Jag vill inte rida med sporrar......

Tahari

Trådstartare
Vad gör man om man inte vill rida med sporrar men hästen är bara van vid att ridas med detsamma.
Det blir inte någon riktig "sprutt" på honom hur mycket jag än driver. Jag skulle inte säga att han är skänkeldöv eftersom han svarar väldigt fint på sidförande hjälper, men det är framåtbjudningen som är bekymret.
Går det att träna upp känsligheten igen (för jag antar att han någongång haft en) eller är det bara att gilla läget och spänna på sig "djävulspiggarna".
Hästen är 13 år ( om det nu har någon betydelse).
 
Sv: Jag vill inte rida med sporrar......

Jag tror absolut det går att träna upp, men man får ha lite tålamod. Ta bort sporrarna, men tänk på att inte då sitta o driva med för mkt skänkel. Hitta på olika saker som får hästen allert och tycker det är kul. Eller kanske den behöver en vilo paus från arbetet o bara ha kul ett tag?
driv mkt med sätet, ge mkt beröm och se över fodret, mer havre?

Nu känner jag att mina råd är ju rena chansningar då jag har så lite bakgrund, mår den bra? så den inte har ont ngnstans?
 
Sv: Jag vill inte rida med sporrar......

Om de är framåt bjudningen som är dålig så gör en massa roliga saker med hästen tills den tycker att de är kul, då brukar framåt bjudningen bli bättre. Hur är den när du rider ut och när du hoppar?
 
Sv: Jag vill inte rida med sporrar......

Använd inte sporrarna och se till att hästen får naturlig bjudning, gör sådant du vet att den tycker är roligt. Tycker den det är kul att rasa av sig på ett gärde t.ex. så låt den göra det (under förutsättning att underlaget tillåter det)

Tycker den att det är kul att hoppa och bjuder på det kan du faktiskt ta ett litet skutt , ja kanske inte varje pass, men ganska ofta. Som uppvärmning/morot :)

Försök variera, släpp kraven ibland och ut och lufsa i skogen på långa tyglar, i hästens takt.
Vet inte hur du är i handen men rid med mjuk hand och tyglarna behöver nödvändigtvis inte vara helt sträckta, kanske går den fram bättre om du släpper efter lite? (som sagt, jag vet inte alls hur din hand ser ut när du rider)

Och rid mer med säte och vikt hjälper än med tygel och skänkel :bump:
 
Sv: Jag vill inte rida med sporrar......

sitter sadeln bra? så inte den ligger och begränsar hästen, va har du för träns och bett?
 
Sv: Jag vill inte rida med sporrar......

Sadeln ligger perfekt helt utprovad efter hästen. Jag har bytt från ett rätt så skarpt bett till ett väldigt milt bett och försöker rida på så långa tyglar som möjligt utan att tappa kontakten helt.
Hästen mår finfint och är genomgången från topp till tå av veterinär.
Jag får någon känsla av att han har lärt sig att "gå på tygel" i ett väldigt långsamt tempo.
Hur som helst känns det bra att ni tror att det kommer gå bort med tiden. Min fasa hade varit att bli dömd till att sitta och harva med sporrar eftersom det ligger väldigt långt ifrån min filosofi.
Bara vädret blir bättre så får vi kasta oss ut i fri galopp över ängarna, det kanske passar herrn bättre;)
 
Sv: Jag vill inte rida med sporrar......

Det mesta brukar lösa sej om man är konsekvent och inte tjatar med skänklarna utan sitter still såfort hästen går framåt. Man måste ändra inställningen hos hästen så den tänker framåt, lära den att gå framåt. Tror inte det funkar med långa tyglar eller ut och rejsa i skogen, visst blir hästen glad för stunden och allt sånt men när man kommer till själva jobbet så måste man lära hästen lite att tänka framåt och ha en framåtbjudning.

Såvida inte hästen är deppig och inbunden, då kan det nog hjälpa att bara vara ute och ha kul i skogen ett tag. Men är hästen lite lat och bekväm av sej så måste man ändra inställningen hos hästen till arbete.
 
Sv: Jag vill inte rida med sporrar......

Det går ganska snabbt att träna upp känsligheten för skänkeln. Fast du kanske inte använder pisk heller? Vad är anledningen till att rida med så långa tyglar som möjligt?

Iaf, med konsekvens kan man snabbt få hästen att lyssna på lätta skänkelhjälper.
Skritta på en volt. Ge ett kort, lätt tryck med skänkeln (så lätt som du vill att han ska kunna reagera på). Om hästen inte svarar framåt så tryck inte hårdare med skänkeln utan lägg till dressyspöt bakom skänkeln (så lätt som behövs för att hästen ska reagera). Beröm när han ökar skritten. Ta tillbaka honom, eller vänta på att han sackar av sig själv och ge samma lätta skänkelhjälp igen. Svarar han inte: dutta med spöt och beröm när han svarar. Efter ett tag blir han mer uppmärksam på vad du gör och kommer att svara på den lätta skänkelhjälpen enbart. Men var beredd att korrigera honom med spöt om han glömmer sig.

