Jobbig inridning?

A

aetm

Har du någongång varit med om en jobbig inridning?
Haft en häst som inte förstår eller som har varit väldigt rädd för nya saker?
Hur blev hästen som inriden?
Är det någon som inte lyckats rida in en häst här?

Tacksam för svar:grin:
 
Sv: Jobbig inridning?

sonnyhet_31149996.jpg


Så här det oftast ut när jag och min häst försöker komma överens och just därför hoppar jag inte upp än. Han är visserligen skrittad och travad men just nu har nog fan flygit i honom. Han har sån energi att det räcker att säga bu så exploderar han. Inte ett dugg kul och jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det heller men det är sånt man märker.
Men denna hästen misslyckades jag med att rida in, hade iväg honom i 4 månader och han är som sagt bara skrittad och travad ett fåtal gånger vilket säger en del om hur "rolig" han är
 
Sv: Jobbig inridning?

När jag gick på gymnasiet reds det in hästar av tredjeklassarna varje vår. En av hästarna minns jag fick vänta ett år extra och mogna. Året efter var det inga problem, men som treåring var det "omöjligt".
 
Sv: Jobbig inridning?

ja har haft en sån häst på inridnig som jag trodde skulle va omöjlig , första gången ja satt på han red jag ca 400 meter , åkte av 4 gånger på den vägen , å så fortsatte allt i ca en månad , (vill inte lämna tillbaka en oinriden häst så behöll han längre) tillslut låsna spärren , mn tog de väldigt lunt med han , tex ja skrittad ut i skogen eller la bommar å red serpentiner så han fick en massa annat och tänkta på :D

han är inriden nu iaf mn inte hundra pålitlig ,:(
 
Sv: Jobbig inridning?

Alla hästar är olika.
Har ridit in många hästar men aldrig träffat på någon omöjlig...men visst har en del inridningar varit svårare än andra. En del kräver helt enkelt mycket mer tid på varje moment innan de är redo för nästa.

Oftast har jag om det blivit problem tagit ett rejält kliv tillbaka och sänkt kraven tills man hittat den nivå där det funkar igen. Några gånger har det varit läge att släppa arbetet och låta hästen mogna lite till innan man tar upp det igen (som IrishDraft också nämnde)

Vad är det för problem du har?
Kan du få hjälp av någon?
 
Sv: Jobbig inridning?

Haft en riktigt svår nöt att knäcka. Blev dock inriden, men senare sparkade han ridskoleägarens dotter i huvudet och togs bort, pga lynnesfel. Tydligen hade han någon tumör i huvudet.:crazy:
 
Sv: Jobbig inridning?

Hej!

Där jag jobbade för en massa år sen tog dom in inridningshästar. Den jag minns speciellt var en 4-årig arab, ett sto, som var helt hopplös (eller egentligen inte just det). Med longering och all hantering var hon snäll och oftast gick det bra att hänga på henne, så länge man stog still.. Från början var det mina två tränare, båda med långvarig unghästvana som försökte rida in henne, men allteftersom blev det svårare för dom att hinna så fick praktikanten (en mycket hästvan tjej) som ändå var den som pysslade med hästen fick vara med istället. Vissa dagar gick det som sagt jättebra, dom satt på henne, skrittade och travade (longerat med ledare) och allt var prima och hon var fin och avslappnad. Andra dagar fick hon toksspunk från ingenstans och stackarn på ryggen flög som en vante. Gick från avslappnad och lugn till panik på halv sekund.. Många turer fick praktikanten, tränaren och när de inte längre ville, också jag (som var "minst" i storlek), fast jag åkte bara en gång, när jag hängde på sidan och då gav vi upp. Över ett år försökte vi med olika metoder, sen såldes hästen till nån westernperson och jag vet inte hur det gick..

Annars har jag inte träffat nån som inte funkat.

/ Lavinia
 
Sv: Jobbig inridning?

Ju fler hästar jag varit med om att rida in, ju lättare har det blivit.

Det största problemet var när jag glatt klättrade upp på en unghäst med sadeltvång, vi tyckte att vi gjort allt enligt konstens alla regler för att förbereda honom för denna dag.
Både häst och jag brakade omkull och jag drog sönder ett ledband i knäet vilket satte P för vidare inridning.
Fast som tidigare nämts, får bara rädda hästar tid att smälta saker och ting så går det lättare. Lagom till jag hade läkts hade också hästen smält klart alla nya intryck och inridningen kunde fortsätta utan komplikationer.
 
Sv: Jobbig inridning?

När jag gick på gymnasiet reds det in hästar av tredjeklassarna varje vår. En av hästarna minns jag fick vänta ett år extra och mogna. Året efter var det inga problem, men som treåring var det "omöjligt".

Åh, vad glad jag blir att höra såna här solskenshistorier! Det är SÅ ovanligt att man låter hästen få ett extra år på sig. Många köper ju för att visa och ha som ridhäst, då finns inte tiden att går ridhästlös ett år extra.

Skynda långsamt vinnar man på i längden, tycker jag den här historien visar.
 
Sv: Jobbig inridning?

Jag har haft tre olika hästar på inridning, som alla tidigare varit på inridning (en två gånger tom), men det har gått åt pipsvängen.
Nr ett utav dom var faktiskt inga problem alls att rida in.
Nr två var kämpig, hingst och avkastarkung, men det gick till slut.
Nr tre var riktigt kämpig. Ett väldigt känsligt sto, hade varit på inridning två gånger tidigare, men det hade gått åt pipan båda gångerna. Så fort vi tagit ett steg framåt, blev det två bakåt strax efter. Men det blev häst av henne också till slut :)
 
Sv: Jobbig inridning?

Åh, vad glad jag blir att höra såna här solskenshistorier! Det är SÅ ovanligt att man låter hästen få ett extra år på sig. Många köper ju för att visa och ha som ridhäst, då finns inte tiden att går ridhästlös ett år extra.

Skynda långsamt vinnar man på i längden, tycker jag den här historien visar.

Ägaren var en uppfödaren och dom har rätt många hästar så jag tror en mer eller mindre inte spelade så stor roll. ;) Sen var det ju en mycket erfaren unghästutbildare som ägde den också. Han visste precis vad han gjorde.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Jobbig inridning?

Inte jag men en tidigare stallägare hae en snygg Briaravkomma som var helt omöjlig att rida in. Det var som att han gick i en "bubbla" och sedan plötsligt exploderade.
 
Sv: Jobbig inridning?

Jag har en jobbig historia... Jobbade hos en duktig ryttare och vi red in ett gäng hästar tillsammans. En dag kom det en liten svart 4-årig valack som ägarna i princip hade gett upp hoppet om, vi var sista chansen. Jag förstår dem! Han var rädd för allt och alla och försvarade sig genom attack utan förvarning. Det tog mig en vecka att kunna gå in i boxen och lägga på ett täcke. Första dagarna satt jag på huk vid boxdörren med täcket i knät i 20 minuter innan jag kunde röra mig igen.
Veckorna gick och vi la ner ovanligt mycket tid och energi på denda lilla häst. Uppfödarna (som inte längre ägde hästen) var förbi nån gång och tyckte att vi var konstiga, de hade ju suttit på den när den var lös i hagen!(???) Själva hade vi fått plegga hästen vid ett flertal tillfällen för att kunna hantera den ö.h.t.
Efter lång tid bestämde vi att vi skulle försöka sitta på honom, vi hade hängt vid flera tillfällen tidigare. Normalt brukade det vara mitt jobb men min chef ville göra det själv nu, han hade onda aningar... Jag pleggade hästen och linade honom i 20 minuter först. Chefen hängde och det var lugnt, hästen var ju pleggad och verkade totalt avslappnad i situationen. Chefen lägger över benet och sätter sig, hästen är fortfarande lugn. När chefen tar stigbygeln med tån så smäller det. Den lilla hästen fullkomligt exploderar! Jag släpar med i longerlinan i några meter innan jag släpper. Chefen kastas av och höften hans går ur led.
Jag fångar hästen och ska ta mig till stallet för att få dit folk och ringa ambulans. Då var hästen minsann drogad...
Hästen fick åka hem till ägarna igen och sist jag hörde något var den fortfarande oinriden (10 år) och bara gick i en hage... Enormt synd på en fin liten häst, jag undrar fortfarande vad som hade hänt innan han kom till oss...
 
Sv: Jobbig inridning?

Målet för alla som ger sig på inridning måste väl ändå vara att lära sig läsa varje individ och lägga upp plan för just den hästen. På så sätt slipper man motgångar.

Det finns en anledning till varför vissa rider in sina hästar utan ett enda bocksprång och andra ligger på backen var och varannan dag.

Har man ett inridningsprojekt som man tycker är jobbig så har man nog missat ett eller två steg i utbildningen av hästen...

Tänk som dom gör när man kör in en häst... Det går inte att spänna för en vagn utan att vara 200% säker att hästen klarar av det.
Samma sak borde alla som ska upp på en hästens rygg för första gången tänka...
 
Sv: Jobbig inridning?

Målet för alla som ger sig på inridning måste väl ändå vara att lära sig läsa varje individ och lägga upp plan för just den hästen. På så sätt slipper man motgångar.

Det finns en anledning till varför vissa rider in sina hästar utan ett enda bocksprång och andra ligger på backen var och varannan dag.

Har man ett inridningsprojekt som man tycker är jobbig så har man nog missat ett eller två steg i utbildningen av hästen...

Tänk som dom gör när man kör in en häst... Det går inte att spänna för en vagn utan att vara 200% säker att hästen klarar av det.
Samma sak borde alla som ska upp på en hästens rygg för första gången tänka...

Kan inte annat än hålla med dig. Det finns verkligen en anledning att vissa aldrig har en häst som bockar under inridningen och andra får bara tag i "omöjliga" fall. Har man bara känslan och kunskapen i vad man går så går det att rida in i stort sett alla hästar, men det kan ta väldigt olika lång tid beroende på individen man har med att göra.

/Camilla
 
Sv: Jobbig inridning?

Jag håller verkligen med dig. Min egen köpte jag som 1åring och när det var dags för inridning tog det enbart tre dagar att sitta in henne. Grundförtroendet fanns och hon tyckte mest att det var intressant. Nu, 4 år senare har jag enbart åkt av vid tillfällen då jag inte hängt med när hon blivit rädd. Hon har aldrig kastat av mig.

Har även sett andra som gått lika lätt även om det tagit lite längre tid. Jag gick ju hipp och hade turen att ha Göran L som lärare i unghäst/inridning. Då fick man verkligen lära sig att läsa av hästen och jobba vidare utifrån hästens egna förutsättningar. Trots att vi red in 8 treåriga hingstar samtidigt så hände det aldrig några olyckor. Jag tror t.o.m. att jag var den enda som åkte av och det var enbart för att min "lilla" hingst fick för sig att bli en rodeohäst och bockade så mkt att jag inte hade en susning att sitta kvar. I övrigt gick det hur bra som helst.

Summan av kardemumman är väl att man måste låta det ta den tid det tar. Visst, det finns alltid omöjliga fall (som i mitt ovan) men om man kommunicerar med hästen och inte mot den så bör allt klaffa!
 
Sv: Jobbig inridning?

Målet för alla som ger sig på inridning måste väl ändå vara att lära sig läsa varje individ och lägga upp plan för just den hästen. På så sätt slipper man motgångar.

Det finns en anledning till varför vissa rider in sina hästar utan ett enda bocksprång och andra ligger på backen var och varannan dag.

Har man ett inridningsprojekt som man tycker är jobbig så har man nog missat ett eller två steg i utbildningen av hästen...

Tänk som dom gör när man kör in en häst... Det går inte att spänna för en vagn utan att vara 200% säker att hästen klarar av det.
Samma sak borde alla som ska upp på en hästens rygg för första gången tänka...


Nja, håller inte riktigt med. Det finns individer som är extremt mycket svårare att rida in än andra trots att man ger hästen massor av tid, går igenom steg för steg osv. I vårt stall har vi en rackare nu som är väldigt knepig. Han är sannerligen inte första hästen som den utbildaren rider in... Hon har inte skippat ett enda steg i utbildningen - tvärt om....
 
Sv: Jobbig inridning?

Jag köpte en gång ett 7-årigt arabsto som enligt säljaren var inriden utan problem som 4-åring men sen fått föl och inte blivit riden sedan dess. Jag tog det säkra före det osäkra och började om från början och behandlade henne som om hon aldrig varit riden. Allt arbete från backen gick väldigt bra - hon var lugn, fin och uppmärksam men jag tog gott om tid på mig med det ändå eftersom jag vid det arbetet också lärde känna henne och tyda hennes signaler... Trodde jag.

Sen var det dags att börja hänga på henne. Hävde mig försiktigt upp på ryggen - heeelt oberörd var hon. Rörde mig lite - fortfarande kolugn. Lyfte överkroppen lite - inte en reaktion. Då tänkte jag att "jamen jag är ju för fånig - det här är ju inget nytt för henne, hon ÄR ju faktiskt inriden och undrar säkert varför jag håller på och daltar så här..."

Såååå... Jag tog beslutet att hoppa över några steg och la istället över benet och satte mig framåtlutad på henne. Hon stod fortfarande helt kolugn. Sen tog hon ett steg framåt... och fullständigt exploderade! Jag flög av och hamnade på axeln som blev så illa skadad att jag inte kunde göra några fler försök.

Tog istället kontakt med en professionell beridare. Hon skrattade gott åt mig när jag berättade om hästen och bedyrade att hon aldrig någonsin stött på en häst som inte gick att rida in - vissa tog bara lite längre tid på sig och den här madamen som såg så lugn och fin ut och dessutom varit riden som yngre skulle ju inte bli några problem med... Träffade beridaren lite då och då under tiden och hon var då ingen vacker syn - haltande med fläskläppar och blåmärken och det räckte med att jag mötte hennes blick för att förstå vem som var skyldig till detta...

Det var säkert ett jättenederlag för hennes ego men till slut var hon faktiskt tvungen att ge upp. Det GICK inte - hästen bockade runt tills hon gick omkull vid varenda försök att vara kvar på ryggen.

Det visade sig sen att säljaren ljugit och att hästen aldrig varit riden alls, vilket ledde till en långdragen tvist och att hon fick ta tillbaka hästen. Men det är en annan historia...
 
Sv: Jobbig inridning?

Framförallt är det ju hyfsat farligt att ljuga om en sådan sak. Många snabba beslut man tar i umgänget med en häst baserar man ju på det man vet om hästen.

Hade inte hästen varit så extremt svår så hade nog säljaren kommit undan med lögnen också. Och även om man misstänker att hästen inte varit riden förut så är sådant väldigt svårt att bevisa. Jag fick bevis av en helt egendomlig slump egentligen. Arabhästföreningen hade sparat någon gammal förfrågan om hästen som en tidigare spekulant gjort. Jag fick kontakt med den tidigare spekulanten och hon hade av någon anledning sparat mailen från säljaren. Så där stod svart på vitt, skrivet av säljaren själv att hon aldrig varit riden...
 

Liknande trådar

Hästhantering Har massa problem med nyköpt häst. Känner mig desperat. Jag bestämde mig för att köpa en riktigt bra häst, tänkte att en gång i...
4 5 6
Svar
117
· Visningar
8 867
Senast: Ponsa
·
Hästhantering Hej alla, långt inlägg och jag ber om ursäkt men har mycket att skriva. Jag har redan ett konto här på buke, men då detta känns alltför...
2
Svar
20
· Visningar
2 085
Träning Hej! Vi har två islandshästar som står på mina föräldrars gård, valack 23 år och sto 16 år. Vi har haft dem i många år och tidigare red...
Svar
12
· Visningar
1 280
Ridning Har insett att jag kan mycket om foder, hagar, beteende och träning från marken - men väldigt lite om hur man faktiskt lägger upp...
Svar
5
· Visningar
576
Senast: MiniLi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp