Sv: IVF nån????
Hej!
Er situation verkar var liknande vår... hos oss var det dels för få "simmare" och att jag har PCO som ställde till det... vi har oxå barn sen tidigare och oss gav läkarna "bra odds" att det skulle ta sig på en gång (eftersom man visste att jag klarat av att bli gravid och gå igenom en graviditet tidigare och dessutom att jag var lättstimulerad)
när man har liten mängd spermier att "jobba med" så brukar man göra ICSI - man väljer ut en "sygg" spermie till varje ägg och injicerar den i ägget...
vi fick dels ut många ägg (15 varav 14 var mogna) och maken hade "en bra dag" så dom gjorde vanlig IVF med hälften av äggen och ICSI med den andra hälften
8 ägg blev befuktade och 5 av dom var bra så jag fick tillbaka ett embryo (som hade "simmat själv"
) och resten (4 ) frystes
ett par dar innan det var dags att testa så började jag bölda och deppade ihop totalt men efter 2 dagar så slutade blödningen och det visade sig att jag var gravid!!! Emma föddes i januari och är snart 3 mån
så visst kan man klara det på första försöket!!! tror läkarna kanske är lite försiktiga med "lova för mycket". fast vi hade iofs gjort 3 inseminationsförsök med hormonsprutestimuleing (samma som vid ivf fast minde mängd hormon) så läkarna visste ungefär hur mina äggstockar reagerade på stimmuleringen (bara sprutar ur sig ägg)
var oxå helt livrädd inför äggplocket (har ju grym sprutskräck), men tycker att äggledarundersökningen var mycket värre... kände inget alls vid äggplocket, fick först alvedon och lugnande (rohypnol - sjysta grejjer) och jag bara fnittrade när dom skulle sätta nålen i armen trots att dom träffade en nerv och var tvungen att göra om det i andra armen och sen innan plocket fick jag morfin (änny sjystare
)... hade lite ont efteråt när morfinet slutat verka men fick voltaren och dom trugade i mig lite fika och då mådde jag mycket bättre...
fråga på bara om det är något du undrar över! och lycka till!!!