Det går att få en häst väldigt känslig för skänkeln snabbt med denna metod. Det svåra är att inte glömma sig och använda kraftigare skänkelhjälp när den första inte fungerar. Ett tips är att inte använda alltför lätt hjälp heller, rätt vad det är är hästen känsligare än man som ryttare klarar av i lite snabbare tempo. :angel:

Sen ska du förstås ut och galoppera på ängar och i skogen så att han tycker att det är roligt att gå fram också, men det handlar mycket om lydnad. Han känner en fluga som landar på honom, då ska han kunna svara på en lätt skänkel också.
 
Sv: Jag vill inte rida med sporrar......

De är bra om de rider med långatyglar ibland men rida även med normaltygellängd spec när du rider ut så h*n inte bara går framåt när du har långa tyglar :)
 
Sv: Jag vill inte rida med sporrar......

Berömm och berömm. Annvänd endast skänklarna när det verkligen behövs.

Min häst går i form på långa tyglar (vanligt tre delat) Utan att jag behöver hålla om henne alls. Med sättet så jobbar jag ihop henne. Vikter och balans. Det räcker jag rättar mej i ryggen och sätter mej i mer dressyr sitts då vet hon att nu ska vi jobba. Då sätter hon undre sej och börjar jobba.

JAg skänklar henne bara om jag vill ha henne lite fram åt.. Alltså trav mm. Hon lyssnar på minsta snudd.
Tanken är att jag bara ska kunna göra en liten vink i sättet till slut.

JAg har ridit om många skänkel döda hästar..

Börjar alltid med att skritta ute i ca 2 månader på långa tyglar. Behöver jag få hästen framåt så snuddar jag hästen, får jag ett svar så får hästen berömm med en gång. Säger bra med glad röst och klappar hästen. Du måste få hästen att tycka det är kul att jobba för dej.
Sen är det bara berömma och berömma och sen minskar man det allt eftersom men man måste självklart berömma i bland. Jag berömma mina hästar ofta..

Tänk om du sliter och sliter för en annan och får bara mer och mer krav tillslut så tröttnar du självklart att jobba för denna person. Börjar den då berömma dej så vill du göra mer och du känner dej uppskattat på ett helt annat vis.
Du gör allt för denna person för då får du något tillbaka. Helt logiskt!

Välj arbetsgivare själv!
Den som kräver och kräver men aldrig säger bra
eller
Den som berömmer och tycker det är bra, allt du gör. Minsta lilla rätt som person kräver får du ett bra.

Så börjar jag med nya hästar. När de är så pass posetiva att de kommer springandes när jag kommer då har jag nåt mitt mål.

Desto mindre du drar och skänklar desto kännsligare blir hästen.
Som folk som sitter alltid på korta tyglar när de är ute och rider. Släpp hästen på långa tyglar så får du en mycket kännsligare häst som känner att du litar på den..
Till slit räcker det du bara tar i de med halv långa tyglar så börjar de jobba.
Släpp ut hästen så fort de börjar jobba på långa tyglar. Snart har du en häst som jobbar då du knappt tar i den.
Sen får du ta lite mer om du ska ha ne högre samling.
Men desto mindre du tar i de och de fattar att du vill ah samling. Så snart så samlar de sej utan att du knappt tar i de.

Sen om man ska tävla eller annat så har man självklart mer korta tyglar för att de ska känna minsta vink. Men det är bra att variera sej.
Då har du en häst som bär upp sej själv på rätt sätt i kropp och inte bara genom att du sitter och har stöd i munnen.
Blir en avslappnad och glad häst som älskar att jobba för dej..
 
Sv: Jag vill inte rida med sporrar......

Tack för det långa bra svaret. Det är precis så jag vill att det ska bli mellan oss (hästen och mig) mycket tillit och inget tvingande vare sig framåt eller bakåt. Jag förstår att det ligger massor av träningsår om man ska uppnå det men jag vill i alla fall komma dit hän där jag slipper rida med skarpa hjälpmedel för att få det att fungera. Sen är jag kanske i mesigaste laget när det gäller sporrar , spö och skarpa bett men jag känner att det måste finnas ett annat sätt.
 
Sv: Jag vill inte rida med sporrar......

Jag håller med i att en positiv häst kommer göra mer för sin ryttare.
Så räcker ovanstående låter det som en bra idé.



Den snabba vägen är att använda ett spö. Visst kan det låta hårt det också men det är bra mycket mer naturligt än sporrar (tycker jag), inte någon större skillnad över hur hästen använder tänderna i rumpan för att driva fram en annan häst. Men målet är såklart att först förvarna (med en snabb, lätt skänkel) för att därefter förstärka med spöet om hästen inte svarar impulsivt. Hur hårt/löst beror på hur känslig den är för spöet, är den riktigt avtrubbad för spöet kanske man får daska till en gång, men de allra flesta räcker det att bara dutta en gång med spöet eller t o m bara visa det.
Är man konsekvent så behövs det sällan mer än 2-3 spödutt vid första tillfället för att sen bara påminna någon enstaka gång då och då (och då oftast för att man själv klantat till det och inte varit konsekvent).
Bra att tänka på i övrigt är att inte motverka skänkeln - ALDRIG ta ett tygeltag som hästen kan uppfatta som förhållande samtidigt som du driver. Använd bara skänkeln när hästen kan svara på den direkt. Be om och förvänta dig ett svar direkt på en snabb skänkelhjälp, ta aldrig en hårdare hjälp eller segare hjälp utan förstärk med spöet istället.

Sen finns det såklart andra sätt och hur man än väljer att göra så självklart ska man jobba med bjudningen också. Själv tycker jag alltid bjudningen ska komma från hästen och ibland kan bara en sån sak som att lägga träningen mer på hästens nivå göra underverk (ex. korta ner ridtiden med 10 minuter, bara begära "jobbigare" saker i intervaller, kräva ett lite lägre jobbtempo för att bara öka på stundvis för att kolla att hästen är med osv.)
 
Sv: Jag vill inte rida med sporrar......

Som folk som sitter alltid på korta tyglar när de är ute och rider. Släpp hästen på långa tyglar så får du en mycket kännsligare häst som känner att du litar på den..

Fast det tycker inte jag stämmer riktigt alls faktiskt, korta tyglar betyder inte att man håller i hästen, eller inte släpper fram hästen.

Man ska aldrig någonsin hålla i hästen, man ska ha ett visst stöd från hästen men det är allt, för min häst är det ingen skillnad på om jag rider på långa eller korta tyglar. Tycker det är konstigt att folk uppfattar korta tyglar som att man håller i hästen och inte låter hästen tänka eller gå själva. Det är inte alls samma sak, börjar man däremot hålla i hästen så självklart kommer hästen aldrig att bära sej rätt.

Jag sitter för det mesta med korta tyglar ute för att jag vill att han ska runda ryggen och arbeta rätt framförallt på plan vanlig väg, däremot i skogen eller annan kuperad mark så får han långa tyglar för att jag inte ska störa honom i klättrandet över stenar och allt annat som finns. Sen får han såklart långa tyglar när jag bara har lust att sitta och åka häst, men det gynnar honom betydligt mera att arbeta i rätt form när jag sitter på honom.

Ska man bara sitta och skritta på långa tyglar tycker jag det är bättre att gå brevid, ser ingen anledning isåfall att sitta på dom i det läget och använda dom som fåtöljer. Korta sträckor visst för att låta dom sträcka ut hals och allt lite men inte sitta ett helt pass eller en hel ridtur utan att hästen jobbar.

Korta tyglar är inte lika med dragande eller en häst som inte tänker själv eller en häst som spänner sej. Man ska utan vidare kunna rida på både och och framåtbjudning får man inte bara för att man länger på tyglarna, det är inte i tyglarna det sitter.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Jag vill inte rida med sporrar......

"korta tyglar" blir ett väldigt vitt begrepp.

Har man en häst med ganska lång eller normallång hals och man faktiskt sitter med kort tygellängd i förhållande till halsen - då är det om inte annat ett tecken på att formen är för kort! ;) Vare sig det är hästen som backat av och "dragit ihop sig" eller ryttaren som inte vågar länga på tygeln.
Men att sitta med sträckt tygel behöver inte vara detsamma som att bromsa. Det ideala tycker jag är att man alltid har sträckt tygel men aldrig drar i den (eller har ett stöd, men det är en smaksak) utom när den ska få sträcka ut på lång tygel såklart. Om hästen inte söker fram till handen är det ingen idé att länga, gör den det så kommer man alltid ha sträckt tygel utom just när man släppt den helt så hästen inte når att ha kontakt.
 
Sv: Jag vill inte rida med sporrar......

Jag håller med de som skrivits innan. Tänkte bara göra ett tillägg till de råd du fått om att ge en lätt hjälp och svarar hästen inte så kan man lägga på spöet.
En ridlärare förklarade det väldigt bra för mig genom att jämföra med att knacka på dörren hos någon.
Först ringa på = en lätt hjälp, den hjälp du har som mål ska räcka för att få hästen att reagera.
Sedan knacka på = samma fast väldigt tydlig hjälp
Till sist sparka in dörren = låter lite brutalt, men alltså att gör det som krävs för en reaktion, tex ett pet med spöet eller en kraftig smackning.

Allstå ringa, knacka och sparka in dörren. Iaf är det ett tankesätt som hjälper mig om jag rider en skänkeldöv häst :)
 
Sv: Jag vill inte rida med sporrar......

Det var en massa bra råd jag fått. Kanon, kan knappt bärga mig tills imorgon när jag ska börja mitt nya målmedvetna ridande.
Det som gör mig extra glad är att alla råden har drivit den mjuka linjen vilket innebär att jag faktiskt känner att jag kan ro i land med detta.
Tusen tack alla för goda råd. Kommer ni på något mer så är jag mer än villig att lyssna.
 
Sv: Jag vill inte rida med sporrar......

Om hästen redan "kan" skänkelhjälpen så fungerar det säkert att förstärka en gång med skänkeln. Men vill man inte "egentligen" ha en häst som svarar impulsivt = direkt?
Gör den inte det så blir det svårt med timingen när man ska sitta och finlira, väldigt enkelt för hästen att mygla sig undan det jobbiga läget genom att inte svara direkt utan något steg senare. Skänkeln är svårt att lära in genom att använda skänklarna mer. Som en tränare så fint beskrev - hästen har inte per automatik en knapp i magen som man trycker på för att den ska accellerera. "Om du inte förstår grekiska, förstår du bättre om jag pratar HÖGRE på grekiska?" :p Därför tycker jag man ska förstärka skänkeln direkt med en mer naturlig signal (för hästar som är van vid smackningar kan även det fungera som naturlig signal), inte trappa upp stegvis som annars kan vara bra i andra lägen när man tränar hästar.
Men men, huvudsaken det funkar och man är nöjd med resultatet!
 
Sv: Jag vill inte rida med sporrar......

För mej är kort tygel alltid kortad tygel sålänge man har kontakt med munnen, lång tygel är för mej alltid just lång tygel, alltså hängande tygel som inte har kontakt med munnen.

Så kort tygel lika med kontakt med munnen oavsett längden på tygeln och lång tygel är lika med hängande tygel.
 
Sv: Jag vill inte rida med sporrar......

Sitt inte och bara driv med benen, då blir hästen bara ännu värre.. samma sak om man sitter och driver med sätet hela tiden, eller smackar. Funkar det inte så måste man hitta på något annat. När jag ska träna hästen på att bli mer känslig för skänkeln så går jag på fyrkantspåret.. Sen lägger jag på skänkeln (endast nuddar hårstråna) och "säger" åt hästen att trava, får jag inte en reaktion på en gång -pisk. Sen travar man på i ganska friskt tempo ungefär en lång sida, sen gör man halt, sen trav ifrån halten. Då lägger man på skänkeln ingen och får man ingen reaktion på en gång så lägg på pisken. Kanske låter hårt och lite elakt och piska till hästen på en gång, men det funkar faktsikt .. räcker med 2-5 träningar och sen har man en häst som bjuder framåt och är känslig för skänkeln.
 
Sv: Jag vill inte rida med sporrar......

Glömde skriva att hästen självklart måst kunna hjälperna, bara inte lyssna så bra på dom.
Tanken är ju att man från början på en skänkeldöv häst får använda alla 3, alltså även ta till spöet. När häste reagerar bättre men inte på bara "påringning" räcker det med en tydligare hjälp men inget spö. Till sist räcker bara en lätt hjälp. Alltså den tydligare hjälpen blir ett steg på vägen till bara en liten hjälp. Fan, vad jag suger på att förklara. Men mitt ridsätt bygger mkt på att lämna hästen ifred så fort den gör rätt. Inga hjälper får vara länge, typ. Tankesättet funkar, tänkte mest att själva Ring på, Knacka och Sparka in dörren kan hjälpa. Alltså själva orden...
 

Liknande trådar

Ridning Jag börjar undra om en del människor (då syftet jag på mig själv) aldrig kommer lära sig att rida bra. Har ridit till och från i 20 år...
2
Svar
34
· Visningar
4 411
Senast: Roxy
·
Ridning Jag har försökt leta efter information, men jag är nog dålig på att leta, alternativt så finns det inte så mycket lättillgänglig...
2
Svar
33
· Visningar
4 489
Senast: Pyrran
·
Hästhantering Någon här som haft en väldigt nervös och osäker häst? Blev det bättre? Varning för lång text: Köpte min dam i februari, känslig men...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
13 991
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
34 309
Senast: Snurrfian
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp