lady_vip
Trådstartare
..på okunniga hundägare!! De borde förbjudas...
Var idag ute på en ridtur i det fina vädret, jag på mitt halvblod och inackorderingen med ryttare. Självklart skulle Loka med ut och springa, eftersom hon är väldigt lydig, viltsäker och hundsäker så har jag gärna henne med på rundorna.
Efter en stunds ridande möter vi de första motionärerna, en kvinna med två kopplade hundar. Hon stannar på avstånd då hon ser oss, jag kallar Loka till mina sida och sätter henne. Vi stod vid sidan av vägen för att visa att hon kunde gå förbi. Hon gick förbi med gläffsande hundar i snöre, men Loka satt kvar.
Efter någon kilometer möter vi nästa ekipage, en kille med schäfer. Vi gör samma sak. Går av vägen med hästarna och sätter hunden vid sidan. Hon sitter där hon sitter och de går förbi.
Så på vägen hem kommer vi upp bakom en kvinna. Vi såg ingen hund, men den kom snnart springande sfrån skogen. Hon lyckas kalla in den (varianten "nä hit", "hit sa jag", "kom nu här", halvspringandes efter hunden) och kopplar den med min mardröm flexikoppel
Och fortsätter att gå framåtm, dvs med oss 20 meter bakom sig. Loka går bredvid min häst och blir märkbart osäker av hunden. Den är stor och svart (ngn belgarblandning) och hon har flera gånger blivit påhoppad av en svart hund.
Tantan stannar då mitt på vägen och frågar om min är en tik. Jag svarar ja, men tillägger att hon är rädd för svarta hundar. Då står hon kvar där, mitt på vägen och tycker att vi ska gå förbi. Hunden ser hyffsat lugn ut, så vi går förbi och hon har väl en 2 meter lina ute, men hunden hängandes framåt mot min hund. Själv står hon hängandes i andra änden och ler
Loka stannar på andra sidan hunden, märkbart bekymrad. hade jag varit på marken så hade jag satt benet emellan henne och hunden, men jag satt ca 160 över marken. Då upprepar jag högt "hon är rädd för svarta hundar". Men tantan tar inte in hunden, utan låter i stället jycken gå fram till Loka. Loka hugger då efter hunden, med klart undergivet kroppsspråk och tar sedan till flykt mot mig. Hon är kvar med hunden och säger "men det var ju bra att hon sa till". Jamen just det... Och om hennes hund hade svarat då??
Eller inte varit så språkkänslig?? Tänk om Loka hade kännt sig trängd?? Eller haft noskvalster, loppor vad som helst...
Visst, man kan klandra mig. Men jag tycker att jag hade gjort klart att hon skulle inte hälsa på denna hunden. Dessutom hade jag visat klart och tydligt att jag hade lydnad på min hund, hon gick ju bredvid mig och jag satte henne många gången innan vi gick förbi. Sedan vågade hon inte riktigt gå med oss.
jag blir så frustrerad... Vad ska man behöva göra för att folk ska förstå att alla hundar är inte till för att hälsa på, dessutom inte sociala i den bemärkelsen. Herregud, hon hade ju kunnat förstöra min hund pga sin nonchalans.
Möter jag henne fler gånger så ska hon få veta att hon lever
//E
Var idag ute på en ridtur i det fina vädret, jag på mitt halvblod och inackorderingen med ryttare. Självklart skulle Loka med ut och springa, eftersom hon är väldigt lydig, viltsäker och hundsäker så har jag gärna henne med på rundorna.
Efter en stunds ridande möter vi de första motionärerna, en kvinna med två kopplade hundar. Hon stannar på avstånd då hon ser oss, jag kallar Loka till mina sida och sätter henne. Vi stod vid sidan av vägen för att visa att hon kunde gå förbi. Hon gick förbi med gläffsande hundar i snöre, men Loka satt kvar.
Efter någon kilometer möter vi nästa ekipage, en kille med schäfer. Vi gör samma sak. Går av vägen med hästarna och sätter hunden vid sidan. Hon sitter där hon sitter och de går förbi.
Så på vägen hem kommer vi upp bakom en kvinna. Vi såg ingen hund, men den kom snnart springande sfrån skogen. Hon lyckas kalla in den (varianten "nä hit", "hit sa jag", "kom nu här", halvspringandes efter hunden) och kopplar den med min mardröm flexikoppel
Och fortsätter att gå framåtm, dvs med oss 20 meter bakom sig. Loka går bredvid min häst och blir märkbart osäker av hunden. Den är stor och svart (ngn belgarblandning) och hon har flera gånger blivit påhoppad av en svart hund. Tantan stannar då mitt på vägen och frågar om min är en tik. Jag svarar ja, men tillägger att hon är rädd för svarta hundar. Då står hon kvar där, mitt på vägen och tycker att vi ska gå förbi. Hunden ser hyffsat lugn ut, så vi går förbi och hon har väl en 2 meter lina ute, men hunden hängandes framåt mot min hund. Själv står hon hängandes i andra änden och ler
Loka stannar på andra sidan hunden, märkbart bekymrad. hade jag varit på marken så hade jag satt benet emellan henne och hunden, men jag satt ca 160 över marken. Då upprepar jag högt "hon är rädd för svarta hundar". Men tantan tar inte in hunden, utan låter i stället jycken gå fram till Loka. Loka hugger då efter hunden, med klart undergivet kroppsspråk och tar sedan till flykt mot mig. Hon är kvar med hunden och säger "men det var ju bra att hon sa till". Jamen just det... Och om hennes hund hade svarat då??
Eller inte varit så språkkänslig?? Tänk om Loka hade kännt sig trängd?? Eller haft noskvalster, loppor vad som helst...
Visst, man kan klandra mig. Men jag tycker att jag hade gjort klart att hon skulle inte hälsa på denna hunden. Dessutom hade jag visat klart och tydligt att jag hade lydnad på min hund, hon gick ju bredvid mig och jag satte henne många gången innan vi gick förbi. Sedan vågade hon inte riktigt gå med oss.
jag blir så frustrerad... Vad ska man behöva göra för att folk ska förstå att alla hundar är inte till för att hälsa på, dessutom inte sociala i den bemärkelsen. Herregud, hon hade ju kunnat förstöra min hund pga sin nonchalans.
Möter jag henne fler gånger så ska hon få veta att hon lever
//E
