Kan hundar sörja?

[angiepangie]

Sv: Kan hundar sörja?

Håller med helt o hållet!

Mina sväföräldrars hund var jättenere när deras äldsta gick bort, ville inte äta, hon som aldrig haft problem med att vara ensam fick separationsångest osv. Så visst tror jag att en hund kan sörja.

Hon blev inte glad och pigg igen förrän hon fick träffa min tik som blev hennes nya kompis. När min tik togs bort klarade hon dock av det mycket bättre, antagligen för att de inte bodde tillsammans någon längre tid gissar jag.

 

[åke]

Sv: Kan hundar sörja?

Jag tror att alla djur kan sörja.

 

[bjan999]

Jag brukar verkligen inte förmänskliga hundar men jag börjar undra...Har någon därute varit med om att en hund tydligt har sörjt när hundkompisen har gått bort?

Vår 4-åriga rottistik har helt ändrat sinnesstämning sedan vår gamle schäferhane, hennes ständige vapendragare, gick bort för en tid sedan. Vi sörjer allihop i familjen men livet går ju vidare ändå på något sätt.

De senaste veckorna har tiken helt tappat intresset för mat, hon äter men inte med någon glädje precis, och när hon är hemma i huset så ligger hon bara och sover. Hon går också undan från oss, tittar knappt åt någon. Tar man däremot ut henne i skogen så blir hon som en liten kanonkula och livet leker som förr - därför tror jag inte att hon lider av något fysiskt. Magen fungerar också som den ska.

Det är precis som att hon kopplar hemmet till något sorgligt, hon är väldigt "låg" i hela sin kroppshållning. Misstänkte först att hon var skendräktig men det stämmer inte riktigt längre med symptomen tycker jag.

Vad säger ni - kan hundar sörja på detta sätt?

Min fråga är ungefär densamma. Matte har varit borta i 14 dagar. Sedan fyra dagar har hunden haft sämre aptit, ibland inte vill att äta, är mycket tröttare, men när vi är ute i naturen då är det full fart som vanligt, särskilt när hunden har fått upp ett spår. Imorgon kommer matte hem så får vi se hur det går med aptitlöshet och trötthet då ....

 

[IngelaH]

Jag brukar verkligen inte förmänskliga hundar men jag börjar undra...Har någon därute varit med om att en hund tydligt har sörjt när hundkompisen har gått bort?

Vår 4-åriga rottistik har helt ändrat sinnesstämning sedan vår gamle schäferhane, hennes ständige vapendragare, gick bort för en tid sedan. Vi sörjer allihop i familjen men livet går ju vidare ändå på något sätt.

De senaste veckorna har tiken helt tappat intresset för mat, hon äter men inte med någon glädje precis, och när hon är hemma i huset så ligger hon bara och sover. Hon går också undan från oss, tittar knappt åt någon. Tar man däremot ut henne i skogen så blir hon som en liten kanonkula och livet leker som förr - därför tror jag inte att hon lider av något fysiskt. Magen fungerar också som den ska.

Det är precis som att hon kopplar hemmet till något sorgligt, hon är väldigt "låg" i hela sin kroppshållning. Misstänkte först att hon var skendräktig men det stämmer inte riktigt längre med symptomen tycker jag.

Vad säger ni - kan hundar sörja på detta sätt?

Definitivt kan de det. Min arbetskamrat hade en jack russel som var med till jobbet ett par dagar i veckan, med långa promenader på morgonen, lunch o eftermiddagen vid arbetets slut. I övrigt daltade vi andra med honom och älskade honom universalt, trots att han åt upp pålägg, rymde ur verkstan och sprang lös i lokalerna och på gården stup i ett. Husses bil, hade han ätit upp inredningen på i den gamla bilen innan husse vågade fråga om hunden fick vara inne med oss inne på jobbet. Hunden var hyperaktiv, överenergisk, välmusklad och fantastiskt vänlig. Han hade ett problem, svårt att vara själv längre stunder, varav vi brukade få höra på hans serenader från verkstaden. Han kom nämligen på att ventilationstrumman som han nådde till om han hoppade upp på stol, bord, bokhylla var som en mikrofon och spred skönsången över hela anläggningen...

Häromåret gick husse hastigt bort i ett hjärtstopp och en vecka senare lät matte hunden, somna in. Något som känns oerhört sorgligt än i dag då det var en fantastisk hund. Men hunden hade blivit helt förtvivlad och då matte jobbar oregelbundna tider, var det svårt att finna en lösning.