Just nu

Just nu mår jag bra. Värmen och lugnet sliprar.
Den varmaste av känslor. Så oemotståndlig.
Packar och tänker.
Stannar upp. Funderar.
Varför blev det så här?
Finns inga svar. Och det är kanske inte svar jag söker.
Kanske vill jag bara få leva

 

[karamelldrottningen]

Alltså, jag menade att vi på buke kanske inte bör ta del av ert förhållande vad gäller hur ni väljer att och vad ni väljer att kommunicera med varandra. Tänker särskilt som att det väcker en hel del diskussioner/känslor hos andra som gör att du sen känner att du gör fel hur du än gör.

Vi vet ju faktiskt inte alls vad han tycker och tänker kring om att du berättar om dina återfall och egentligen är det dumt att spekulera i hur han kan uppleva det hela. Då är det bättre att du och han är överens om hur ni kommunicerar kring det på ett okej sätt och att ni två håller er till det oavsett vad andra tycker.

Lite svårt för mig att vara så öppen med mitt liv om jag inte får nämna honom?
Tänker eftersom han är en sån stor del. Men jag ska försöka att inte nämna honom om det går.

 

[EmmaBovary]

Jag ville inte berätta det tog emot massor. Därför jag skrev när han var borta på jobb. Nu vet han iaf. Oavsett vad han visste eller inte visste innan.

Okej, min intention nu är inte att beskylla dig för att ha gjort fel. Men tänker att just det här är ett ganska bra exempel på något som du kanske skulle tänka på framöver. Du beskriver att det är enklast för dig att berätta när han är borta och på jobbet, men det är nog också kanske svårt för någon annan att behöva konfronteras med jobbig information när man är på jobbet och har annat att stå i. Förstår du hur jag menar?

 

[RedQueen]

Lite svårt för mig att vara så öppen med mitt liv om jag inte får nämna honom?
Tänker eftersom han är en sån stor del. Men jag ska försöka att inte nämna honom om det går.

Nu missförstår du rejält. Det jag menar är att du säger att du känner att du gör fel oavsett vad du än gör när du berättar saker här, framförallt när det gäller att vara öppen mot honom om eventuella återfall. Det enda jag har sagt är att vi, okända människor på internet, kanske inte ska ta del av er kommunikation om det nu är en sådan sak som du känner att du blir missförstådd i och som ger reaktioner från andra som du inte vill ha.

Men du väljer att göra som du vill, dock får du nog ta att om du väljer att vara öppen med det så kommer du få reaktioner på det. Även sådana som du inte gillar eller skaver.

 

[Alexandra_W]

@karamelldrottningen ett alt kan ju vara att ni kommer överens om att du t ex "bara" ska säga att du druckit (om du har det) men inte mer. Dvs inte förklara varför osv, och att han inte heller ska fråga.

Dvs du inte ljuger eller undanhåller, men det kanske känns lättare för er båda om resterande del kring det tas med AA/vården/någon annan

 

[karamelldrottningen]

Är det en känd biverkning av medicinen? Vad säger vården om det? Och kan det inte vara så att det snarare är en reaktion som har samband med abstinens och ångest? Eller känner du av samma sak när du varit nykter en längre period och tagit medicinen?

Det är en del biverkningar det är det.
Har just nu också svettningar och är som darrig. Inte skakig men darrig.
Sen är det svårt att veta vilket som är vad. Värsta dagen idag första dagen helt nykter.
Det är ju inte synd om mig även fast jag mår skit. Jag har själv satt mig i denna situationen.
Men har svårt jobba på som vanligt. Blir yr och så om jag reser mig fort. Konstant törstig och svettas mängder

 

[karamelldrottningen]

@karamelldrottningen ett alt kan ju vara att ni kommer överens om att du t ex "bara" ska säga att du druckit (om du har det) men inte mer. Dvs inte förklara varför osv, och att han inte heller ska fråga.

Dvs du inte ljuger eller undanhåller, men det kanske känns lättare för er båda om resterande del kring det tas med AA/vården/någon annan

Jo det är sant. Men han vill veta varför och det är ofta tycker jag rätt svårt att svara på. Ibland vet jag inte ens själv

 

[Alexandra_W]

Jo det är sant. Men han vill veta varför och det är ofta tycker jag rätt svårt att svara på. Ibland vet jag inte ens själv

Jag förstår det och just sådant jag menar att ni behöver komma överens om. Han kanske så länge får nöja sig med att svaret på varför är för att du är alkoholist/har en beroendesjukdom. Och så får det stanna där.

 

[EmmaBovary]

Det är en del biverkningar det är det.
Har just nu också svettningar och är som darrig. Inte skakig men darrig.
Sen är det svårt att veta vilket som är vad. Värsta dagen idag första dagen helt nykter.
Det är ju inte synd om mig även fast jag mår skit. Jag har själv satt mig i denna situationen.
Men har svårt jobba på som vanligt. Blir yr och så om jag reser mig fort. Konstant törstig och svettas mängder

Tycker visst att det är synd om dig om du mår dåligt, oavsett om du försatt dig i situationen själv eller ej. Du har liksom en beroendeproblematik. Fysiska symtom suger, och jag känner med dig om du mår piss liksom.

Sedan låter det ju inte som att det är medicinen om det är värst just första dagen som helt nykter, det låter mer som kroppen reagerar på alkoholen/avsaknaden av densamma.

 

[karamelldrottningen]

Nu har jag bokat in en psykologtid nästa vecka. Hon lät trevlig hoppas det blir bra.
Sen har jag lagt in alla tomflaskor i bilen. Skönt bli av med det! Hoppas det är sista gången jag måste göra så här.

 

[Pinus]

Nu har jag bokat in en psykologtid nästa vecka. Hon lät trevlig hoppas det blir bra.
Sen har jag lagt in alla tomflaskor i bilen. Skönt bli av med det! Hoppas det är sista gången jag måste göra så här.

Heja heja!

Det är bara du som styr vad som händer, inget att hoppas på...

 

[monster1]

Det är precis det här jag menar att oavsett hur jag gör eller skriver så gör jag fel.
Jag gör fel om jag inte berättar att jag druckit men gör även fel när jag berättar för då ”biktar jag mig”

Det är klart det blir så eftersom du får motstående råd. Vi tycker helt enkelt inte likadant i tråden. Därför blir det "fel" vilket råd du än följer.

Försök hålla dig nykter alla nyktra dagar är "bra dagar". Du kanske inte kommer må bra de dagarna men de kommer vara bra, för de är steg framåt mot något annat än det här kaoset. Du kanske kan sätta stjärnor i en almenacka eller vad som helst som gör det tydligt för dig att du har tagit ett steg mot ett annat liv, den ska vara för dig, inte för någon annan den behöver inte visas upp. Ett liv som kan involvera en funktionell relation tex, för det går inte att ha en funktionell relation med en person som har ett aktivt beroende just för att det kommer förekomma lögner, smygande, drama etc. För beroendet är det viktigaste av allt för en person med ett beroende, viktigare än relationen.

Du ska inte vara nykter för att din partner vill att du ska vara nykter, du ska vara nykter för din egen skull, för att du ska kunna ha ett fungerande liv, fungerande relationer och en framtid.

Det som är din partners uppgift är ju i stort sett att inte vara en bidragande orsak till fortsatt drickande genom att ta med dig på evenemang, platser eller annat där det förekommer alkohol. Hen ska inte ta med sig alkohol hem till dig eller ha alkohol hemma hos sig när du är där. Hen ska inte prata en massa om alkohol med dig eller andra när du är där etc.

Men den här vårdande rollen hen tagit på sig är inte bra vare sig för dig, hen eller er relation på sikt.

 

[pepp]

Dagens text, tänkte på dig karamellen

@karamelldrottningen

 

[Fjordfrälst]

Nu har jag bokat in en psykologtid nästa vecka. Hon lät trevlig hoppas det blir bra.
Sen har jag lagt in alla tomflaskor i bilen. Skönt bli av med det! Hoppas det är sista gången jag måste göra så här.

Superbra! ❤. Det jag menade om att partnern inte ska vara psykolog utan just en partner är även något JAG själv fått inse och tagit tag i att inse. Min sambo VET att jag tyvärr efter stress och nära väggen har utvecklat ångestskit och han märker också av den på mitt beteende emellanåt. Även om jag blir ibland (allt mindre!) kan må skit och lixom vilja att han bekräftar typ så gör han aldrig det utan ignorerar. Det är för han vet att ångesten hos mig "bara" är hjärnspöken och ska inte gödas på!!! Låter kanske nonchalant men det fungerar så jäkla bra för mig och det har också hjälpt mig att ta mig framåt från skiten, bit för bit. Att jag inte söker "hjälp" hos honom, för han är min partner och inte min psykolog! Hoppas du inte missuppfattade mig negativt hejja dig! (Oss!) ❤

 

[Karro-Lina]

Jag ville inte berätta det tog emot massor. Därför jag skrev när han var borta på jobb. Nu vet han iaf. Oavsett vad han visste eller inte visste innan.

Du skall göra precis det du känner är rätt för dig. Det finns hjälp att få för din partner också och att du berättar för honom gör ju inte att du belastar honom mer. Alternativet är ju att ljuga vilket jag, som fd medberoende, kan skriva under på, inte är bättre.

Jag förstår att du känner att det blir fel hur du än gör och jag reagerar på att tonen i en del inlägg är ganska skarp och anklagande. Har svårt att tro att någon som tex lider av cancer skulle få kritik för att den använder en nära anhörig som ”bollplank”.

Det är viktigt för dig att försöka få insikt i sjukdomen och det är också viktigt att du inte belastas med att ta ansvar för andras mående dessutom. Som sagt, det finns massor av hjälp för din partner att få och jag tycker definitivt att han skall be om den hjälpen. Tycker inte ni skall sluta prata och definitivt inte sluta vara ärliga mot varandra.

Jag tror att det kan vara viktigt för dig att i mesta möjliga mån fokusera på hur du mår och vad du behöver.
Andra får ta ansvar för sitt mående just nu och du skall fokusera på att bli frisk. Anledningen till att du ibland tar mindre kloka beslut beror ju på att du lider av en sjukdom. Försök att inte se ner allt för mycket på dig själv som person, det tror jag inte underlättar din resa mot ett friskt, nykter liv

 

[Karro-Lina]

Det är en del biverkningar det är det.
Har just nu också svettningar och är som darrig. Inte skakig men darrig.
Sen är det svårt att veta vilket som är vad. Värsta dagen idag första dagen helt nykter.
Det är ju inte synd om mig även fast jag mår skit. Jag har själv satt mig i denna situationen.
Men har svårt jobba på som vanligt. Blir yr och så om jag reser mig fort. Konstant törstig och svettas mängder

Det är absolut synd om dig Du har en sjukdom som är helt genomjävlig att leva med.

 

[EmmaBovary]

Jag förstår att du känner att det blir fel hur du än gör och jag reagerar på att tonen i en del inlägg är ganska skarp och anklagande. Har svårt att tro att någon som tex lider av cancer skulle få kritik för att den använder en nära anhörig som ”bollplank”.

Det är viktigt för dig att försöka få insikt i sjukdomen och det är också viktigt att du inte belastas med att ta ansvar för andras mående dessutom. Som sagt, det finns massor av hjälp för din partner att få och jag tycker definitivt att han skall be om den hjälpen. Tycker inte ni skall sluta prata och definitivt inte sluta vara ärliga mot varandra.

Fast det förekommer också, osäker på just cancer men det har absolut varit på tal gällande andra sjukdomar eller tillstånd.

Kan ju bara tala för mig själv gällande vad jag skrivit till @karamelldrottningen men jag är inte alls kritisk mot att partner används som bollplank i sig, utan att det inte involverats fler och ibland nivån av inblandning för det blir liksom för godtyckligt när mycket hänger på en person. Inte bara av hänsyn till partnern, utan också för TS skull.

 

[lilstar]

Jag mår inte alls bra av medicinen. Den tar musten ur mig. Känner av hjärtat mer. Det är som att det dunkar mer intensivt i förhållande till aktivitet.
Sen det här förbaskade illamåendet.
Ja ja jag är iaf nykter och ska på möte idag också.

Det är något som du ska ta med din läkare, kanske till och med skriva ett meddelande på 1177. Det är ju viktigt att du inte struntar i medicinen för att du får kraftiga biverkningar. Då behöver du också tyvärr vara brutalt ärlig med hur mycket och ofta du har druckit eftersom det skulle kunna påverka. Du kanske också kan fråga på mötena om någon annan går på samma medicin och har nåt tips kring det.

Jag har inte skrivit så mycket i dina trådar, men har följt lite halvt. Det verkar som att du har börjat inse hur svårt din alkoholism är nu. Det är ingen tvekan om att du inte kan sluta själv, att du är så beroende så du behöver alkohol för att fungera, att du är helt besatt av tanken på alkohol och att du har förlorat de normala gränserna som folk har (t ex dricka på morgonen, i smyg osv). Det är ju ändå ett stort steg framåt mot din första tråd om detta då du försökte få det att låta ungefär som att du råkade dricka ett glas vin för mycket till middagen ibland. Nästa steg är att inse att du inte har en chans att bli nykter bara genom jävlar anamma, du kommer nog dit också så småningom.

 

[Karro-Lina]

Fast det förekommer också, osäker på just cancer men det har absolut varit på tal gällande andra sjukdomar eller tillstånd.

Kan ju bara tala för mig själv gällande vad jag skrivit till @karamelldrottningen men jag är inte alls kritisk mot att partner används som bollplank i sig, utan att det inte involverats fler och ibland nivån av inblandning för det blir liksom för godtyckligt när mycket hänger på en person. Inte bara av hänsyn till partnern, utan också för TS skull.

Syftade inte på dina inlägg (som jag tycker är kloka och reflekterande och med en klart vänlig ton).

Tänker bara att det är lätt att glömma att man som medberoende får ta ansvar för att se till att få den stöttning och hjälp likväl som den beroendesjuka ständigt förväntas ”ta mer hjälp”, ”du måste ju ha mer hjälp förstår du väl” etc etc.
Förekommer säkert när det gäller andra sjukdomar också men jag anser ändå att som beroendesjuk så förväntas man ”klara av att fatta bättre” många gånger när det faktiskt är näst intill omöjligt för att hjärnan icke är frisk och välfungerande.

 

[monster1]

Syftade inte på dina inlägg (som jag tycker är kloka och reflekterande och med en klart vänlig ton).

Tänker bara att det är lätt att glömma att man som medberoende får ta ansvar för att se till att få den stöttning och hjälp likväl som den beroendesjuka ständigt förväntas ”ta mer hjälp”, ”du måste ju ha mer hjälp förstår du väl” etc etc.
Förekommer säkert när det gäller andra sjukdomar också men jag anser ändå att som beroendesjuk så förväntas man ”klara av att fatta bättre” många gånger när det faktiskt är näst intill omöjligt för att hjärnan icke är frisk och välfungerande.

Jag tycker det beror på hur samtalet förs och hur belastande det blir för partnern men också hur det påverkar den som är sjuk. Om det hela upprepar sig på samma sätt likadant varje gång utan förbättring så är det sannolikt inte en metod som kommer att leda till någon förändring, snarare är det då något som kanske vidmakthåller sjukdomen och dessutom skadar både relationen och partnern.

Det här med att be om ursäkt och erkänna när man gjort dumma saker kommer betydligt senare i processen av en anledning. Om man ständigt dricker, ljuger och sedan berättar i en cykel som man upprepar blir det bara ytterligare ett destruktivt beteende. Det finns inget konstruktivt i det. Man får ju fråga sig varför man ska berätta/erkänna, för vems skull. Om det nu är så att den beroende behöver prata om sitt destruktiva beteende och sin ångest över detta då finns AA som är ett betydligt bättre forum för det. Fram tills dess att TS faktiskt är stadigvarande nykter, då kan man börja arbeta med att bygga upp förtroende igen och be om ursäkt för det man gjort. Men just nu, när samma beteende upprepas igen snart efter så kan jag inte tänka mig att det betyder någonting alls att få erkännanden och ursäkter. Tyvärr.

Det betyder inte att jag inte ser att TS kämpar eller är dålig eller något sådant bara att det inte är en bra metod.

 

[karamelldrottningen]

Jag har läst era inlägg men vet inte riktigt hur jag ska respondera. Men jag ska fundera på det ni har skrivit nu ikväll.