Sv: Jag får ta bort min häst p.g.a slarv
men det är fortfarande vanvård att inte mata hästar och inte lyfta på täcken.
Att folk inte förstår det och att folk väljer att ha sina hästar hos såna människor
övergår mitt förstånd.
Och ja, jag är allergisk mot dumhet.
Kära Pentevecchio!
Ja, det är vanvård att inte lyfta på täcket. Och när då min kompis, som också skulle åka ut en gång i veckan och se till min häst ringde mig och frågade om det var OK att ta av täcket, då det var varmt. Ja, sa jag och frågade hur läget var med Fatima. "Jo, det är bra, men hon har tappat lite av 'överlinjen'..." svarade min kompis, INTE stallägaren alltså.
När jag då kom tillbaka och hittade min häst i hagen, som skinn, ben och benrangel. Då blev jag lite ställd och ledsen, både på min kompis och stallägaren. Men eftersom det enligt djurskydd är stallägarens ansvar att se till att hästar får mat, oavsett friskrivningsförsök, när hästens ägare inte är disponibel, så anklagade jag inte min kompis utan valde att gå på stallägaren. Men hon ville heller inte inse, att hon gjort fel, utan skyllde på att min häst var gammal och att det inte var mer att vänta. Jag tog då kontakt med veterinär och foderrådgivare och började att fodra upp min häst, som ganska snart började gå upp i vikt.
DÅ, helt plötsligt, blev jag en dag uppringd av djurskyddskontrollant, som stod på stallplan och tittade på min halta, magra häst, som jag tydligen red på... Ja, jag kastade mig i bilen med min far, eftersom jag fortfarande inte fick köra bil själv och det var min far som skötte hästen utifrån mina instruktioner. Djurskyddsinspektörerna var jätterara och de insåg snart att hästen inte var halt och med tanke på mina höfter och mina kryckor och att det var min pappa som hanterade hästen, så insåg de att jag inte red heller. Jag visade fodersäckar, hinkar och hösilagebalen i hagen med mera med mera... De tog foton och sa att hon äter och så dåligt hull har hon inte. När jag kom hem, skickade jag bilder från december, januari, februari och sista mars, som jämförelse, samt bilder då från slutet på april och bara de veckorna fram till att djurskyddsinspektörerna var där. Jag fick svar direkt att de såg en väldig positiv skillnad mellan bilderna och att de såg att hon var helt OK innan jag lämnade över ansvaret i stallägarens händer. Anmälan avskrevs. Om du vill, kan du få kopia på handlingarna. Men de kan du ju själv skicka efter enligt offentlighetslagen. I samma veva fick stallägaren papper och förfrågan om stall paragraf 16 och så vidare... I vårat stall är det hennes egna hästar och TRE inhyrningar, vilket inte kräver något speciellt tillstånd. I det andra stallet, har hon alla papper och allt i ordning enligt paragraf 16.
Så allting är uppklarat och som sagt, jag vet att hästar är dyra, oavsett vad man ger för dem i inköp. Det kostar med veterinärbesiktning som man SJÄLVKLART gör innan man köper en häst oavsett om man betalar 2 500 eller 2 500 000 för den, olyckor och annat kan inträffa, där veterinärvård och annat kostar.
När jag klev ur bilen 26 april, var jag bergsäker på att jag skulle få ringa nödslakt. Men som sagt, jag säljer inte skinnet förrän björnen är skjuten utan jag tog hjälp av veterinär, klinik, foderrådgivare, hovslagare, kiropraktor och equiterapeut, vilket har gjort att min häst har överraskat och gjort mig överlycklig än en gång.
Du får tycka att jag är dum, som gör allt för min häst om du vill. Hon är 27 år och borde säkert enligt dig ha varit kattmat för länge sen. Men som alla i min omgivning säger, veterinär, kiropraktor, equiterapeut, hovslagar, vänner och bekanta, att så länge hon äter som en häst *fniss*, har den levnadsglada blicken och trivs med livet, så ska jag inte göra något dumt. Men jag har som sagt begravningsplats ordnad, så jag är inte dummare än så.
Med vänliga hälsningar
IngelaH