Jag är en daltare - hjälp mig!

[Egonson]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

Det här med att avvisa och flytta hästen, hur gör du/ni rent praktiskt då?

 

[Leteng]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

Jag kom att tänka på en sak till. Hur ser det ut när du och din häst går in genom stalldörren/boxdörren. Vem går först, du eller hästen eller trängs ni i dörrhålet? Det är också en sak jag är tydlig med med våra hästar. Jag går först och de ska stanna upp och vänta tills jag passerat. Att kräva hästens uppmärksamhet först på backen och sedan flytta över detta till ridningen är ett sätt. När vi rider ska hästen lyssna på oss, konsentrera sig på vad vi säger. Börjar den gå och titta på annat, gnägga till andra hästar osv säger vi till att ;du det är här vi är" Givetvis kan man inte begära detta en hel träningstimme men i kortare intervaller och sedan låter man hästen vara en stund och sedan begär man 100 % uppmärksamhet igen. Dessa stunder av upmärksamhet kan sedan förlängas efterhand som hästen blir starkare. Detta har man väldigt stor nytta av när man sedan kommer till nya tränings- eller tävlingsplatser. På banan ska hästen konsetrera sig på mig, inte på det som är runt omkring. I mina ögon handlar det om att säga till min häst att ;du kan ta det lungt, jag är ledaren och jag ser till att inget farligt händer. Om inte hästen vill stå still, puttar på en, har svårt att lyssna och göra det man ber om, kan vara ett tecken på att hästen är otrygg, den vet inte riktigt vad som gäller och frågar gång på gång. Ett tips är att läsa Monthy Roberts böcker så förstår du vad jag menar. Lycka till!

 

[Cilla]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

Det här med att avvisa och flytta hästen, hur gör du/ni rent praktiskt då?

såhär gör ja:
går hästen fram, backar ja tillbaka. flyttar hästen mig, dvs "tar min plats", flyttar ja hästen och tar hennes plats. detta är ett väldigt dominant beteende. och ett effektivt sätt att "ta ledning" över er två. du flyttar helt enkelt hästen bakåt och träder in där hästan har stått, du tar dess plats som ledare.

om hästar i en hage kommer för nära mig, slänger ja upp en hand och säger högt; "nej, ja vill inte ha dig här, försvinn". fattar inte hästem buttar ja helt enkelt bort den och "jagar" bort den.
handen i sammanhanget representerar en ledares huvud. åxå ett effektivt sätt. men passa på bakbenen om du ger dig på en häst som är extremt dominant eller en sk "wannabe". dom kan va luriga att ha att göra med. man får gå lite försiktigare fram med dessa. och be om plats, istället för att ta.

 

[engelsett]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

Jag kom att tänka på en sak till. Hur ser det ut när du och din häst går in genom stalldörren/boxdörren. Vem går först, du eller hästen eller trängs ni i dörrhålet?

När jag leder mina hästar till hagen tex, så brukar jag oftast ta honom tillsammans med kompisen och är noga med att de ska gå bakom mig, vilket de oftast gör fast det är klart, de två sinsemellan brukar försöka greja med varandra, bitas och så. Stalldörren är väldigt bred, jag antar att vi går i samlad tropp...Det har aldrig riktigt slagit mig att man måste vara så "Med" hela tiden. Men det låter logiskt det du skriver. När jag är ute rider och möter en annan häst tex så glömmer han lätt bort mig, stannar och gnäggar osv, även om han aldrig blir okontrollerbar så är han ju inte särskilt koncentrerad på mig i de lägena. Hur gör man när man rider, för att få tillbaka uppmärksamheten?
En annan sak, när vi är ute och rider vill han oftast stanna och titta väldigt länge på saker och ting, inte för att han är rädd, snarare nyfiken eller intresserad, ska man låte hästen få titta klart eller ska man mana på den? Ibörjan manade jag på men upptäckte att den då skulle stanna varje gång vid samma sten eller vad det nu var, så jag provade att låta honom stå och titta, det blev ju en stund, men sen har han aldrig mer stannat där...Det där fick mig att framstå som en riktig daltare...

 

[schelin_j]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

Det där med att hästen slutar koncentrera sig på dig har jag i alla fall löst (verkar det som... man ska ju inte ta ut något i förskott) genom att göra hästen uppmärksam på mig igen. Eftersom min krake är halt och vilar nu får jag bara promenera med honom och då jag ser att han slutar koncentrera sig på mig "väcker jag honom" genom att viggla lite försiktigt med grimskaftet. Reagerar han inte skakar jag till grimskaftet och i allra värsta fall (har bara behövts en enda gång) har jag "ryckt" lite i grimskaftet så att han blev tvungen att kolla vad jag håller på med. Så fort han slutar koncentrera sig på mig ger jag signal genom en lätt viggling...

Om jag rider och ibland även då jag leder kan jag be om koncentration genom att ge någon hjälp, ställa honom en smula eller backa honom eller något annat som han måste koncentrera sig för att göra.

Så gör jag, rätt eller fel...

 

[schelin_j]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

Det här med att avvisa och flytta hästen, hur gör du/ni rent praktiskt då?

Flytta gör jag genom att "picka lite" på honom med pekfingret på den kroppsdel han ska flytta. När man hållit på ett tag behöver man inte längre röra hästen, man lyfter bara fingret mot den kroppsdel som skall flyttas.

De första gångerna jag jobbade med flytt fick jag dock picka på ganska ordentligt innan han till sist gjorde som jag bad.

Avvisa gör jag precis som någon skrev tidigare, genom att sätta upp handen eller ta ett steg emot den häst som försöker komma fram och ta min plats. Om det är en häst som inte förstår kan man när man tar ett steg fram höja händerna över huvudet och låta lite. Då brukar de backa tillbaks lite. När de backar får de lite beröm så att de förstår att de gjort rätt. Jag har faktiskt aldrig varit med om att någon häst reagerat aggressivt på detta men man bör som sagt se upp, det ÄR ju en väldigt dominant handling.

Jag har även försökt mig på att göra join-ups och det har varit väldigt bra för min häst. Men jag skulle inte ge mig på det med en häst jag inte känner ganska väl, där är man verkligen ute i ett mycket dominant beteende...

 

[Yoshi]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

Håller helt med nedanstående talare. Börja inte att riva upp eran vänskap som ni tydligen har det verkar ju som att eran relation har fungerat. Så länge du känner att hästen inte kliver över dig så känn dig nöjd och glad. Om du ändrar en massa som inte är du så kommer du garanterat få ett tråkigare hästliv och känna dig dålig mm vilket din häst kommer att känna.....................lycka till och det viktigaste är att allt är kul glöm inte det och lägg inte för stora krav på dig själv.

Om du tycker att hästen är snäll och ni inte har några "dramer" som du uttryckte det så är väl allt toppen?
Alla hästar är inte radiostyrda och bara inväntar nästa kommando från sin ryttare/ledare/kusk,om det fungerar bra i er relation tycker jag du ska värna om den istället för att börja göra förändringar(som brukar vara jobbiga)när inget initialt problem föreligger.
Grattis till ett bra hästliv!

 

[avslutat medlemskap]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

Det här med att avvisa och flytta hästen, hur gör du/ni rent praktiskt då?

Avvisar hästen finns inte i min värld, hästen är min kompis och en sån avvisar man inte. Jag behöver inte flytta henne heller, hon har 4 ben så det klarar hon så bra själv så. Drar man åt samma håll så behöver det inte bli nåt kiv och varför ska jag alltid bestämma allt? Ledarskap, bah, j*vla skitsnack, en häst som du behandlar som du vill bli behandlad själv får du aldrig nåt problem med.

Det ska vara kul att ha häst och umgås med dom. Alltid!

 

[Xoya]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

til tintilar.

 

[Belethien]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

Och hästar vill inte vara ledare

Vissa hästar är födda ledare och vill vara ledare- annars skulle inte rangordningen in en flock existera. Det gäller överlevnad, hellre dominera än att bli dominerad för den som är ranglåg får inte mat först (ibland inte alls) och blir jagade och dominerade över, ibland utstötta. Ditt inlägg strider mot all hästvetenskap som finns: hästar vill vara flockledare dock om det kommer en starkare individ kommer hästen att kuva sig för att öka sina överlevnadschanser.
Med starkare individ menar jag inte fysiskt stark utan psykiskt stark- vilken gammal skruttig ponny kan dominera bara den har pondus och psyket för det. Skillnad är det dock mellan tama hästar och vilda eftersom de vilda måste hela tiden konkurrera mellan varandra och därför måste vara lika starka fysiskt som psykiskt, i våra hagar finns det inga pumor och hingstar att slå ned så :smirk:

Slutsats: Du som människa måste ha pondus och psyke för att klara av hästen- det är aldrig med fysisk styrka som man finner vägen till att bli flockledare utan man måste vara förtroendegivande och rättvis. Dock ska en flockledare alltid säga till när något inte accepteras men då bruka sin utstrålning istället för våld.

 

[chik]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

Du jag tycker ditt sätt med hästen värkar bra.

Jag är i samma sits... jag har en fyraårig shire som jag med tiden har insett (har bara haft honom sedan i april) att han faktiskt inte respekterar mig. Inte fullt ut i alla fall. Han gör precis som din, flyttar mig med bogen när han känner för det och det är svårt att inte flytta sig då det kommer 800 kg emot en. Men jag jobbar för fullt på det. Har dock valt en lite annorlunda väg än den jag tycker mig förstå att din tränare föreslagit.

För vår räkning har jag börjat att försiktigt men tydligt ta mer plats. Att tänka på ledarskapet i ALLA situationer men utan att vara brutal på något sätt. Han får till exempel inte stanna och äta när han vill om vi är ute och går, däremot LÅTER jag honom stanna när jag säger "varsågod" och gör en gest med handen. Det har han lärt sig snabbt. Jag ger honom inte fodret i boxen utan att han först gått undan. När vi går tillsammans ska han ha sin uppmärksamhet på mig - hela tiden. Det är klart att han får titta på tex. andra hästar vi möter på våra promenader men han ska fortfarande ha mig i bilden, han får alltså inte vända på huvudet och glo efter andra.

Jag kände det som att endera får jag ta en regelrätt utmaning och bli kaxig som tusan - något som jag faktiskt inte vill för det känns som om det skulle förstöra det förtroende som finns mellan oss. Eller så får jag succesivt lära honom att lyssna på mig. Än så länge verkar min metod fungera faktiskt så jag hoppas att den ska funka fullt ut.

Vill ju inget hellre än att min söta stora kille ska lyssna på mig och ha förtroendet orubbat.

 

[mackan]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

Slutsats: Du som människa måste ha pondus och psyke för att klara av hästen- det är aldrig med fysisk styrka som man finner vägen till att bli flockledare utan man måste vara förtroendegivande och rättvis. Dock ska en flockledare alltid säga till när något inte accepteras men då bruka sin utstrålning istället för våld.

KL
håller med om en hel del som sägs, men inställningen till människan som flockledare är missvisande. Det är ett mänskligt ego-önsketänkande att vi någonsin skulle vara en FLOCKLEDARE i hästens värld. vi spenderar för lite tid jämfört med en riktig häst, såvida vi inte bor med hästen större delen av dagen. dvs de flesta spenderar 3-4 timmar om dagen max med sin häst, resten av dagen går den med andra hästindivider.
att då tro att man är FLOCKLEDARE de 3-4 timmar man kliver in, är lite - pja - optimistiskt i min värld, om jag ska säga min åsikt.

detta är inte att säga att man inte har en mycket viktig POSITION till och inför sin häst - och att den lär sig att respektera och ha tillit för en som den som styr direktiven och tar ansvaret - den tid man spenderar med den.

kanske kan upplevas petigt ang. den skillnad jag gör i betydelse av ord här, men jag tycker den är viktig, för jag vidhåller fortfarande att FLOCKLEDARE i ordets rätta bemärkelse i rena häst termer, är missvisande, och till stor del mänskligt önsketänkande.

 

[chik]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

Äntligen !! Jag håller med dig.

Avvisar hästen finns inte i min värld, hästen är min kompis och en sån avvisar man inte. Jag behöver inte flytta henne heller, hon har 4 ben så det klarar hon så bra själv så. Drar man åt samma håll så behöver det inte bli nåt kiv och varför ska jag alltid bestämma allt? Ledarskap, bah, j*vla skitsnack, en häst som du behandlar som du vill bli behandlad själv får du aldrig nåt problem med.

Det ska vara kul att ha häst och umgås med dom. Alltid!

 

[ullis25]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

När jag avvisar en häst så gör jag som så att jag tar ett steg mot den (om jag gör övningar med grimma och grimskaft)kanske viftar med grimskaftet så hästen backar, sträcker på mig så jag blir lite större. Behöver inte nudda hästen. Hästar avvisar varandra om den vill vara ensam i sitt personliga rum, den kanske inte vill ha besök just precis då. När jag har tränat detta med min häst så gjorde jag det i början, när vi lärde känna varnadra, han var helt hopplös att leda i grimman och hade uppmärksamhet på allt och tyckte att han kunde klampa fram till mig när han kände för det. Jag gjorde dessa övningar ett par gånger, stannade honom några meter bort sedan bjöd jag in honom till mig och när jag tyckte att gose stunden var över så avvisade jag honom. Det är ju inget man ska hålla på med ofta- då kan hästen istället bli osäker på dig. Men på detta sätt har så har han blivit mer koncentrerad på mig. Han håller sig på det avståndet jag vill ha honom.

 

[Yrja]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

Då ska vi se..

va ju undrar är om d e rätt av mig att gå fram till henne som ja gör och klappa henne i panna som ja gör?

Min spontana känsla är att det du gör är rätt. Du visar inte underläga genom att gå in på din hästs revir, tvärt om. Däremot är jag en person som vid mycket starka tecken från hästen att den inte vill ha mig nära, hellre jobbar på avstånd tills jag blir inbjuden. Men det handlar alltså om hästen verkar ha stora problem med att jag kommer för nära.

Närhet och kroppskontakt är jätteviktigt för hästen. Alltså betyder detta med personligt revir inte att man aldrig får komma dem nära, eller låta dem komma. Det är i regel när en häst inte visar respekt, blir fär närgången, svår att kontrollera, som man blir mer aktsam och ber dem hålla sig undan. Att dundra på nån är respektlöst men att försiktigt komma fram och bjuda till kel är inte respektlöst. inte heller att hälsa eller stå tätt intill i flock. Det är här vår lyhördhet kommer in. Vad är egentligen hästens tanke i dess handling?

Jag kelar mycket med min häst, jag står nära, kliar och det gör jag även med hästar som är buffliga och dominanta. Sålänge de uppför sig så är jag gärna nära och njuter av kroppskontakten precis som de.

 

[Yrja]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

Mycket individuellt.

När jag möter en häst är jag mycket observant på dess reaktioner. En del hästar kan du få att backa med en liten vink, andra behöver man gå på. Med gå på menar jag just så som jags kriver, klampa fram till/på - då gäller det att ha auktoritet i en del fall. Jag försöker gå tillgäva som en dominant och trygg häst och min egen känsla är det absolut viktigaste. Jag måste känna mig trygg, självsäker och positiv.

Vi har precis fått in en 5-åring som är riktigt bufflig. De hade även sagt det i stallet där han kom ifrån att det var helt enkelt en bufflig häst. Han både drar iväg och buffar omkull folk. Folk buffade och försökte stå emot men ingen reaktion. Efter som att jag visste detta kom han aldrig så nära mig varpå jag hade mycket lättare att kontrollera honom. Står han 1 meter bort kan jag lätt få honom att se mina gester så det räcker för mig att sträcka upp en hand så får jag en reaktion. Medan de andra kämpade med fysiskt tryck och smällar så räckte det eg bara med en liten liten rörelse.

Det är väldigt vanligt att det är just såhär. Hästar är känsliga djur och med rätt inställning och timing kan du ofta lätt få en reaktion med ditt kroppsskråk utan att fysiskt röra hästen.

En annan gång stod vi och kelade och när jag gav min uppmärksamhet till min egen häst sänkte denna häst huvudet och började buffa. I denna position har min arm mycket mindre inflytande och på den här hästen (som var van vid att människans armar flaxade och for) så det bekom honom inte. Då tog jag tag i halsmuskeln på honom och ökade succesivt trycket. Nu ville jag inte sätta för hårt tryck och göra honom illa efter som att jag hade givit detta i ett tryck och inte som en hastig rörelse, varpå jag helt enkelt öppnade munnen och "högg" mot honom (i syfte att träffa). Jag gjorde honom inte illa (jag bet honom inte) utan hotet från min kropp och min öppna mun fick honom att reagera. Han förstod precis vad jag gjorde. Men efter som att jag redan gjort upp med honom innan och han visste att han var trygg med mig så var mitt "bett" inte förknippat med att han var mitt byte utan att jag en häst helt enkelt tog ett steg längre för att avvisa honom vilket han visste att jag gjorde. Detta kunde jag veta (förutom hans reaktion på min handling) då han genast efteråt ville komma mig nära igen, genom att be om tillåtelse.

Man måste vara observant och lyhörd. Precis som det är lätt att missförstå hästar mot varandra så är det lätt att ta till fel åtgärder. En hästs sinnesstämning och upplevelse av dig som individ avgör hur du ska gå tillväga, likaså dess egen känslighet och sätt att reagera. Att agera genom att hota med bett skulle, på en osäker häst eller en häst som inte är trygg med just mig som individ, kunna resultera i att hästen blir skrämd, orolig, upprörd eller kuvad. Det är absolut inte acceptabelt enligt mig.

När jag tänker efter så upptäcker jag att det handlar väldigt mycket om att vara ett steg före när man ska få bukt med en bufflig häst. Om en häst redan står på dina tår är det svårt att lyfta undan den, man tappar balansen och hästen är ju trots allt fysiskt starkare. Därför är det viktigt att kunna reagera och få kontroll på hästen när den är på avstånd. Kanske är det därför jag gärna jobbar med hästen lös och leder i lång lina.

 

[Yrja]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

Jag håller med dig i det du säger men inte i detta:

"hästar vill vara flockledare dock om det kommer en starkare individ kommer hästen att kuva sig för att öka sina överlevnadschanser."


Jag anser att det är såhär: Hästar har olika hög rang och passar olika bra som flockledare, det har med individen att göra. Majoriteten är inte födda till bra ledare. Och majoriteten vill hellre ha en ledare än att vara en ledare. Många hästar och många flockar mår dåligt (ja, är mer eller mindre harmonisk och trygg) just pga att det saknas en ledare. Självklart är det ngn som har en övergripande kommando/ledarskap men eg borde de ha en ledarindivid på den platsen varpå flocken blir otrygg. Att vara ledare är krävende. Det handlar om att ledsaga flocken - inte om att bestämma. En hästs största behov är trygghet och det bäst genom att ha en bra ledare i flocken.

Hästar är som vi människor, lata av natren , och väljer i regel att stå bakom en bra ledare än att själv ta konnamdot.

Men sen kommer vi till detta: vad är en bra ledare. En häst blir ledare när de andra hästarna känner sig mer trygga med hans ledarskap än med sitt eget. Om en häst litar mer på dennes omdöme än på sitt eget - då har man funnit en ledare.
En häst som själv är född att leda är en trygg häst, en mentalt stark häst. För att övertyga denna häst om sin egen kapacitet att leda den så krävs lite mer än för en häst som har väldigt lätt att lämna över ledarekspet. Det krävs inte mer slagsmål eller kamper, utan mer trygghet, mer rättvisa och mer mental styrka.

Jag jämförde det en gång med en situation. Om du möter ett lejon i skogen som verkar mycket aggressiv så är din reaktion att själv hitta en utväg - osvsätt om ni var två personer så skulle du troligen själv söka en utväg och själv reagera efter din egen inprovisation. Men skulle det istället komma en mycket känd och skicklig lejontämjare och han sa att "detta kan jag ta oss ur" så skulle du troligen följa alla hans instruktioner. Varför? För att du i detta fall litar mer på hans kapacitet att ta er ur detta, än på din egen.

Mao. en häst vill bara leda sålänge ingen annan visar sig ha större kapacitet att göra det.

En ledarindivid mår bra av att ha en ledare men en icke-ledarindivid mår inte alltid bra av att leda.

Det är min åsikt i detta. Men jag behöver absolut inte ha rätt. Jag tror att det är svårt att ta reda på så man får nog skapa sig sin egen uppfattning. I övrigt tycker jag nog att vi verkar ganska överens och jag respekterar din teori trots att den inte stämmer överens med min.

 

[Totola]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

Huvudsaken är att DU har de regler som känns viktiga för DIG (och viss grundlydnad bör finnas för att vara bussig mot eventuella andra som ska hantera hästen).
För mig är det viktigt att hästen inte kliver på mig, för skulle den bli rädd och hoppa till vill jag känna mig trygg över att inte få en häst i famnen det är viktigt att den kan stå stilla när jag ber den dvs i vissa situationer - om den ska stå på stallgången vid sadling, när jag ska hoppa upp, och kanske ett par andra tillfällen som jag inte tänkt på. Den ska göra det jag ber om ifall det känns viktigt för mig, då ger jag också olika fokus och olika stark signal (förstärkning) beroende på hur viktigt det är att hästen lyder och hur snabbt den behöver svara.

Jag är alltså en delvis daltare, delvis sträng person och det trivs jag med! vill inte bossa med hästen i onödan, men ändå ha den lydnad som är viktig för mig. Jag kan t ex låta hästen gå ett par steg precis när jag hoppat upp (går den innan jag kommit upp däremot så stannar jag den) pga att jag har dåligt samvete för att jag dunsat hästen i ryggen nån gång och lätt sparkat till honom i rumpan (korset) när jag lagt över benet, och för att jag ändå inte är i balans för att stanna honom precis när jag satt mig.
Jag kan låta hästen lyssna väldigt segt på mina signaler när jag vill backa den, vända den osv när man ska stänga dörren eller grinden, det bryr jag mig inte om. Och skulle det i något undantagsfall vara viktigt så ökar jag fokus och intensitet i signalen och det förstår hästen.

Så red ut för dig själv vilken lydnad som är viktig för DIG och fundera på om den hantering du använder dig av leder till den vägen, eller om du kanske redan har den lydnad som behövs. Alla behöver inte ha robothästar, men samtidigt är det dumt att med sin egen hantering motverka sitt mål för hur man vill ha hästen.

 

[Totola]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

Min häst är väldigt hög i rang men trivs ändå jättebra med att jag bestämmer vad vi ska göra! (blir snarare osäker om han får bestämma för mycket själv.) vet inte vem som är ranghög av oss två, men det bryr jag mig inte om så länge vi kan samarbeta som ett team!

 

[Yrja]

Sv: Jag är en daltare - hjälp mig!

Där håller jag helt med dig.