Tack, jag förstår lite mer. Liksom intellektuellt förstår, även om jag inte riktigt känslomässigt förstår. Funderingen kom av att en person i min periferi förlorat sin partner och riskerar att vräkas på grund av hur stökigt det är hemma, och min känsla är bara att ingen städning i världen kan vara så jobbig att en förstör hela sitt liv för det. Personen i fråga sköter inte sin hygien heller, vilket ju påverkar jobb och skola, som personen dock fortfarande går till. Men det är kanske en väldigt stark problematik jag inte kan sätta mig in i rent känslomässigt.
Vilket får mig att fundera på hur folk är funtade om de riskerar sina (förhoppningsvis!) bra jobb på en sån impuls. Det blir ju totalt uppenbart vem som stulit.
Jag läste en bok för hundra år sedan som utforskade tanken att folk hatar sig själva. Sedan dess tänker jag ofta på det när jag försöker förstå varför folk gör som de gör. Det kan verka helt ologiskt. Men om man tänker att personen också hatar sig själv så blir det kanske mer logiskt varför den gör som den gör. I din bekantas fall kanske det är ett sådant fall?
Men jag tror inte att din bekanting är någon som just nu är i övrigt välfungerande, det där låter som en livskris.
En annan tanke på ämnet, kanske just den städningen som förstör ens liv om den inte blir gjord är ännu svårare att göra än vanlig städning. Speciellt med tanke på ovanstående.