan och hjärnan i molnen

 

[Roheryn]

När jag startade tråden tänkte jag att det var över 40 år. Att man varit med om några förhållanden och att det hänt lite i ens liv.

Jag inledde mitt hittills mest passionerade kärleksförhållande samma år som jag fyllde 40. Jag var absolut (minst) lika kär då som jag kunde bli som tonåring! Och jag tror definitivt att jag kan bli lika kär nu som 50-åring också. Jag är ju fortfarande samma person, liksom!

 

[hoppsann]

När jag startade tråden tänkte jag att det var över 40 år. Att man varit med om några förhållanden och att det hänt lite i ens liv.

Träffade min partner vuxen.
Massor av murar men jo, jag var lätt förälskad. Inte så förälskad som i den föregående, som ju var så oerhört karismatisk och charmig. Samt narcissistisk de luxe.
Den här partnern hade andra kvaliteter. Och visst var jag förälskad, men tillät mig inte att bli så gardlös, som med föregående.

Vi gifte oss efter ett par år, och då blev jag plötsligt störtförälskad.
Hade inte en aning om att en ceremoni kunde förändra känslan så!

Just nu är vi mest covid-trötta och det ska nog till en flaska bubbel för att få till något förälskelserus..
Jobbar hemma båda två och har gjort i snart ett år, har minimalt umgänge med andra.
Ingen input. Ingen sport. Inga konserter. Inga fester. Inga event. Inga resor.
Är hemma nästan 24/7.
Vi pratar väldigt mycket arbete och vi har aldrig varit så fixerade vid vad djuren gör eller inte gör (helt knäpp nivå!).
Perfekta samtalsämnen tydligen, har vi aldrig haft tid att prata om Pre Covid.
Samt vad vi håller på att bygga/ska bygga/renovera.

För övrigt tror jag att det kommer att bli en överseparationsprocent Post Covid.
Du kommer se barnsligt nyförälskade 40-, 50-, 60-, 70-plussare överallt.
Vart du än går.
Som fnissande, rodnande tonåringar på nytt!