Just nu är jag irriterad på... Del 4

[MM]

Jag irriterar mig över hur nya buke ser ut.

Det här var fan det sämsta någon gjort på länge

 

[Mirre]

Tycker inte heller buke blev bra nu, man hittar ju ingenting.

 

[Stalone]

På den här reklamen:

Alltså? Stackars lilla kärnfamiljen i Stockholm som behöver betala 2200 kr mer för den årliga Thailandsresan...

Jag trodde det var typ Vänsterpartiet som hade gjort en klockren satirisk reklam. Uppenbarligen inte Det är så jävla ironiskt så en vet knappt vad en ska säga...

 

[McFlurry]

@Stalone Tyvärr Deras affischer går ut på att peka på hur mycket sämre det blir om de röda vinner valet och detta är ett av deras exempel

 

[Stalone]

@McFlurry Jo, men det här är ju så verklighetsfrånvänt och pinsamt så det finns inte ord.

 

[Got2Be]

Just nu är jag irriterad på att nästäppan kommer.

 

[Riley]

På att jag aldrig tycks komma över denna irrationella genomvidriga rädsla/ångestgrej/obehag mot att prata i telefon. Hjärtklappning och obehagskänslor varje gång, nu av en sådan idiotisk anledning som att jag sitter i telefonkö till SJ:s kundtjänst. Med tanke på att det är SJ jag ska prata med borde det vara den stackars anställda som har ångest över om jag är ännu en missnöjd och smått mordisk kund, men nejdå. Jag FATTAR inte varför det är så äckligt att prata i telefon. BLÄ.

 

[Got2Be]

Just nu är jag irriterad på en viss situation.

 

[_Elly_]

Att milkshakemaskinen var trasig på Mcdonalds. Iced smoothie var inte grejen!

 

[Mirre]

På att varenda morgon måste börja med att barnen antingen hoppar i min säng, gapar och skriker på varandra eller härjar på annat vis. Att man inte bara kan få vakna i lugn och ro någon gång. Sedan börjar man dagen med en värkande armbåge också. Suck.

 

[Riley]

PÅ ATT JAG HAR GLÖMT MITT SATANS JÄVLA LEG HEMMA.

Är halvvägs till Stockholm, hinner inte åka hem och hämta. KUL. Bara att säga hejdå till valvakan ikväll då, gissar jag. Jävligt roligt, alla är välkomna till mitt hotellrum för att följa SVT:s valvaka istället!

Och vem fan har släppt sig på tåget??

 

[Got2Be]

Irriterad på min onda käke!

 

[Mirre]

Just nu känner jag mig ungefär som
Varför försöker jag ens? Varför kräver alla jämt att jag ska orka allting och alltid ställa upp för alla?

Jag har knappt så jag klarar mig själv, ändå ringer föräldrarna och tigger pengar av mig för att kunna parkera i stan, köpa mat till hunden osv osv ( en hund som de ändå inte vill ha så jag fattar inte varför de har honom kvar) Skaffa inte en massa krediter hela förbannade tiden då så kanske ni kan lägga 50kr på parkering och köpa er jäkla hundmat. Dessutom försökte de få mig att ringa mitt ex och låna pengar åt dem.
Jag gör inget annat än städar efter ungarna, försöker få de att inte slå halvt ihjäl varandra stup i ett, diskar, tvättar, plockar leksaker, plockar kläder som ligger överallt osv osv i all oändlighet varenda jävla dag! Jag orkar inte! Jag har inget liv ju! Kommer mitt liv någonsin bli bra?

 

[Tassetass]

Just nu känner jag mig ungefär som
Varför försöker jag ens? Varför kräver alla jämt att jag ska orka allting och alltid ställa upp för alla?

Jag har knappt så jag klarar mig själv, ändå ringer föräldrarna och tigger pengar av mig för att kunna parkera i stan, köpa mat till hunden osv osv ( en hund som de ändå inte vill ha så jag fattar inte varför de har honom kvar) Skaffa inte en massa krediter hela förbannade tiden då så kanske ni kan lägga 50kr på parkering och köpa er jäkla hundmat. Dessutom försökte de få mig att ringa mitt ex och låna pengar åt dem.
Jag gör inget annat än städar efter ungarna, försöker få de att inte slå halvt ihjäl varandra stup i ett, diskar, tvättar, plockar leksaker, plockar kläder som ligger överallt osv osv i all oändlighet varenda jävla dag! Jag orkar inte! Jag har inget liv ju! Kommer mitt liv någonsin bli bra?

Klart ditt liv kommer att bli bra men mitt intryck är att det kommer krävas ganska stora insatser från din sida.

