Jämställd föräldraledighet (utbruten från Vad gör vi? del 2 - Kids Edition)

Då blir det ett moment 22. Det kommer inte bli jämställt på arbetsmarknaden förrän det inte är negativt att anställa en kvinna jämfört med en man. Någon måste gå först.

Mitt problem med allt det här är att många män prioriterar annat före att vara f-lediga. Nämligen pengar, hus, semestrar, karriär osv. De hade kunnat skala ner livet under f-ledigheten. Men de vill inte. För pengarna lockar mer än tiden med sina barn.
Exakt, och barnen blir så väldigt hårt drabbade av det här också.

Det är ju de små barnen i skolan som får byta lärare gång på gång på gång. Lärare lovar komma tillbaka (urdumt, hur tänker de! Som förälder bara -men vad GÖR du! Lova INTE saker du inte kommer att hålla, även om du naivt tror du kommer hålla det.), vikarien under ett år lovar komma tillbaka när hon går på sin föräldraledighet. Ordinarie kommer tillbaka två månader, föder barn igen och går, flyttar till hus och säger upp sig (självklart, alla visste detta). Vikarien till vikariens vikarie pensionerad äldre dam lovar i alla fall ingenting i onödan.

9 månader in 9 månader ut 9 månader in hade varit nära ingenting för barnen i frånvaro, 15 månader, tre månader, 15 månader, tre månader gång på gång på gång är det.
 
"Vissa människor har upplevt". Fjärde trimestern är ett känt begrepp på att förklara tiden efter förlossningen.

Att uppleva en födsel och nyblivet föräldraskap som besvärsfritt är nog något "vissa människor har upplevt".
Det är kanske ett känt begrepp och det är nog absolut inte ett begrepp som någon skulle vilja protestera mot i litteratur eller media eller någonstans förutom på ett forum :) Eftersom man skulle bli helt mördad. Men helt ärligt jag känner inte igen det för mig och jag känner inte igen det för mina vänner.

Ingen av oss föräldrar såg det som besvärsfritt, det var jättejobbigt (mitt barn sov inte ens en timma i streck första månaderna). Och det var jättejobbigt hela första året och att skola in på förskolan osv. Till treårsåldern. Men din beskrivning klaffade inte någonstans på detaljerna.

Och jag känner inte igen att det skulle ha varit så Himla geschwint för min man att skvätta omkring med en 9 månader bebis faktiskt.

Det tog tid att lära sig och han var nervig bara av att ta bussen någonstans och höll sig gärna hemma i början. Det kändes verkligen inte som att det var två olika barn. Dessutom när han kom hem första trimestern tog han den lille och man kunde åka iväg o rida några timmar o dyl. Han kunde alltid trösta, var alltid en hel förälder, barnet följde aldrig "maten" trots att jag helammade och var hemma första 8 månaderna.

Men jag håller verkligen iofs med om att det är fel att föräldradagar ska gå åt innan förlossningen! Det är barnets dagar.
 
Senast ändrad:
Någon måste ju börja och om det är den akademiskt utbildade urbana medelklassen så är det ju bättre än ingen. De är ju inte heller nödvändigtvis direkt högre avlönade än hantverkare alla gånger heller utan det är ju en kulturgrej då med att man tydligen tycker att pappan är viktigare för familjen än tydligen andra grupper gör. Eller att det är en mindre prestigeförlust för mannen utan snarare en prestigevinst i de kretsarna. Vem vet de kanske följer fördomarna och läser böcker där personer är jämställda i böckerna el dyl. Så det beror på miljön också såklart. Men någon måste börja.
Ja såklart. Jag har bara visat på strukturer som inte är så framträdande alla gånger eftersom att man själv lätt hamnar i en egen bubbla.

Har inte värderat något, men självklart, någon måste börja.

Nu råder dock motvind eftersom att konservatismen breder ut sig i den generation som står på tur att bli föräldrar.
 
