Lejonstjarna
Trådstartare
Just nu känns det så mörkt så jag vet inte vart jag ska ta vägen. När jag var 16 ramlade jag av en häst och efter det fick jag epilepsi anfall och vart diagnostiserad med epilepsi. Jag år medicin och hade mycket anfall 10 per dag på visa mediciner. När jag var 17,5 slutade jag på eget bevåg med mediciner och har sedans dess vart anfallsfri jag är idag 33.
Jag har under några år varit väldigt deprimerad och har sökt hjälp nu i år. Jag fick en ny medicin utskriven som skulle hjälpa mot deprition och ångest, samma dag dag som jag tog första tabletten av den nya medicinen fick jag ett anfall. Som epileptiker kan du inte äta vanliga "lyckopiller" då de är kramp tröskel sänkande så läkarna valde att skriva ut lyrika som är en form av smärtstillande antikångest epilepsi medicin. Jag hade upplyst flera gånger om att jag kunde inte äta vanliga epileptiska då jag får mer anfall av dem.
Fick alltså ett anfall i onsdags med sedvanlig sjukhus vistelse efter 16 år som anfallsfri och nu är livet totalt förstört.
Vi bor på landet med dåliga kommunala förbindelser. Hästen finns i ett stall 3 km bort. Dålig upplyst väg. Jag kommer förlora jobbet då jag är tvungen att ha körkortet i arbetet. och ta sig till något annat arbete finns inte ens en möjlighet då det inte finns förbindelser som funkar.
Av läkarna fick jag en hela a4 med saker som som jag numera inte får göra på ett år framöver.
Några ex
inte köra bil
inte cyckla
inte rida
inte vara ensam
inte befinna mig på höghöjd
inte simma
inte låsa in mig ex på en toalett.
Inte gå på bio
inte sitta framför datorn längre en en kvart
inte titta på tv mer en en timme i taget.
inte tugga tuggummi
inte dricka alkohol
Finns det något hopp? mitt hjärta är krossat och jag ser bara en lösning eftersom jag inte kommer ha råd med hästen om jag inte har jobb. Jag vet att jag kommer behöva flytta från min sambo till någon annan stans för här kan jag inte bo kvar. Sjukskriven blir man ju inte för epilepsi och 90% av arbetsmarknaden försvinner ju om man inte har körkort.
en jävla tabblet och jag blir av med jobb häst och sambo i samma veva hur orkar man?
Jag har under några år varit väldigt deprimerad och har sökt hjälp nu i år. Jag fick en ny medicin utskriven som skulle hjälpa mot deprition och ångest, samma dag dag som jag tog första tabletten av den nya medicinen fick jag ett anfall. Som epileptiker kan du inte äta vanliga "lyckopiller" då de är kramp tröskel sänkande så läkarna valde att skriva ut lyrika som är en form av smärtstillande antikångest epilepsi medicin. Jag hade upplyst flera gånger om att jag kunde inte äta vanliga epileptiska då jag får mer anfall av dem.
Fick alltså ett anfall i onsdags med sedvanlig sjukhus vistelse efter 16 år som anfallsfri och nu är livet totalt förstört.
Vi bor på landet med dåliga kommunala förbindelser. Hästen finns i ett stall 3 km bort. Dålig upplyst väg. Jag kommer förlora jobbet då jag är tvungen att ha körkortet i arbetet. och ta sig till något annat arbete finns inte ens en möjlighet då det inte finns förbindelser som funkar.
Av läkarna fick jag en hela a4 med saker som som jag numera inte får göra på ett år framöver.
Några ex
inte köra bil
inte cyckla
inte rida
inte vara ensam
inte befinna mig på höghöjd
inte simma
inte låsa in mig ex på en toalett.
Inte gå på bio
inte sitta framför datorn längre en en kvart
inte titta på tv mer en en timme i taget.
inte tugga tuggummi
inte dricka alkohol
Finns det något hopp? mitt hjärta är krossat och jag ser bara en lösning eftersom jag inte kommer ha råd med hästen om jag inte har jobb. Jag vet att jag kommer behöva flytta från min sambo till någon annan stans för här kan jag inte bo kvar. Sjukskriven blir man ju inte för epilepsi och 90% av arbetsmarknaden försvinner ju om man inte har körkort.
en jävla tabblet och jag blir av med jobb häst och sambo i samma veva hur orkar man?