Inte skänkelvikning och inte framdelsvändning

[Solis]

@Solis om jag var du skulle jag rida den övningen jag beskrev.
Rida på stora mittvolten och bara tänka på din egna vikt i ytter stigbygel och stänga ytterbog i trav med ytterhand i sk.vikningen och sedan göra övergångar galopp-trav med sk.vikning.
Totalt skita i ställning mm och bara tänka framåt och åt sidan.
Det stärker takt och ser till att få fina fattningar med hjälp av innerhöft+vikt och kram i ytter.

En annan bra är att rida sk.vikning motställd från väggen på långsidorna och alternera ställning i sk.vikningen.
Det avdramatiserad handens inverkan och ser till att ryttaren bara koncentrerar sig på att flytta bak med rak bål och se till att inte störa hästens mun i senare skede.

Menar du skänk.vikn. i trav på volten några steg och sedan fattning, galopp några steg, ned i trav och skänk.vikn. några steg osv?
Mitt problem ligger i att jag inte har tillräcklig koll på yttersidan i just skänk.vikn., jag viker mig lätt i midjan och överarbetar (ett vanligt fel förstås). Hästen är väldigt känslig och försöker verkligen, men med SIS blir det svårt...
Ovanstående övning skulle troligen också vara bra för hästen iom att hon helt överambitiöst och energiskt tror och tycker att skänkeln betyder "framåt". Alltid. Vi jobbar mycket på att hon ska acceptera sidförande skänkel även när hon är laddad (blir väldigt lätt övertänd. Hon vill, vill, vill, hur mycket som helst och säger aldrig nej. Inte så lätt alltid för en vanlig hobbyryttare....).

Tack för att du delar med dig tips!

 

[DressyrMupp]

Menar du skänk.vikn. i trav på volten några steg och sedan fattning, galopp några steg, ned i trav och skänk.vikn. några steg osv?
Mitt problem ligger i att jag inte har tillräcklig koll på yttersidan i just skänk.vikn., jag viker mig lätt i midjan och överarbetar (ett vanligt fel förstås). Hästen är väldigt känslig och försöker verkligen, men med SIS blir det svårt...
Ovanstående övning skulle troligen också vara bra för hästen iom att hon helt överambitiöst och energiskt tror och tycker att skänkeln betyder "framåt". Alltid. Vi jobbar mycket på att hon ska acceptera sidförande skänkel även när hon är laddad (blir väldigt lätt övertänd. Hon vill, vill, vill, hur mycket som helst och säger aldrig nej. Inte så lätt alltid för en vanlig hobbyryttare....).

Tack för att du delar med dig tips!

Låter som om du har en helt underbar pålle :-)
Ja, jag menar så på volt.
Poängen med övningen är att INTE mekla med händerna, utan att koncentrera sig på att bara sänka ytterhanden och låta vikten i ytterstigbygel inverka.
Om det behövs, kanske flytta inner skänkel, alltså sidförande en aning bakåt.
Från galoppen ska det flyttas direkt utan att lägga in handbromsen ;-)
Jag tror, utan att sett dig, att du viker dig pga att du drar tillbaka sidförande skänkel för mycket.
Använd dig utav ytterhjälperna istället, dvs stöd i yttertygel och vikt i ytterstigbygel och dessutom kan du prova att titta lite inåt i volten när du flyttar för att sen se utåt vid fattningen.
Prova denna övning och lek fram sk.vikningen.
Utmana dig själv genom att bara "tänka" rörelsen, du har en känslig häst, använd dig utav det!
Ds; är inte Buke till för att dela med sig

 

[Solis]

Låter som om du har en helt underbar pålle :-)
Ja, jag menar så på volt.
Poängen med övningen är att INTE mekla med händerna, utan att koncentrera sig på att bara sänka ytterhanden och låta vikten i ytterstigbygel inverka.
Om det behövs, kanske flytta inner skänkel, alltså sidförande en aning bakåt.
Från galoppen ska det flyttas direkt utan att lägga in handbromsen ;-)
Jag tror, utan att sett dig, att du viker dig pga att du drar tillbaka sidförande skänkel för mycket.
Använd dig utav ytterhjälperna istället, dvs stöd i yttertygel och vikt i ytterstigbygel och dessutom kan du prova att titta lite inåt i volten när du flyttar för att sen se utåt vid fattningen.
Prova denna övning och lek fram sk.vikningen.
Utmana dig själv genom att bara "tänka" rörelsen, du har en känslig häst, använd dig utav det!
Ds; är inte Buke till för att dela med sig

Jo, det är det som är så svårt. Egentligen behöver jag ju inte göra så mycket mer än att tänka det vi ska. Men just skänkelvikn. tycker jag sedan gammalt är svårt och då har jag "svårt" i huvudet. Det är otroligt svårt att få bort det negativa tänket. Du har helt rätt i att inner sk. hamnar för långt bak. När jag rider sk.vik. efter vägen har jag börjat titta utåt vilket jag tycker hjälper, får en bättre ram på yttersidan och det känns i hästens rygg att hon kliver rätt.

Jag ska testa din övning nästa gång vi tränar för att se om vi (jag) kan få till det bättre även på bana. Återigen, tusen tack för tipset!

Ja, hästen är helt fantastisk , jag lär mig massor pga hennes känslighet. Energin är inte alltid så lätt att kanalisera, men hon kommer mer och mer till ett vettigt jobb även när hon blir laddad. (Jag har fött upp henne själv, skryt skryt ).

 

[axel]

Menar du skänk.vikn. i trav på volten några steg och sedan fattning, galopp några steg, ned i trav och skänk.vikn. några steg osv?
Mitt problem ligger i att jag inte har tillräcklig koll på yttersidan i just skänk.vikn., jag viker mig lätt i midjan och överarbetar (ett vanligt fel förstås). Hästen är väldigt känslig och försöker verkligen, men med SIS blir det svårt...
Ovanstående övning skulle troligen också vara bra för hästen iom att hon helt överambitiöst och energiskt tror och tycker att skänkeln betyder "framåt". Alltid. Vi jobbar mycket på att hon ska acceptera sidförande skänkel även när hon är laddad (blir väldigt lätt övertänd. Hon vill, vill, vill, hur mycket som helst och säger aldrig nej. Inte så lätt alltid för en vanlig hobbyryttare....).

Tack för att du delar med dig tips!

Det passar inte mig att flytta på volt. jag använder gärna bytesserier o förvänd galopp, samt diagonsk. vikn som bästa lösgörande o rakriktande. att sakta av o sätta igång på diagonalen

 

[mackan]

Då är jag med.
Jag har undvikit dem ett tag eftersom jag själv är så kass på att rida skänkelvikning, är expert på att överarbeta. Hästen är duktig på alla sidvärtsrörelser och jag har hellre ridit öppna. Hon är under utbildning och vi planerar start i LA under våren/sommaren så jag måste bita ihop och ta tag i mitt problem. Ute efter vägarna är det inget problem men det knyter sig inne på banan. Försöker avdramatisera det genom att vända upp på kvartslinjen och sedan flytta ut till spåret så det bara blir några steg och jag därigenom inte hinner bli "överambitiös".

Det är ju helt ypperligt och hade rekommenderat just kvartslinjen precis som du gör , det kan inte gå så himla snett (no pun intended ) om du rider så och det viktigaste är ju att ta dig tiden du behöver innan du påbörjar rörelsen och sen rida ur den direkt och räta upp om det börjar bli fel efter några steg . Om du tittar dit du ska och rider framåt för ytter till dit du ska på linjen får du automatiskt en bra skjuts framåt och hamnar rätt med hjälperna och ffa viker du dig inte i sidan för sitsbenen hamnar rätt om du siktar dit du ska och ytterhjälpen funkar .

Som ngn annan tipsade om också så felet många gör är att de drar bak innerskänkeln för mycket och börjar försöka skovla hästen sidvärts för innern. Samtidigt som de sitter och kikar neråt ungefär som när ngn kör bil och har siktet för nära fronten på bilen istället för framåt i vägbanan . Det är då det börjar med rattandet därfram också

 

[mackan]

Men likväl travar den ju i hagen? Och travare använder traven väldigt ofta i hagen.

Ja trav är en av hästens gångarter. Nu var det inte riktigt det du svarar jag öht avsåg med kommentaren alls utan hur traven används hos hästar i det absolut vilda alltsomoftast dvs primärt som en övergångsgångart mellan skritt och galopp. Givetvis har sportframavlade travare eller sportavlade dressyrhästar i sig, inte riktigt samma sak med det att göra som det min kommentar var avsedd till i diskussussionen. Inte sällan av samma anledningar, rekommenderar många veterinärer inte sällan på hästar i rehab att de hellre byggs upp i skritt och galopparbete än massor med travande.

 

[Solis]

Det passar inte mig att flytta på volt. jag använder gärna bytesserier o förvänd galopp, samt diagonsk. vikn som bästa lösgörande o rakriktande. att sakta av o sätta igång på diagonalen

Åh, till byten har vi inte kommit än .

Jag brukar vanligen akta mig för volterna, försöker att bara ta något varv här och där, mer som en check att hon verkligen är följsam, och sedan göra något annat. Men i det läget vi är i nu (supertänd häst) så funkar det ganska bra med volter där vi kan göra övergångarna på bestämda ställen (i alla fall en bättre hjälp för mig att bli snabbare i signalerna pga tätare övergångar), arbeta mycket med att flytta bakdelen osv för att få till en bra kommunikation trots "laddningen". Givetvis varierat med ridning efter spåret, mycket variationer av steglängd, öppnor, lite sluta-tänk osv osv.
Förvänd galopp är bra, vi lägger in det emellanåt också. Dock vill jag inte fatta förvänd galopp utan vi leker mest med vägar och så kommer den förvända liksom "på köpet".

 

[Solis]

Det är ju helt ypperligt och hade rekommenderat just kvartslinjen precis som du gör , det kan inte gå så himla snett (no pun intended ) om du rider så och det viktigaste är ju att ta dig tiden du behöver innan du påbörjar rörelsen och sen rida ur den direkt och räta upp om det börjar bli fel efter några steg . Om du tittar dit du ska och rider framåt för ytter till dit du ska på linjen får du automatiskt en bra skjuts framåt och hamnar rätt med hjälperna och ffa viker du dig inte i sidan för sitsbenen hamnar rätt om du siktar dit du ska och ytterhjälpen funkar .

Som ngn annan tipsade om också så felet många gör är att de drar bak innerskänkeln för mycket och börjar försöka skovla hästen sidvärts för innern. Samtidigt som de sitter och kikar neråt ungefär som när ngn kör bil och har siktet för nära fronten på bilen istället för framåt i vägbanan . Det är då det börjar med rattandet därfram också

Ja, precis. När vi är på kvartslinjen så blir det inte så många steg till spåret och det blir svårare för mig att hinna krångla till det. Jag gör också så för att försöka få samma känsla som efter vägarna ute. Jag jobbar med att själv vara mentalt avspänd och "bara" flytta från kvartslinjen. Annars blir det lätt att "hu, nu ska vi rida sk.vikn., hur ska vi hinna, nu måste jag ta i". Stackars häst...

Jag är nyfiken på Dressyrmupps övning och ska testa den eftersom jag tror att den kan vara nyttig för oss ur flera aspekter än bara sk.vikn.

 

[SantaLussia73]

Pratade med en tränare strax innan jul och hon berättade att hon helt slutat med skänkelvikning och framdelsvändning på träning. Öppna och sluta körde hon med, och att man ska rätta framdelen efter bakdelen. Har jag för mig hon sa. Och att man även därför plockat bort dessa 2 ur fler och fler program.

Tyckte det lät rätt sunt faktiskt! Vad tycker ni? Är det nått ni också gör?

Jag har inte läst hela tråden, så ni får ursäkta mig om jag upprepar något.
Men som svar på din fråga tycker jag nog inte att de bör förkastas helt. Som någon skrev, tankesättet låter AR, så är det den typen av ridning man vill blanda in i dressyren är det väldigt bra att fördjupa sig på de rörelserna. Men generellt att just helt sluta med något tror jag inte är bra. I alla fall använder jag mig, om inte för att förbereda hästen för en rörelse, av de nämna rörelserna för att få en bättre kommunikation. Uteslöt helt framdelsvändningarna när jag bara höll på med AR, men när jag sen bad hästen att bara flytta rumpan lite blev detta moment på tok mer komplicerat än det borde varit.

Jag känner att det är jättebra att fördjupa sig i olika rörelser, men har enligt min erfarenhet sällan blivit bättre av att helt utesluta något.

 

[Tussinussen]

Jo, det är det som är så svårt. Egentligen behöver jag ju inte göra så mycket mer än att tänka det vi ska. Men just skänkelvikn. tycker jag sedan gammalt är svårt och då har jag "svårt" i huvudet. Det är otroligt svårt att få bort det negativa tänket. Du har helt rätt i att inner sk. hamnar för långt bak. När jag rider sk.vik. efter vägen har jag börjat titta utåt vilket jag tycker hjälper, får en bättre ram på yttersidan och det känns i hästens rygg att hon kliver rätt.

Jag ska testa din övning nästa gång vi tränar för att se om vi (jag) kan få till det bättre även på bana. Återigen, tusen tack för tipset!

Ja, hästen är helt fantastisk , jag lär mig massor pga hennes känslighet. Energin är inte alltid så lätt att kanalisera, men hon kommer mer och mer till ett vettigt jobb även när hon blir laddad. (Jag har fött upp henne själv, skryt skryt ).

Jag är som du, har haft svårt för skänkelvikning och tänker o försöker för mycket. Ser liksom inte "logiken" i rörelsen. Nu har jag tränat i några omgångar för en Väl Renommerad Tränare och VRT sa: Skänkelvikning är med i programmet för att visa att hästen förstår vad en sidförande skänkel är. Tänk inte för mycket ställning. Tänk inte heller för mycket bakben, så lägg av med att dra innerskänkel bakåt för mycket o tro att du ska putta iväg bakdelen hela tiden. Dutta med inner-släpp. Dutta-släpp. Dutta-släpp. Varje "dutt" med innerskänkel så motsvaras av en kramning på yttertygel för att undvika att den far iväg med bogen. Mellan duttarna ska skänkeln vara i normalläge. (Detta har varit ett otroligt nyttigt tänk för mig iom att jag har tendens att limma fast innerskänkel i "bakåtläge".)
Hästens framben ska följa diagnonallinjen ut till spåret och den ska du titta på och se linjen hela tiden.

Han sa också det som Mackan skrev - gå gärna ur och rid rakt framåt några steg o balansera upp allting. Rid gärna rörelsen i skritt för att hinna med o träna hjälperna.

En annan övning som jag sysslat med hemma, som jag fått ur en av Hippsonböckerna (tror jag) är att rida skänkelvikning från A ut till valfri punkt på spåret och där fatta galopp (jag brukar sikta på H eller M) Så rider man runt o gör en övergång till trav igen vid B eller E och travar runt till A och gör åt andra hållet. Min häst taggar enormt och vill komma till den punkt där hon får galoppera, och då har jag framåtbjudningen och energin "gratis" s a s och kan koncentrera mig på att styra upp linjen o hålla reda på mina hjälper.
Vet dock inte hur det skulle funka på en häst som din, som låter som om den har mycket mer energi än min dam och även hon taggar till rejält med den övningen, hon tycker att den är skitkul.

 

[miss_lillamy]

Öppna är den rörelsen som är svårast för hästen att utföra av alla rörelser eftersom det är väldigt onaturligt för hästen att vara så böjd i längdaxeln och samtidigt gå sidvärtes. Därför är det även svårt för ryttare att få till en bra öppna där hästen verkligen går på tre spår och tvärningen är 30 grader.

För mig låter det galet att sluta med framdelsvändningar och skänkelvikningar. Framför allt för orutinerade ryttare som tex mig själv. Jag skulle aldrig börja rida en bakdelsvändning eller en skola utan att först ha ridit lösgjörande övningar så som skänkelvikning tex. Och därefter kanske man kontrollerar lösgjordheten med att blanda in förberedande inför skolorna så som bogen in och tagen bakdel.

Håller med om utbildningsskalan... Känns knasigt att gå direkt på de samlande rörelserna innan man har fått hästen lösjgord och innan man har koll på takten som är nr 1. Självklart kan man få hästen lösgjord på många sätt, men att säga att det är fel och att det sliter att rida framdelsvändning och skänkelvikning är bara tokigt.

Jag tycker att man först ska behärska de lösgjörande övningarna korrekt innan man går över till att rida en öppna, som är så svårt för både häst och ryttare att få till.

 

[Solis]

Jag är som du, har haft svårt för skänkelvikning och tänker o försöker för mycket. Ser liksom inte "logiken" i rörelsen. Nu har jag tränat i några omgångar för en Väl Renommerad Tränare och VRT sa: Skänkelvikning är med i programmet för att visa att hästen förstår vad en sidförande skänkel är. Tänk inte för mycket ställning. Tänk inte heller för mycket bakben, så lägg av med att dra innerskänkel bakåt för mycket o tro att du ska putta iväg bakdelen hela tiden. Dutta med inner-släpp. Dutta-släpp. Dutta-släpp. Varje "dutt" med innerskänkel så motsvaras av en kramning på yttertygel för att undvika att den far iväg med bogen. Mellan duttarna ska skänkeln vara i normalläge. (Detta har varit ett otroligt nyttigt tänk för mig iom att jag har tendens att limma fast innerskänkel i "bakåtläge".)
Hästens framben ska följa diagnonallinjen ut till spåret och den ska du titta på och se linjen hela tiden.

Han sa också det som Mackan skrev - gå gärna ur och rid rakt framåt några steg o balansera upp allting. Rid gärna rörelsen i skritt för att hinna med o träna hjälperna.

En annan övning som jag sysslat med hemma, som jag fått ur en av Hippsonböckerna (tror jag) är att rida skänkelvikning från A ut till valfri punkt på spåret och där fatta galopp (jag brukar sikta på H eller M) Så rider man runt o gör en övergång till trav igen vid B eller E och travar runt till A och gör åt andra hållet. Min häst taggar enormt och vill komma till den punkt där hon får galoppera, och då har jag framåtbjudningen och energin "gratis" s a s och kan koncentrera mig på att styra upp linjen o hålla reda på mina hjälper.
Vet dock inte hur det skulle funka på en häst som din, som låter som om den har mycket mer energi än min dam och även hon taggar till rejält med den övningen, hon tycker att den är skitkul.

Tack för tipset! Det är ju det som är det svåra, att släppa "svårt" ur huvudet och bara göra istället. Jag ska jobba mer med att bara flytta åt sidan och försöka ha kvar skänkeln i nästan normalläge, bara aningen tillbakaförd. Jag tror, precis som jag tidigare fått som förslag, att mycket av mitt problem ligger i att jag får sidförande skänkel lite för långt bak. Detta är något som jag även får jobba med i öppnorna, där inner skänkel också gärna vill hamna lite för långt bak. Tänk att det ska vara så svårt att hålla reda på sina kroppsdelar...

Den övning du beskriver verkar bra, men möjligen skulle det bli lite för laddat här. Min häst behöver inte taggas upp utan tvärtom dämpas lite, energin räcker för minst tio. Men vi har faktiskt ibland gjort något liknande. Men vi vänder snett igenom, flyttar undan för skänkeln, och när vi kommer fram till hörnet fatta galopp, ett varv på volten, trav, vänd snett igenom igen osv. Dock har jag hittills haft lite svårt för flyttningen iom att jag har för dålig koll på ytter bog och får då svårt att få med bakdelen. Vi ska absolut kunna göra detta också, och lilla hästen ska kunna vänta och vara lydig, men för min skull så behöver vi hitta en övning där jag får in känslan bättre för hur jag ska göra på ett enkelt sätt. Att helt enkelt få in i mitt huvud att det är "lätt som en plätt" istället för "svårt".

 

[Tussinussen]

Tack för tipset! Det är ju det som är det svåra, att släppa "svårt" ur huvudet och bara göra istället. Jag ska jobba mer med att bara flytta åt sidan och försöka ha kvar skänkeln i nästan normalläge, bara aningen tillbakaförd.

Ja det var det som VRT sa till mig - bara aningens bakåt - hästen känner skillnaden ändå. Och inte i den positionen hela tiden "annars står man nästan på tå med det benet" som han sa.

 

[axel]

Åh, till byten har vi inte kommit än .

Jag brukar vanligen akta mig för volterna, försöker att bara ta något varv här och där, mer som en check att hon verkligen är följsam, och sedan göra något annat. Men i det läget vi är i nu (supertänd häst) så funkar det ganska bra med volter där vi kan göra övergångarna på bestämda ställen (i alla fall en bättre hjälp för mig att bli snabbare i signalerna pga tätare övergångar), arbeta mycket med att flytta bakdelen osv för att få till en bra kommunikation trots "laddningen". Givetvis varierat med ridning efter spåret, mycket variationer av steglängd, öppnor, lite sluta-tänk osv osv.
Förvänd galopp är bra, vi lägger in det emellanåt också. Dock vill jag inte fatta förvänd galopp utan vi leker mest med vägar och så kommer den förvända liksom "på köpet".

Hur gammal är din?
Böra tidigt med byten- som proffsen gör, av en anledning. Den ska inte tävla LA innan man börjar byta.
Tip top bytte på fyrårschampionatet

 

[DressyrMupp]

Dutta med inner-släpp. Dutta-släpp. Dutta-släpp. Varje "dutt" med innerskänkel så motsvaras av en kramning på yttertygel för att undvika att den far iväg med bogen. Mellan duttarna ska skänkeln vara i normalläge.

Jag tycker detta gör det svårare, både för ryttaren och hästen.
Inte för att förkasta att det fungerar för dig men i min värd gäller det att göra så lite som möjligt.
Det innebär att när jag själv rider/lär ut sk.vikningen ska man se till att öppna en rörelse och försöka störa hästen så lite som det är möjligt i själva rörelsen.

Om man nu rider kvartslinjen börjar jag alltid med rakriktning och därefter ställning (att rida rakt fram med ställd häst är svårt och nyttigt för ryttaren, prova så får ni se)
I nästa steg lägger jag vikt i ytterstigbygel med blicken till målet och öppnar rörelsen med att till och med, håll i er nu ta ytter skänkeln en aning från hästens sida med en samsidigt stöd i ytterhanden, gärna lite sänkt för att hålla bålen rak och kontrollera bogen.
Inner skänkel trampas bara ner, dvs att hälen bara trycks ner utan vikt så det blir en rakare underskänkel (svårt att förklara i text)

Jag vill att hästen ska känna inramning av innerskänkel som en vägg, medans ytter skänkel med vikt, och vägvisning iom att jag öppnar upp genom att ta skänkeln lite ifrån hästens kropp ska kunna veta var den ska ta sig.
Öppna upp till rörelseriktningen och stänga andra sidan helt enkelt.

Kan man detta så får man en rörelse med taktmässighet och framåtbjudning, med jämt flyt ta sig åt sidan.
Absolut stilla händer, bara vikt och understödjande samsidig hand som riktmedel är vad jag har som mål.

 

[Solis]

Jag tycker detta gör det svårare, både för ryttaren och hästen.
Inte för att förkasta att det fungerar för dig men i min värd gäller det att göra så lite som möjligt.
Det innebär att när jag själv rider/lär ut sk.vikningen ska man se till att öppna en rörelse och försöka störa hästen så lite som det är möjligt i själva rörelsen.

Om man nu rider kvartslinjen börjar jag alltid med rakriktning och därefter ställning (att rida rakt fram med ställd häst är svårt och nyttigt för ryttaren, prova så får ni se)
I nästa steg lägger jag vikt i ytterstigbygel med blicken till målet och öppnar rörelsen med att till och med, håll i er nu ta ytter skänkeln en aning från hästens sida med en samsidigt stöd i ytterhanden, gärna lite sänkt för att hålla bålen rak och kontrollera bogen.
Inner skänkel trampas bara ner, dvs att hälen bara trycks ner utan vikt så det blir en rakare underskänkel (svårt att förklara i text)

Jag vill att hästen ska känna inramning av innerskänkel som en vägg, medans ytter skänkel med vikt, och vägvisning iom att jag öppnar upp genom att ta skänkeln lite ifrån hästens kropp ska kunna veta var den ska ta sig.
Öppna upp till rörelseriktningen och stänga andra sidan helt enkelt.

Kan man detta så får man en rörelse med taktmässighet och framåtbjudning, med jämt flyt ta sig åt sidan.
Absolut stilla händer, bara vikt och understödjande samsidig hand som riktmedel är vad jag har som mål.

Vi har tränat en del på kvartslinjen, att rida rakt fram och ställa - övergång - ställa åt andra hållet osv. Det är verkligen inte alls så lätt som det låter. I alla fall inte för en medioker hobbyryttare med jättekänslig häst

Ett fel jag också gärna gör i skänkelvikning på bana är att jag tittar ned på inre bog (alltså den bog åt vilken hästen är ställd åt). Och det blir det inte bättre av. När jag gör dem efter vägen har jag börjat lyckas titta åt utsidan, alltså åt det håll vi är på väg, vilket gör det hela avsevärt mycket bättre.

Nu fick vi mer att testa i kylan

 

[Solis]

Hur gammal är din?
Böra tidigt med byten- som proffsen gör, av en anledning. Den ska inte tävla LA innan man börjar byta.
Tip top bytte på fyrårschampionatet

Hrm, hon är ingen unghäst längre...

Vi har bytt galopp några gånger, men då pga klantig ryttare som glömt att planera vägen samt första tävlingen när VÄGGEN dök upp helt plötsligt (efter en ökning).
Hon har inte svårt för det och galoppkvaliteten är väldigt bra.

 

[Tussinussen]

Jag tycker detta gör det svårare, både för ryttaren och hästen.
Inte för att förkasta att det fungerar för dig men i min värd gäller det att göra så lite som möjligt..

Det är möjligt att vi kommer dit, men nu hade han att göra med en ryttare som hade för vana att fixera skänkeln, och för långt bak, vilket var också det som Solis beskrev som sitt problem. Jag har tyckt att det var jättebra för att det har gjort mig medveten om vad jag gör med skänkeln och var jag har den.

 

[DressyrMupp]

Vi har tränat en del på kvartslinjen, att rida rakt fram och ställa - övergång - ställa åt andra hållet osv. Det är verkligen inte alls så lätt som det låter. I alla fall inte för en medioker hobbyryttare med jättekänslig häst

Varför krångla till allt
Gör inga övergångar, dvs ställa om förren du kan rida hela medellinjen ställd med rak bål, dvs hästen skall spåra, se i spegeln om det finns.
När man kan det, i alla gångarter ska man också kunna öka/minska ett par steg utan att tappa rakriktning i bål med ställd häst på samma linje.

Eftersom vi som ryttare måste tänka på att kunna utföra saker i bägge varven lika bra, så är det naturligtvis viktigt att kunna rida rakt fram med ställning åt båda håll.

Dressyr är för mig, att träna på små små detaljer för att sedan kunna rida den rörelse man vill.
Steg för steg kunna klara av varje moment och gå vidare.
Det måste finnas en aha upplevelse, och en känsla av att klara av de små stegen till hundra % innan man går vidare.
På så sätt bygger man upp självförtroende och kan ge hästen förutsättning att klara, förstå vad man vill.

 

[DressyrMupp]

Det är möjligt att vi kommer dit, men nu hade han att göra med en ryttare som hade för vana att fixera skänkeln, och för långt bak, vilket var också det som Solis beskrev som sitt problem. Jag har tyckt att det var jättebra för att det har gjort mig medveten om vad jag gör med skänkeln och var jag har den.

Jag förstår det, men det finns fortfarande fördelar med att göra så lite som möjligt.
Kanske du nu, med en bättre innerskänkel kan träna på att förfina hjälperna, dvs göre mindre och få ett bättre resultat?