Man får ganska elaka kommentarer om man inte delar 50/50 också. Det är mycket skuldbeläggning över att man inte gör sitt för jämställdheten, vill männen inte vara med sina barn osv. utan att man egentligen vet någonting alls om andras skäl. Så det är nog svårt att komma undan. Antingen är man med sina barn för lite som kvinna, eller är inte jämställd, eller så är mannen med sina barn för lite. Det är synd att det ska vara så mycket åsikter om andras val, oavsett vilka de är.
Det där kan jag nog skriva under på. Minns inte alls hur länge min make var hemma men några månader var det ju i alla fall. Däremot har han ju tagit större delen av vab för båda barnen (oavsett hur arbetsdagarna sett ut för honom), vilket ju är en del vid det här laget. Han har även varit den som tagit förskolehämtning/lämning alla mina jobbdagar osv.

Visst är det viktiga frågor, det där med jämställdhet. Däremot måste man ju försöka se det i ett större perspektiv, anser jag. Det finns olika förutsättningar i olika familjer och då tänker jag inte på det där klassiska "han måste jobba pga sitt jobb/lön/eget företag/.../" utan snarare hur arbetstider, hemmatid osv ser ut.
 
Ja det är intressanta siffror. Sen kan man såklart alltid dela in det i olika faktorer, dvs en arbetslös förälder kanske tar all föräldraledighet för den ekonomiska biten, en ung mamma som får barn under gymnasiet osv.
Det är nog mycket vanligare att den arbetslösa föräldern tar hela föräldraledigheten om det är en kvinna än om det är en man. Är det en kvinna är det ju helt självklart att hon tar det. Är det en man kanske han har låg SGI eller måste söka jobb el dyl och kan därmed absolut inte ta föräldraledigt.

Likaså med eget företagande, det kanske gör det lätt för en mamma att ta hela ledigheten eftersom hon "styr sin egen tid" eller kan jobba lite samtidigt osv. Medan det är helt omöjligt för en man eftersom det är en hård bransch.

Unga mammor som får barn när de går på gymnasiet är en väldigt låg siffra, färre än kvinnor som får barn efter 40 med god marginal.

När jag var liten förekom tex en bekant familj där hon tog hela föräldraledigheten eftersom han hade ett mycket viktigare jobb än hon hade och han surfade mycket (alltså planka med segel på vatten). Han var ju ändå sjuksköterska, medan hon bara var läkare och det var lite lättare för henne att ta ledigt.

Det verkar liksom inte spela någon roll. Jobbets viktighet sitter i vissa fall fast på könet på den som har jobbet, inte på jobbet.
 
Fast för många är det en fråga om överlevnad. Det är inte så bara att skala ner, inte så lätt att hitta en billigare lägenhet, sälja ett hus, göra sig av med bilen när man behöver pendla till jobbet etc...

Kvinnodominerade yrken är lågt betalda. Dom anställer gärna kvinnor, men yrkena i sig ses som mindre värda ekonomiskt.
Barn kan ju dessutom komma ganska oplanerat.. säg att vi skulle få ett barn till nu, vi kan inte göra oss av med bilen. Det är en leasingbil med 2 år kvar på kontraktet. De vi leasar av hade inte låtit oss bryta det för att vi får barn, det skiter väl dom i.

Vi har lån att amortera, banken hade ju inte låtit oss slippa ränta pga barn, återigen det skiter väl dom i. Visst man kan få amorteringsfritt men räntan vi betalar är mer än dubbelt mot vad vi amorterar så.

Semester kan man absolut dra in på, där lägger vi ändå rätt lite pengar. Jag tror rätt många har liknande sits som oss, det finns inget gigantiskt överflöd att bara skala bort.
 
Fast för många är det en fråga om överlevnad. Det är inte så bara att skala ner, inte så lätt att hitta en billigare lägenhet, sälja ett hus, göra sig av med bilen när man behöver pendla till jobbet etc...

Kvinnodominerade yrken är lågt betalda. Dom anställer gärna kvinnor, men yrkena i sig ses som mindre värda ekonomiskt.
Nej men man kunde låtit bli att skala upp först :) och skaffat den extra bilen och huset när man börjar växa ur tvårumslägenheten osv.

Sedan ser vissa människor yrken som viktigare i samma ögonblick som en man har det, oavsett om lönen ändrats. (Har exempel på jobbet, en position vars viktighet är som en kameleont beroende på om en man eller kvinna har det. En man på positionen blåser liksom upp sig som en blåsfisk, medan kvinnor hittills har liksom krympt ihop till en spigg.)

men som @BernT säger, svårare med det oväntade andra barnet. Dock är det liksom oftast möjligt att kvinnan tar ledigt även om hon har högre lön.
 
Oavsett hur man tänker kring amning så blir det ett jämställdhetsproblem eftersom mäns föräldraledighet tidigt är relaterat till många saker som driver jämställdheten framåt. Finns en hel studier på ämnet. Ur ett samhällsperspektiv är det alltså fördelaktigt att män är föräldralediga tidigt. Det är ju inte bara det totala uttaget som är relevant utan även vid vilken ålder (barnets alltså) män resp kvinnor är föräldralediga.

Samtidigt så spelar ju amningen roll om man önskar göra det. För vissa är det viktigt men kan kräva en del jobb.
Jag är emot att tvingas flaska om man inte önskar det i jämställdhetens namn.
Bättre att lösa på andra sett.
Fler föräldradagar över lag och fler dubbeldagar.

Jag tror att samhället hade tjänat på den kostnaden det skulle bli.

Och jag vet att vi har en av världens generösaste föräldrapenning. Det betyder inte att den är tillräcklig eller att man måste nöja sig för det.
 
Det är nog mycket vanligare att den arbetslösa föräldern tar hela föräldraledigheten om det är en kvinna än om det är en man. Är det en kvinna är det ju helt självklart att hon tar det. Är det en man kanske han har låg SGI eller måste söka jobb el dyl och kan därmed absolut inte ta föräldraledigt.

Så var det verkligen enligt rapporten jag läste. Av pappor med anställning så var det 13 % som inte tog ut någon föräldraledighet över huvud taget. Av pappor som inte är i arbete är siffran 48 %. observerade fall. (och för egenföretagare 27 %)
 
Samtidigt så spelar ju amningen roll om man önskar göra det. För vissa är det viktigt men kan kräva en del jobb.
Jag är emot att tvingas flaska om man inte önskar det i jämställdhetens namn.
Bättre att lösa på andra sett.
Fler föräldradagar över lag och fler dubbeldagar.

Jag tror att samhället hade tjänat på den kostnaden det skulle bli.

Och jag vet att vi har en av världens generösaste föräldrapenning. Det betyder inte att den är tillräcklig eller att man måste nöja sig för det.
Fast nu blandar du ihop saker.
Vad som gynnar samhällets jämställdhet och vilka förändringar en individ eller ett par är beredda att göra för att bidra till ökad jämställdhet i samhället är två olika saker.
Det är helt okej att säga "Jag vet att en annan uppdelning av FL hade gynnat samhällets jämställdhet, men vi väljer att göra på det här sättet då vi prioriterar X eller Y vilket för oss inte hade varit möjligt om vi delat upp FL annorlunda".


(Edit. Jag är till 100% med på att det är extremt svårt att bibehålla jämställdhet i en relation när barn kommer in i bilden. Det är en av flera anledningar till att jag väljer att inte skaffa barn. Inte för samhällets skull såklart, utan för att jag själv hade mått extremt dåligt i en relation där det blir kämpigt att få till en jämställd fördelning på det sätt jag trivs med.)
 
Fast nu blandar du ihop saker.
Vad som gynnar samhällets jämställdhet och vilka förändringar en individ eller ett par är beredda att göra för att bidra till ökad jämställdhet i samhället är två olika saker.
Det är helt okej att säga "Jag vet att en annan uppdelning av FL hade gynnat samhällets jämställdhet, men vi väljer att göra på det här sättet då vi prioriterar X eller Y vilket för oss inte hade varit möjligt om vi delat upp FL annorlunda"

Det tycker jag inte att jag gör. Det var du som tog upp amningen. Och om man önskar heltidsamma och inte kan eller vill flaska är det svårt att ta ut 50/50 från start.
En nyfödd bebis, och även de första månaderna, kan amma varje timme dygnet runt. Hur ska den ammande föräldern göra då? Alla kan inte jobba hemifrån. Och man orkar kanske inte ens jobba.

Det jag vänder mig mot är att man ska gå emot en amning som fungerar för samhällets jämställdhet. Vad blir den långvariga vinsten av det? Detta samtidigt som vården och WHO förespråkar amning. Det blir en omöjlig ekvation.

Och javisst, det är en prioritering man får göra med dagens föräldapenning. Jag tycker dock inte den politiken som förs är amningsvänlig, eller kvinnovänlig. Jag tycker hellre att hela föräldrapenningen borde reformeras.

Exempelvis med fler dagar totalt och fler dubbeldagar. Det bästa för många familjer vore om båda föräldrarna kan vara hemma tillsammans i början i större utstreckning. Det tror jag gynnar både familjen i stort och samhället.

Som det är nu tvingas många in i en tillvaro där man ska vara förälder och göra karriär samtidigt.
 
Samtidigt så spelar ju amningen roll om man önskar göra det. För vissa är det viktigt men kan kräva en del jobb.
Jag är emot att tvingas flaska om man inte önskar det i jämställdhetens namn.
Bättre att lösa på andra sett.
Fler föräldradagar över lag och fler dubbeldagar.

Jag tror att samhället hade tjänat på den kostnaden det skulle bli.

Och jag vet att vi har en av världens generösaste föräldrapenning. Det betyder inte att den är tillräcklig eller att man måste nöja sig för det.
Fast amning är ju nästan bara ett argument för att vara hemma mer än 9 månader för en mindre andel av föräldrarna. 50% ammar ju inte ens längre vid 9 månader och det är vid det laget säkert för fler än mig fullt möjligt att halvamma och barnet äter annat när mamman är på jobbet (i 8 timmar + 2 timmar pendling i mitt fall).

Statistik på det:

Amningen av barn som är äldre än sex månader har däremot ökat sedan 2010. Bland åtta månader gamla barn har andelen ammade ökat från 34 procent år 2010 till 49 procent år 2019. För tolv månader gamla barn ökade andelen ammade under samma period från 16 procent till 28 procent. I de åldrarna får i princip alla ammade barn även annan kost.

https://www.socialstyrelsen.se/glob...ent/artikelkatalog/statistik/2021-12-7693.pdf

Så det argumentet släpas bara in när man inte vill att pappan och mamman ska få 9 månader var. Eller 8 månader + 6 månader eller vad som.
 
Men andelen kvinnliga lastbilschaufförer ökar väl?
Ja! och det är ju superbra, manliga lärare verkar öka också, det formligen vimlar av dem på ungens skola -superhärligt. När det gäller vården vet jag inte faktiskt men manliga undersköterskor och syster Erik har jag stött på och de är lika fantastiska och vårdande som kvinnliga dito.
 
Ja! och det är ju superbra, manliga lärare verkar öka också, det formligen vimlar av dem på ungens skola -superhärligt. När det gäller vården vet jag inte faktiskt men manliga undersköterskor och syster Erik har jag stött på och de är lika fantastiska och vårdande som kvinnliga dito.

Ja, det finns ju ingen anledning att de inte skulle kunna vara det! Det handlar nog mer om personlighet än kön. Jag skulle inte alls passa inom vården trots att jag är kvinna. Medan min passar utmärkt där och har mer en personlighet för det än vad jag har.
 
Men andelen kvinnliga lastbilschaufförer ökar väl?
Ja, men inte på något direkt imponerande vis. Googlade lite snabbt och hittade en artikel i Transportarbetaren som säger att ca 7% av de verksamma lastbilschaufförerna är kvinnor. Och att det bland de som anställdes senaste året var 12% kvinnor. Så ja, andelen ökar men både från och till låga nivåer.

Själv är jag civilingenjör, började läsa på Chalmers 1991. Då var andelen kvinnor på grundutbildningen ca 25%. Idag, över 30 år senare, är andelen 33%. Det närmar sig inte 50/50 med någon svindlande hastighet, direkt. Och jag skulle ju tro att vi med civilingenjörsutbildning är bland de mest välbetalda, så visst spelar andelen kvinnor på Chalmers roll för den ekonomiska jämställdheten i samhället.
 
Det tycker jag inte att jag gör. Det var du som tog upp amningen. Och om man önskar heltidsamma och inte kan eller vill flaska är det svårt att ta ut 50/50 från start.
En nyfödd bebis, och även de första månaderna, kan amma varje timme dygnet runt. Hur ska den ammande föräldern göra då? Alla kan inte jobba hemifrån. Och man orkar kanske inte ens jobba.

Det jag vänder mig mot är att man ska gå emot en amning som fungerar för samhällets jämställdhet. Vad blir den långvariga vinsten av det? Detta samtidigt som vården och WHO förespråkar amning. Det blir en omöjlig ekvation.

Och javisst, det är en prioritering man får göra med dagens föräldapenning. Jag tycker dock inte den politiken som förs är amningsvänlig, eller kvinnovänlig. Jag tycker hellre att hela föräldrapenningen borde reformeras.

Exempelvis med fler dagar totalt och fler dubbeldagar. Det bästa för många familjer vore om båda föräldrarna kan vara hemma tillsammans i början i större utstreckning. Det tror jag gynnar både familjen i stort och samhället.

Som det är nu tvingas många in i en tillvaro där man ska vara förälder och göra karriär samtidigt.
Jag svarade på ett inlägg om amning. Och åter igen - ingen är tvingad att göra på ett särskilt sätt. Det är fritt fram att fördela sin FL hur man vill inom de ramar som gäller. Man kan absolut välja att bortse från jämställdhetsaspekten och istället prioritera amning, fritt fram.

Jag tycker också att det finns förbättringspotential hos dagens föräldrapenning, men det går inte att påstå att det skulle gynna jämställdheten att enbart öka dagarna så att kvinnorna fortsätter vara hemma under barnets första år eller mer och att männens föräldraledighet tas ut senare. Det var ju det som påstods i det inlägg jag svarade på.
Jättebra med fler dagar och jättebra med fler dubbeldagar, men om man också ska gynna samhällets jämställdhet så behöver dagarna styras så att även män är hemma under den tidiga perioden.
 
Fast amning är ju nästan bara ett argument för att vara hemma mer än 9 månader för en mindre andel av föräldrarna. 50% ammar ju inte ens längre vid 9 månader och det är vid det laget säkert för fler än mig fullt möjligt att halvamma och barnet äter annat när mamman är på jobbet (i 8 timmar + 2 timmar pendling i mitt fall).

Statistik på det:



https://www.socialstyrelsen.se/glob...ent/artikelkatalog/statistik/2021-12-7693.pdf

Så det argumentet släpas bara in när man inte vill att pappan och mamman ska få 9 månader var. Eller 8 månader + 6 månader eller vad som.

Jag syftade på att det ansågs att man skulle dela lika från start.
Jag började som sagt jobba själv vid den tiden så jag vet att det kan fungera. Och mitt barn var dessutom kräset.
Däremot fungerar det inte för alla.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Lösa benbitar
  • Hovbensfraktur
  • Hjälp, häst som inte sväljer sin saliv

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp