Inte en dagbok

Alltid lika svårt att komma på en passande rubrik. Men jag får inte riktigt se detta som en dagbok helt och hållet för det blir inte bra.
Men jag vill ändå dela med mig av mina framsteg. Inom flera områden i livet. Sakta men säkert går det.
 

Ibland känns det som att saker blir lite konstigt. Tog en fika med en vän. Väldigt spontant. Jättekul men var trångt i kaféet. Hamnade bredvid två mammor och en bebis. Den andra kvinnan var gravid och de pratade bara om barn och graviditeter hela tiden 🙈
Känns ju bra att när man försöker koppla av en stund så hamnar man bredvid två sådana 😂
 
M har tagit bort mig från samtliga kanaler 😂
Alltså jag borde kanske vara ledsen och upprörd men det känns mest skrattretande.
Han måste vara så jävla rädd nu. Stackars stackars då :rofl:
 
Känner mig förövrigt fortfarande övertygad om att det är ett missfall som skett. Får inte bort den känslan alls. Fast jag läst på lite om att symptomen minskar och så.
Men så här tvärt? Det tycker jag är märkligt.

Ska bli bra att få prata med barnmorska nästa vecka. Känns som en evighet tills dess.
Det kan ta flera veckor efter att fostret dött tills att man börjar blöda.
Hur vanligt det är vet jag inte. Men det sker.

Och jag är glad över att jag har partner i mitt liv. Att det inte tog slut.
Han ser framtiden med mig med tillförsikt. Och med förhoppning att det går bra med detta barnet och att vi ska bilda familj.
Det känns fint att höra när jag själv är så osäker på hur det ska bli med allt.
Han tycker förövrigt inte att M är en riktig man och att hans agerande säger allt och att jag inte ska gå efter vad M vill och säger utan enbart hur jag känner.
 
Funderar på om jag ändå är gravid trots allt. Vet inte. Men mådde lite konstigt imorse. Och drömmer fortfarande hur mycket som helst varje natt.
Drömmer i vanliga fall också men nu är det som den ena långfilmen efter den andra.
Kanske ska ta ett test? Men även om det vore ett missfall kanske det visar positivt ändå? Eller borde det visa negativt om det var så?
Sen har jag fått mage. Brukar vara platt annars men nu är det inte så längre. En liten bulle.
Rätt jobbigt att vara så osäker. Osäker på att det ens lever. Att det öht är friskt.

Har heller inga problem att lyfta tungt och tänker att det kanske är mitt fel då om det skett ett missfall. Att jag tagit i för mycket. Vet inte.
 
Funderar på om jag ändå är gravid trots allt. Vet inte. Men mådde lite konstigt imorse. Och drömmer fortfarande hur mycket som helst varje natt.
Drömmer i vanliga fall också men nu är det som den ena långfilmen efter den andra.
Kanske ska ta ett test? Men även om det vore ett missfall kanske det visar positivt ändå? Eller borde det visa negativt om det var så?
Sen har jag fått mage. Brukar vara platt annars men nu är det inte så längre. En liten bulle.
Rätt jobbigt att vara så osäker. Osäker på att det ens lever. Att det öht är friskt.

Har heller inga problem att lyfta tungt och tänker att det kanske är mitt fel då om det skett ett missfall. Att jag tagit i för mycket. Vet inte.
Det mest logiska är väl ändå att du fortfarande ÄR gravid eftersom det inte finns något som bevisar att du har fått missfall?
 
Funderar på om jag ändå är gravid trots allt. Vet inte. Men mådde lite konstigt imorse. Och drömmer fortfarande hur mycket som helst varje natt.
Drömmer i vanliga fall också men nu är det som den ena långfilmen efter den andra.
Kanske ska ta ett test? Men även om det vore ett missfall kanske det visar positivt ändå? Eller borde det visa negativt om det var så?
Sen har jag fått mage. Brukar vara platt annars men nu är det inte så längre. En liten bulle.
Rätt jobbigt att vara så osäker. Osäker på att det ens lever. Att det öht är friskt.

Har heller inga problem att lyfta tungt och tänker att det kanske är mitt fel då om det skett ett missfall. Att jag tagit i för mycket. Vet inte.
Du kan inte få missfall för att du lyft för mycket. Och inget tyder ju på det heller.
Jag cyklade omkull rejält i v.24 och tom då sa läkarna att fostret ligger så skyddat så det är ingen fara. Nu slog jag ju inte i magen utan huvud och arm, men det är väl i princip rent kraftigt våld mot magen man ska vara orolig för, om något man kan försöka påverka.
 
Hoppas ni har rätt!

Idag är det 9 månader sedan jag fick 100 % nog!

Det känns som så länge sen och samtidigt som nyss.

IMG_9727.webp
 
Idag har mina tvivel om missfall reducerats kraftigt.
Känner av magen och livmodern. Svårt att förklara exakt men det känns som när man var liten och hade växtvärk i benen fast nu i nedre delen av magen.
Som att det liksom spänner till där och bubblar.
Nej nånting levande är där och grejar runt. Helt klart.
Och trots att det gör mig segare i det dagliga med rutiner och så så känner jag mig tacksam att jag nu känner något.
Insett hur mycket jag redan tycker om detta barnet.
Att det betyder väldigt mycket för mig ❤️
Fast att det kommer dröja lång tid innan jag får se det och ännu längre tid innan det kan prata och börja springa runt.
Har en tjej i stallet som är jättegullig och tanken slog mig att tänk om några år är det kanske mitt barn som hjälper mig fodra hästar och fixa och dona 😍
 
Jag minns när jag för första gången kände livmoderkanten ovanför blygdbenet. Det var det första verkligen fysiska tecknet. Helt ofattbart! De första fosterrörelserna är ju sen nåt helt fantastiskt.
 
Just nu är jag kopiöst trött.
Har lågt blodtryck. Sen drömt mardrömmar så varit vaken sen två tiden inatt.
Mottagningen verkar trevlig. Inte alls steril sjukhuskänsla utan mer ombonat.

Är enormt tacksam att partner är med mig i detta. Inget jag kan ta för givet men har sagt till honom att det betyder oerhört mycket för mig.
Besöket gick ok. Så klart inte den mest optimala situationen. Men men. Barnmorskan sa också att det är vanligare än man tror att många har det svårt. Eller hur hon nu sa det men att även de man tror har allt ordnat inte kanske alls har det så.
Berättade så som det var. Hon lät lite bekymrad över alkoholen. Tydligen var jag i ett riskbruk enligt svaren. Men sa då hur länge jag varit nykter men att jag svarat utifrån ett års perspektiv. Och att jag fått hjälp vad gäller alkoholen. Så den biten är jag minst bekymrad över.
Lät även som på partner att han överväger adoption men inte bestämt sig än. Vilket var helt klart nyheter för mig! På honom har det varit blankt nej när jag föreslog det där i början.
 
Just nu är jag kopiöst trött.
Har lågt blodtryck. Sen drömt mardrömmar så varit vaken sen två tiden inatt.
Mottagningen verkar trevlig. Inte alls steril sjukhuskänsla utan mer ombonat.

Är enormt tacksam att partner är med mig i detta. Inget jag kan ta för givet men har sagt till honom att det betyder oerhört mycket för mig.
Besöket gick ok. Så klart inte den mest optimala situationen. Men men. Barnmorskan sa också att det är vanligare än man tror att många har det svårt. Eller hur hon nu sa det men att även de man tror har allt ordnat inte kanske alls har det så.
Berättade så som det var. Hon lät lite bekymrad över alkoholen. Tydligen var jag i ett riskbruk enligt svaren. Men sa då hur länge jag varit nykter men att jag svarat utifrån ett års perspektiv. Och att jag fått hjälp vad gäller alkoholen. Så den biten är jag minst bekymrad över.
Lät även som på partner att han överväger adoption men inte bestämt sig än. Vilket var helt klart nyheter för mig! På honom har det varit blankt nej när jag föreslog det där i början.
Starkt av dig att vara ärlig om alkoholen! :heart
 
Partner kommer åka utomlands tätt inpå beräknad födsel. Det känns lite sådär.
Speciellt som jag börjat oroa mig för hur det ska gå under själva förlossningen.
Samtidigt vill jag inte hindra honom från att åka. Hade själv följt med om jag inte var gravid. Och han ser redan massor fram emot sin tripp.
Men jag ska vara hemma själv och hålla ställningarna. Tänk om den lilla plötsligt får för sig att den ska komma ut.
Då måste jag kunna kontakta någon som kan ta in mig på sjukhuset. Och jag bor inte precis 5 minuter från stan utan det är lite kringelikrok vägar.
Vore värsta mardrömmen att barnet skulle komma när inte en kotte är närvarande och allt bara går fel 😞
 
Partner kommer åka utomlands tätt inpå beräknad födsel. Det känns lite sådär.
Speciellt som jag börjat oroa mig för hur det ska gå under själva förlossningen.
Samtidigt vill jag inte hindra honom från att åka. Hade själv följt med om jag inte var gravid. Och han ser redan massor fram emot sin tripp.
Men jag ska vara hemma själv och hålla ställningarna. Tänk om den lilla plötsligt får för sig att den ska komma ut.
Då måste jag kunna kontakta någon som kan ta in mig på sjukhuset. Och jag bor inte precis 5 minuter från stan utan det är lite kringelikrok vägar.
Vore värsta mardrömmen att barnet skulle komma när inte en kotte är närvarande och allt bara går fel 😞
Ambulanser finns ju om det vill sig illa = svårt med skjuts alltså= så försök att inte oroa dig i onödan! Och du, har du nu helt bestämt dig för att behålla?! Så säger jag Grattis- om du vill ha det alltså <3. (var restriktiv till en början då du inte visste hur eller hur och jag uppskattade inte riktigt ett "Grattis" av bm-mottagningen när jag ringde dit då jag ju själv inte visste jag säkert skulle behålla (vilket jag ju inte gjorde). Därav har jag väntat med att gratulera dig....Så du vet <3.
 
Senast ändrad:
Ambulanser finns ju om det vill sig illa = svårt med skjuts alltså= så försök att inte oroa dig i onödan! Och du, har du nu helt bestämt dig för att behålla?! Så säger jag Grattis- om du vill ha det alltså <3. (var restriktiv till en början då du inte visste hur eller hur och jag uppskattade inte riktigt ett "Grattis" av bm-mottagningen när jag ringde dit då jag ju själv inte visste jag säkert skulle behålla (vilket jag ju inte gjorde). Därav har jag väntat med att gratulera dig....Så du vet <3.
Tack för gratulationen 😃❤️
Jo jag behåller
 
Ambulanser finns ju om det vill sig illa = svårt med skjuts alltså= så försök att inte oroa dig i onödan! Och du, har du nu helt bestämt dig för att behålla?! Så säger jag Grattis- om du vill ha det alltså <3. (var restriktiv till en början då du inte visste hur eller hur och jag uppskattade inte riktigt ett "Grattis" av bm-mottagningen när jag ringde dit då jag ju själv inte visste jag säkert skulle behålla (vilket jag ju inte gjorde). Därav har jag väntat med att gratulera dig....Så du vet <3.
Fast ambulanser är väl till för att köra någon till BB om det händer något oförutsett som t.ex. en stor blödning eller liknande? Inte för att man vet att man står utan skjuts under en viss tid och en helt "vanlig" förlossning sätter igång. Då får man nog se till att planera för att någon annan kan ställa upp, eventuellt ta en taxi. De få ambulanser som finns behövs till akuta ärenden!
 

Liknande trådar

R
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har ingen aning om jag ihuvud taget får skriva en ny dagboks tråd men den blir väl bort tagen annars då an tar jag 🙃 Jag kommer...
2 3
Svar
47
· Visningar
4 526
R
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok An tagligen så tycker nån att jag inte borde skriva en dagbok "bara för att skriva av mig". Men det är ju fritt att inte läsa och jag...
Svar
6
· Visningar
2 169
Senast: Raderad medlem 149524
·
R
  • Artikel Artikel
Dagbok Dethär är värt en ny dagboks tråd tycker jag. För att idag har det hänt en väldigt stor sak som är att jag har blivit häst ägare idag...
2
Svar
30
· Visningar
2 949
Senast: Rosett
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Är i någon slags fas. Det är egentligen bra och absolut livsnödvändigt men också ibland superjobbigt. Drabbas av insikter som verkligen...
Svar
0
· Visningar
408
Senast: miumiu
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Akvarietråden V
  • Mata småfåglarna
  • Småhunds ägare

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp