Vet inte vad jag vill med den här tråden egentligen, Kanske bara få stöd/råd eller höra vad ni hade gjort!
Det är så att jag 2 år sedan (ungefär) hämtade en lite kattflicka som fick följa med hem & bo med mig & min pojkvän, Jag tror jag aldrig har haft så mkt glädje av någon/något som jag hade av henne, Hon har alltid varit jätte "mammig" & vi har trivits super tillsamans!
Efter många flyttar hit & dit pga att jag & sambon flyttat isär så hamnade vi i en etta ganska nära stan (men ändå så det går att ha katten ute). Men iaf,Så började hon bli väldigt rastlös här antar jag då hon började bita sönder sladdar göra små attacker i mellan åt, var helt sönder riven/biten på händerna! Hon skrek ofta vid ytterdörren & då fick hon gå ut precis som vanligt, Men när hon kom ut ville hon in osv.
Så tillslut tyckte min mamma & jag motvilligt att det inte var något liv för en katt att bo på det här viset speciellt när jag jobbar från 7-4 varje dag också! Så vi beslutade att hon fick flytta ut på landet & bo med en vovve & Nellys mamma & helbror & min familj såklart! Där kan hon gå in & ut som hon vill & även ha sällis på dagarna.
Själv gråter jag nästan varje kväll då jag inte känner dom där små tassarna komma upp & lägga sig över min mage!Har ont i magen bara jag tänker på henne, Jag vet att hon har allt hon behöver där, men ändå känns det som jag har svikit henne!
Känns som om jag skulle lämnat bort en livskamrat, Vet inte vad jag ska ta mig till.
Löjligt inlägg men hoppas någon förstår & tycker jag gjorde det som var bäst för henne!
Det är så att jag 2 år sedan (ungefär) hämtade en lite kattflicka som fick följa med hem & bo med mig & min pojkvän, Jag tror jag aldrig har haft så mkt glädje av någon/något som jag hade av henne, Hon har alltid varit jätte "mammig" & vi har trivits super tillsamans!
Efter många flyttar hit & dit pga att jag & sambon flyttat isär så hamnade vi i en etta ganska nära stan (men ändå så det går att ha katten ute). Men iaf,Så började hon bli väldigt rastlös här antar jag då hon började bita sönder sladdar göra små attacker i mellan åt, var helt sönder riven/biten på händerna! Hon skrek ofta vid ytterdörren & då fick hon gå ut precis som vanligt, Men när hon kom ut ville hon in osv.
Så tillslut tyckte min mamma & jag motvilligt att det inte var något liv för en katt att bo på det här viset speciellt när jag jobbar från 7-4 varje dag också! Så vi beslutade att hon fick flytta ut på landet & bo med en vovve & Nellys mamma & helbror & min familj såklart! Där kan hon gå in & ut som hon vill & även ha sällis på dagarna.
Själv gråter jag nästan varje kväll då jag inte känner dom där små tassarna komma upp & lägga sig över min mage!Har ont i magen bara jag tänker på henne, Jag vet att hon har allt hon behöver där, men ändå känns det som jag har svikit henne!
Känns som om jag skulle lämnat bort en livskamrat, Vet inte vad jag ska ta mig till.
Löjligt inlägg men hoppas någon förstår & tycker jag gjorde det som var bäst för henne!
Senast ändrad:
