Jag vill inte gå på min egen möhippa!

Ingen har fattat något ensamt beslut, så vitt jag förstått. Majoriteten av deltagarna har gemensamt kommit fram till att de här planerna är de mest lämpliga.
Så är det säkert, men någon är ju ändå lite chef och samordnare för möhippan. Den personen tycker jag att du ska prata med så att du än en gång kan berätta att du inte vill vara med om pinsamheter på stan. Den personen får sedan ta det med resterande deltagare och kanske ändra planerna.

Oavsett så måste du ju prata med dem. Det är det alternativet du har om du inte bara vill gå med på allting och låtsas att du har kul.
 
Men.
Tack kära ni för att jag fick skriva av mig och för svar och synpunkter. Jag får försöka sova på saken och tänka vidare imorgon när både känslorna och jag förhoppningsvis har lugnat ner oss lite.

Peace.

Förstår att du känner dig ledsen och upprörd nu men sov på saken och ta upp detta imorgon när du känner dig mer lugn och balanserad. Då blir det nog lättare för dig att beskriva dina känslor för hela grejen!
Hoppas verkligen dina vänner tar sitt förnuft till fånga och att allt ordnar sig så du får en mysig och trevlig möhippa i din smak! Det är ju du som är huvudpersonen!

Hoppas att du får sova gott inatt oavsett!
Uppdatera gärna tråden så vi får beta hur det går.

Kram!
 
Hade en gång två nya "vänner" som gick rejält över gränsen. I den bekantskapskretsen brukade vi göra roliga skyltar med tidningsklipp som anspelade på saker man gjort till den som fyllde år. Modell; Ung kvinna fastnade i solstol. Är du våg? Då är du i riskzonen för viktuppgång. Skojiga harmlösa saker.
Jag fick på min 25-årsdag en så vidrig skylt så jag inte ens kunde läsa klart allting. Vid det här skylttillverkningstillfället hade de två nya i gänget tagit över och där antyddes att jag var prostituerad på ett mycket taskigt sätt + andra rena mobbinggrejor. Dom andra hade försökt hindra dom och sagt att det inte var ok och att dom inte ville vara med om detta men trots det lämnades skylten fram med alla som avsändare under hånfulla fniss. Mina riktiga vänner bad om ursäkt och skylten trollades snabbt bort. De två tyckte helt klart att det var ett jätteroligt skämt.
 
Om jag var du hade jag bett min blivande make att kontakta dem för att se till att det till varje pris inte blir som de planerat. Jag är oftast för att tala för sig själv, men i det här fallet kan jag tänka mig att de lyssnar mer på någon annan, annars hade de lyssnat på dig från första början.

Sen hade jag väl så småningom tagit mig en funderare över hur bra vänner de är egentligen, men jag hade INTE låtit det överskugga bröllopet utan försökt se det som att deras hjärnor slog slint. Jag har varit med om flera möhippegäng där en person haft galna ideer som sedan blivit upptrissade av grupptryck, säkert pga en blandning av skyhöga förväntningar och att folk inte känner varandra så gruppdynamiken funkar inte.
 
Till att börja med tror jag du gör klokt i att sova på saken och ta tag i det när den värsta chocken och upprördheten har lagt sig. Imorgon tycker jag sedan du ska prata med dem av tjejerna som är dina närmsta vänner. Det kan ju vara så att en del av dem just nu sitter med samma ångestklump som du, över att behöva tvinga sin vän till något de vet hon inte uppskattar för att de blivit övertalade om att majoritetsbeslut alltid är det rätta. Tyvärr missuppfattas demokrati rätt ofta :banghead:

Så innan du säger upp bekantskapen med dina närmsta vänner tycker jag du ska prata med dem. Kanske är det allt som behövs för att de ska få gruppen att fatta att de som känner dig bäst borde få större inflytande i planeringen.

Får du inget gehör någonstans skulle jag faktiskt inte delta, och dra med de som eventuellt visat något vettigt på restaurang vid ett annat tillfälle. Och var det menat som ett skämt får de väl stå där med lång näsa. Det är inte roligt att ge mig ångest, och då hade de haft sin chans att avstyra "skämtet".
 
Först och främst, prata med dina närmaste vänner. Jag förstår att du är jättebesviken, det hade jag också varit. Men förhoppningsvis har inte dina nära vänner tvärförändrats totalt, men man vill ju veta varför de planerat just det du undanbett. Du förtjänar en förklaring och en ursäkt. Berätta hur illa till mods det här gjort dig, så att de inser vad de ställt till med.
 
Jag hade pratat med vännerna och sagt att jag på riktigt inte vill utsättas för dylikt.
En trevlig middag absolut, eller något annat trevligt.
Men jag klär inte ut mig. Jag spexar inte på stan. Jag säljer inga kyssar och jag har inga slöjor på mig. Det är möjligen kul om bruden gillar dylikt, har dock inga sådana vänner vad jag vet.

Ring dina vänner och prata med dem. De bör ju ta in din åsikt.
 
Till TS:

Ring dina vänner och säg att du hört på omvägar om allt detta och det omöjligt kan stämma "då ni känner mig och vet att jag vill ha klass på min möhippa, en trevlig kväll med mina älskade vänner som vet detta sen så många år tillbaka" någonting och se vad du får för svar!

Får du inte rätt svar vet du vilka dina vänner egentligen är och då får du ta det därifrån.

Det viktigaste är ju att du har stöd i din blivande make och att ni två får fira er kärlek! :love:
 
Dålig stil! Jag förstår att du är besviken.
Jag skulle aldrig, precis som du, vilja ha en sån möhippa.
Aldrig! :mad:

Jag instämmer med övriga, vägra en sån tillställning.
"Väninnorna" kan ha möhippan med varandra istället för dig om dom tycker det är så djävla kul att skämma ut sig på stan.

Om jag skulle ha en möhippa skulle jag bara vilja göra trevliga saker som spa med massage, chokladprovning, fin middag på gourmetkrog. :idea:
På sin höjd skulle jag kunna tänka mig att åka luftballong om det ska vara en fysisk aktivitet. :up:
 
Vilka skitvänner.

Jag hade, liksom de övriga i tråden, förklarat tydligt att det är verkligen inte OK. Jag hade nog gått så långt att jag förklarat att om ni tror att jag vill detta och genomför det, kan ni stanna hemma från bröllopet, jag klarar mig utan tärnor och dessa gäster.

Det är INTE du som är tråkig eller dryg. Det är de som är usla vänner.
 
@JaneDoe: Jag blir så himla ledsen när jag läser det du skriver. När jag var yngre var jag mobbad och deras motiv för att göra så här landar VÄLDIGT nära mobbing. Nej, det är inte "en kul grej" och man ska inte "kunna tåla lite". Det kvittar om det är en möhippa eller i ett annat sammanhang, det är så vansinnigt över gränsen för vad som är acceptabelt.

Hoppas du kunnat sova bra inatt och kom ihåg att du har oss i ryggen när du pratar med dina sk "vänner" :heart
 
Åh fy, jag hade blivit skvatt tokig, jag hatar nämligen också allt sånt som inkluderar att skämma ut sig offentligt! Jag hade nog ringt upp och sagt att antingen gör ni det här på ett schysst sätt eller så kan ni ha den där möhippan för er själva och behöver inte komma på bröllopet heller. Gud så respektlöst, jag hade verkligen blivit SÅ besviken om det var mina vänner. Och att ingen av dem själva reflekterat och sagt stopp och belägg för de där planerna?!
 
Jag blir mest förvånad över att ingen av vännerna reagerar? Jag har planerat två möhippor, båda med den blivande bruden i fokus. Den ena var vi lite oroliga att bruden skulle tycka att vi skämde ut henne, vi fick information på Ikea att ropa i högtalaren att hon skulle komma till informationen. Där väntade vi får att ta med henne på äventyr. Men hon tog det bra och sen åkte vi och käkade picknic lunch, spabad med massage och avslutade med middag på resturang. Den andra möhippan var längre, där hade vi även en bebis att ta hänsyn till men vi hade lyxfrukost i gröngräset, sminkning på sminkställe, chokladprovning, lunch på resturang, ett besök på en underklädesbutik som bara hade öppet för oss. Först lite föreläsning om hur man hittar nästa underkläderna och sen provade vi alla underkläder och drack bubbel, en del med alkohol och andra utan. ;) den åkte vi hem till en av vännerna, stoppade bruden i deras bubbelbadkar med tända ljus och vi tog bebis och gjorde iordning kvällsmaten. Sen åt och pratade vi länge länge
 
Känner delvis igen mig.

Jag ville inte ha en möhippa. Det visste folk.

Blev överraskad med en möhippa :grin: Nu var den inte i stil med den som var planerad för dig, utan blev en mycket trevlig kväll. Men ändå. Varför går man emot bruden/brudgummens önskan? I don't get it.

Jag hade ringt/smsat de närmsta och sagt rakt ut: blir det trams kommer jag inte hänga med.
 
Men om du har känt dem så länge så måste du kunna prata med vännerna. Berätta hur du känner och gör det riktigt tydligt hur orolig du är över att möhippan kommer att bli något som du når dåligt av - och förklara hur dåligt du mår av bara tanken. Det du skriver i ditt första inlägg skadar ju faktiskt inte att säga högt: "Med ens har euforin bytts ut mot en ångestklump i magen och ett svullet, söndergråtet ansikte."

Ja, precis så. Jag håller med om vartenda ord. Jag tycker också att du, med all önskvärd tydlighet, klargör att om de ändå inte lyssnar kommer du helt enkelt att gå därifrån.
 
Har inte läst hela tråden men oj vad jag känner igen mig!
Det är precis därför jag INTE vill gifta mig.
Jag har många fina vänner men det förstår INTE detta med att jag skulle HATA en sån här dag.. Jag vill inte stå i centrum och skämma ut mig... De fattar inte alls. Det är något man "ska" göra. En av anledningarna till att jag aldrig kommer gifta mig...
 
Har inte läst hela tråden men oj vad jag känner igen mig!
Det är precis därför jag INTE vill gifta mig.
Jag har många fina vänner men det förstår INTE detta med att jag skulle HATA en sån här dag.. Jag vill inte stå i centrum och skämma ut mig... De fattar inte alls. Det är något man "ska" göra. En av anledningarna till att jag aldrig kommer gifta mig...

Fast man kan ju gifta sig ändå, även om man inte har en möhippa ;).

Jag hade ingen möhippa, ingen vit klänning (gifte mig i en rosa och med rosa converseskor) vi gifte oss i vår trädgård med en borgerlig vigsel (och bad att han skulle ta den snabb-snabba versionen utan krusiduller och svammel :D)

Och jag blev gift ändå, på precis det sätt och utförande som passade mig och min man :)!
 
Fast man kan ju gifta sig ändå, även om man inte har en möhippa ;).

Jag hade ingen möhippa, ingen vit klänning (gifte mig i en rosa och med rosa converseskor) vi gifte oss i vår trädgård med en borgerlig vigsel (och bad att han skulle ta den snabb-snabba versionen utan krusiduller och svammel :D)

Och jag blev gift ändå, på precis det sätt och utförande som passade mig och min man :)!


I min kompiskrets måste man ha möhippa så även om vi gifte oss i hemlighet så skulle de säkerligen ordna något i efterhand...
 
Sedan har vi givetvis möhippan. Där har jag, underförstått, inte haft något med planeringen att göra, bortsett från en detalj som jag varit så tydlig med att det torde vara omöjligt att misstolka även för den blinda och döva: Jag. Vill. INTE. Bli utsatt för någon form av förnedring, pinsamheter eller någon som helst variant av "gå fram till främlingar på stan och fråga x"-uppdrag.
Ta inte så högtidligt på dig själv. Möhippan är inget du kan eller ska styra över. Det är inte du som betalar den. Och jag tror inte att du vill vara utan den. <3
Släpp kontrollen och inrikta dig på det du kan styra. ->
Festen eller maten för tillresta dagen innan, bröllopsdagen, mat/umgänge med tillresta dagen efter.
Du har inte tid att planera möhippan. Den kommer säkert bli perfekt innan dagen är slut. :)

Själv är jag heligt trött på att möhippor har blivit så "dyra och fina".
Idag kan det lätt kosta flera tusen att gå på en möhippa. Det ska SPA:as, bruden ska få någon behandling, det ska fotograferas, det ska chokladprovas och det skall ätas ute en hel dag osv. Allt enligt brudens önskemål.
Sedan ska man på bröllopet och ta med sig en fin present, kanske man måste köpa något nytt för att man använt samma klänning på flera bröllop i rad? 3-5000 kr räknar jag med att det kostar i snitt att gå på bröllop (inkl. möhippan, inte svensexan), beroende på hur långt man har dit.
När jag gifte mig hade jag dock ett önskemål och som jag lät alla få veta:
Det fick inte bli dyrt! Inga dyra aktiviteter! Så att alla mina godingar hade chans att komma och umgås.

Jag åkte dessutom på mer än en möhippa! ;)
Varav en inkluderade en hoppsann något gladare än vanligt som faktiskt promenerade i välkänt stråk, iförd något som jag aldrig hade tagit på mig själv. :o Men det var helt OK (även om jag inte hade trott att jag skulle tycka det).

En möhippa för mig handlar inte så mycket om mig tänkte jag. Utan om min brokiga vänkrets och att bägges familjer som ska ha en chans att träffas före bröllopet. Så att de har KUL på mitt bröllop. Vi hade vansinnigt kul och var hemma sent/tidigt.
Vilket upprepades på bröllopet. Så himla roligt! Så många hade ju knutit kontakter på möhipporna/svensexorna. "Gamlingarna" gav sig först vid 02-tiden.
De sista 20 kastade vi ut vid 05.30, eftersom vi skulle ha stor brunch hemma ett par timmar senare.
Det pratas än om tillställningen. Om vi inte kan gifta oss igen för att det var så kul! Det var inte vår förtjänst, utan våra vänners är klart och möhipporna/svensexorna som gjorde att så många lärde känna varandra innan.
Och att vi såg till att middagen inte blev utdragen (sista tårtan åts kl 21.00).
Lycka till. Det här kommer bli bra ska du se!
Hade det inte varit så dyrt, hade jag gärna gjort om det varje år.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp