Z
zillax89
Hej!
Som många här kanske vet har jag en tvåårig skäck valack. Efter sommarlovet var han jättemysig, men sen har han gått ihop med mamma och en massa russ över vintern och har verkligen byggt upp sitt självförtroende.
När jag driver på honom i paddocken kan han få för sig att svara upp genom att sparka, visst jag får ju alltid som jag vill i slutändan men han ska ALLTID ifrågasätta ALLT man ber honom om att göra.
Att spänna något runt magen på honom går inte alls, han hugger efter en och blir piss sur. Jag tror inte han har ont, utan det är bara att det är nytt och kanske lite obehagligt och därför tänker han inte finna sig i det. har aldrig spänt hårt dessutom, de gångerna jag kommit så långt att jag kunnat börja spänna.
Jag känner mej så taskig när jag blir tvungen att liksom riktigt HOTA honom för att han bara ska hålla sig på avstånd. Nu senaste månaden har jag bara gjort saker som jag vet går bra, som att tränsa honom, ut och gå promenader...såna saker, men jag vill kunna börja tömköra honom nu i sommar, lyckligtvis åker ju mamman nu men jag hoppas verkligen att han kommer ner på jorden igen ^^... När han inte hade mamma var han en ängel att jobba med - verkligen. Alltså han gjorde sitt yttersta i alla situationer, gjorde allt man bad honom om, försökte göra rätt. Men sen med tiden har han blivit kaxigare och kaxigare.
Jag vågar ju fortfarande säga ifrån och visa honom att det här är inte okey, men det blir så dålig stämning...det är tråkigt att behöva tjafsa med honom liksom...visst alla hästar har väl sina perioder där som ska testa gränserna lite för de e ju så dom lär sig men ja...
Allt känns bara så meningslöst ibland, igår stod vi på stallplanen och myste och han slickade min hand och bara gosade, inget groll alls. Såna dagar känns allt så rätt, men när han börjar tjafsa så känns det bara fel.
Finns det nått knep man kan ta till när hästen verkligen blir PISSUR? Kanske avleda hans uppmärksamhet? Göra nått så han glömmer bort att han ens var sur...?
Har blivit lovad att få åka på kurs hos min hovslagare som är superduktig, han vinner respekten nästan direkt när han umgås med en häst, min tvåråing fick respekt efter 5 min, och ändå var hovlsagaren inte hårdhänt, inte arg på något vis... Jag vet inte vad det är han gör men på något vis så vet hästarna efter 5 minuters diskussion att det inte ens är någon idé, istället blir dom intresserade av vad han gör.
oj vad långt det blev, hoppas nån orkar läsa ^^... Jag tänkte göra en film där jag har filmat lite hur han beter sig i hagen, då ser ni att han är i hög rang för att vara så ung.
Som många här kanske vet har jag en tvåårig skäck valack. Efter sommarlovet var han jättemysig, men sen har han gått ihop med mamma och en massa russ över vintern och har verkligen byggt upp sitt självförtroende.
När jag driver på honom i paddocken kan han få för sig att svara upp genom att sparka, visst jag får ju alltid som jag vill i slutändan men han ska ALLTID ifrågasätta ALLT man ber honom om att göra.
Att spänna något runt magen på honom går inte alls, han hugger efter en och blir piss sur. Jag tror inte han har ont, utan det är bara att det är nytt och kanske lite obehagligt och därför tänker han inte finna sig i det. har aldrig spänt hårt dessutom, de gångerna jag kommit så långt att jag kunnat börja spänna.
Jag känner mej så taskig när jag blir tvungen att liksom riktigt HOTA honom för att han bara ska hålla sig på avstånd. Nu senaste månaden har jag bara gjort saker som jag vet går bra, som att tränsa honom, ut och gå promenader...såna saker, men jag vill kunna börja tömköra honom nu i sommar, lyckligtvis åker ju mamman nu men jag hoppas verkligen att han kommer ner på jorden igen ^^... När han inte hade mamma var han en ängel att jobba med - verkligen. Alltså han gjorde sitt yttersta i alla situationer, gjorde allt man bad honom om, försökte göra rätt. Men sen med tiden har han blivit kaxigare och kaxigare.
Jag vågar ju fortfarande säga ifrån och visa honom att det här är inte okey, men det blir så dålig stämning...det är tråkigt att behöva tjafsa med honom liksom...visst alla hästar har väl sina perioder där som ska testa gränserna lite för de e ju så dom lär sig men ja...
Allt känns bara så meningslöst ibland, igår stod vi på stallplanen och myste och han slickade min hand och bara gosade, inget groll alls. Såna dagar känns allt så rätt, men när han börjar tjafsa så känns det bara fel.
Finns det nått knep man kan ta till när hästen verkligen blir PISSUR? Kanske avleda hans uppmärksamhet? Göra nått så han glömmer bort att han ens var sur...?
Har blivit lovad att få åka på kurs hos min hovslagare som är superduktig, han vinner respekten nästan direkt när han umgås med en häst, min tvåråing fick respekt efter 5 min, och ändå var hovlsagaren inte hårdhänt, inte arg på något vis... Jag vet inte vad det är han gör men på något vis så vet hästarna efter 5 minuters diskussion att det inte ens är någon idé, istället blir dom intresserade av vad han gör.
oj vad långt det blev, hoppas nån orkar läsa ^^... Jag tänkte göra en film där jag har filmat lite hur han beter sig i hagen, då ser ni att han är i hög rang för att vara så ung.