Om jag var i din sits så hade jag letat reda på en utbildning jag vet ger jobb (t.ex. sjuksköterska) som jag kan tänka mig att jobba med under en tid framöver (behöver inte vara ett livslångt beslut), se till att komma in där, flytta nära skolan för att minimera resor och annat elände och sätta ungarna på dagis. Föräldrar, även ensamstående, som pluggar går tretton på dussinet (okej, kanske lätt underdrift, men det finns många) och det går att lösa.

Att jag skulle agera så som jag skrivit är för att du bevisligen sökt jobb väldigt länge utan att få något, körkortet vidgar möjligheterna men inte SÅ mycket, du bor i en väldigt liten ort så även om du får jobb lär du behöva pendla en del o.s.v. Jag är mycket för att skapa så lätta förutsättningar som möjligt medan jag jobbar mot ett specifikt mål, t.ex. pendla kan jag göra när jag har ett drömhem att komma hem till men inte nu när jag "bara" bor i hyresrätt/bostadsrätt.

Som jag förstår det är du, och har varit, hemma med ungarna länge och jag förstår om du blir skvatt galen. Jag klarar knappt att vara ledig en sommar, att vara hemma flera år skulle göra mig självmordsbenägen.

 

[AgentCarter]

Just nu känner jag mig ungefär som
Varför försöker jag ens? Varför kräver alla jämt att jag ska orka allting och alltid ställa upp för alla?

Jag har knappt så jag klarar mig själv, ändå ringer föräldrarna och tigger pengar av mig för att kunna parkera i stan, köpa mat till hunden osv osv ( en hund som de ändå inte vill ha så jag fattar inte varför de har honom kvar) Skaffa inte en massa krediter hela förbannade tiden då så kanske ni kan lägga 50kr på parkering och köpa er jäkla hundmat. Dessutom försökte de få mig att ringa mitt ex och låna pengar åt dem.
Jag gör inget annat än städar efter ungarna, försöker få de att inte slå halvt ihjäl varandra stup i ett, diskar, tvättar, plockar leksaker, plockar kläder som ligger överallt osv osv i all oändlighet varenda jävla dag! Jag orkar inte! Jag har inget liv ju! Kommer mitt liv någonsin bli bra?

Hur ser du på att bli usk? En snabbare utbildning, du borde lättare kunna få vikariat och finns på distans. Jag tänkte söka in nu 15 okt (tror jag det är) på distans från karlstad kommun.

 

[Mirre]

Klart ditt liv kommer att bli bra men mitt intryck är att det kommer krävas ganska stora insatser från din sida.

Om jag var i din sits så hade jag letat reda på en utbildning jag vet ger jobb (t.ex. sjuksköterska) som jag kan tänka mig att jobba med under en tid framöver (behöver inte vara ett livslångt beslut), se till att komma in där, flytta nära skolan för att minimera resor och annat elände och sätta ungarna på dagis. Föräldrar, även ensamstående, som pluggar går tretton på dussinet (okej, kanske lätt underdrift, men det finns många) och det går att lösa.

Att jag skulle agera så som jag skrivit är för att du bevisligen sökt jobb väldigt länge utan att få något, körkortet vidgar möjligheterna men inte SÅ mycket, du bor i en väldigt liten ort så även om du får jobb lär du behöva pendla en del o.s.v. Jag är mycket för att skapa så lätta förutsättningar som möjligt medan jag jobbar mot ett specifikt mål, t.ex. pendla kan jag göra när jag har ett drömhem att komma hem till men inte nu när jag "bara" bor i hyresrätt/bostadsrätt.

Som jag förstår det är du, och har varit, hemma med ungarna länge och jag förstår om du blir skvatt galen. Jag klarar knappt att vara ledig en sommar, att vara hemma flera år skulle göra mig självmordsbenägen.

Jag har sökt till uska två gånger utan att komma in. Försökte komma in på behandlingspedagog här också men det gick åt skogen det med.

@Kethes gör det? Kan man söka en skola i annan kommun än man bor i?
Tydligen får man inte läsa på en annan skola än kommunens här sas, men är det på distans kanske man kan det?

Efter en snabb googling hittade jag att det finns ju faktiskt en sådan utbildning i Arboga också.
Det är ju jättenära, men man kan läsa den som arbetsplatsförlagd utbildning så man studerar på jobbet sas.

 

[Mirre]

Tack @Kethets , du gav mig just lite mer hopp

 

[Forrestgirl]

På att må skit varenda stund. Seriöst halsen är tjock så jag har svårt att andas, har ihållande oroskänslor, är trött hur mycket jag än sover, orkar knappt ta tag i något. Jag är i stallet så mycket jag kan, mår bättre då men att jag undrar om det är något gör det inte direkt bättre.

 

[Forrestgirl]

Samt oros känslor för hur mitt liv kommer vara om 10 år. Japp, helt normalt.

 

[Mirre]

En irriterande hicka som tyckte att den skulle vara just här nu