Inte en dagbok

Alltid lika svårt att komma på en passande rubrik. Men jag får inte riktigt se detta som en dagbok helt och hållet för det blir inte bra.
Men jag vill ändå dela med mig av mina framsteg. Inom flera områden i livet. Sakta men säkert går det.
 

Spontant är min erfarenhet att det är väldigt mycket roligare att vara småbarnsförälder om man mår bra. Jag har testat båda varianterna. Barn 1 har jag inga konkreta minnen från första året. Jag mådde röv, rent ut sagt.
Barn två mådde jag bättre och jag hade en mycket roligare upplevelse på alla vis och kände mig inte som en usel förälder hela tiden. Jag var inte usel, men jag hade konstant ångest och oro. Du väljer själv, ekonomiskt låter det som att du klarar dig men ta ut lön så du får en vettig sgi.
 
Precis, det är inte som en hundvalp - som man kan omplacera om saker och ting som "behöver lösas" inte löste sig...

Om det blir så att ens liv aldrig får de förutsättningar som är rimliga (hälsa, ekonomi, boende, fri från missbruk m.m.) så kanske det blir så att man helt enkelt inte blir biologisk mamma. Jag tycker inte att det är en rättighet att få barn, och jag tycker att barnets perspektiv alltid ska vägas in och inte bara föräldrarnas.

I och med att personen i detta fall (men jag skriver generellt i mitt inlägg) blev gravid trots p-piller så skulle jag inte vara så jätteorolig över min fertilitet. Det vore en annan sak om man försökt skaffa barn länge men inte lyckats, och så uppstår en "hoppsan" i en tid som inte vore så lämplig. Då skulle jag nog inte "våga" ta bort det barnet, om jag dessutom börjar bli lite äldre.

Jag förstår inte hur det kan anses vara så hemskt att påminna om barnets perspektiv, om hur jobbigt det kan bli att leva i kaos. Hur ordnat det är med ekonomi, boende, support från andra vet bara @karamelldrottningen själv, och kanske har det blivit en mer dramatisk bild i trådarna än hur det är i verkligheten. Men att beakta sådana förutsättningar borde inte stämplas som fel. Det kan inte bara förväntas att strykas medhårs, och mena att allt löser sig med kärleken till barnet, allt gör faktiskt inte det i verkligheten.

Sedan är det upp till @karamelldrottningen att välja för både henne och barnet, men skriver man en tråd om det så får man vara beredd på att få in olika perspektiv.
Grejen är att man måste själv känna efter vilket beslut som man kan leva med i längden.
Det är ingen annan som kan avgöra det.

Och det där är olika för olika människor.
 
Hur många kostymer behöver en människa egentligen :cautious:
Hans pengar. Hans val. Givetvis.
Många.
Väldigt många.
Särskilt om man jobbar i kostym.
Som advokater, företagsledare eller andra beslutsfattare.
Då är det även bra för imagen att de är dyra.
Det signalerar framgång.

Min sambo har helt osannolikt mycket exklusiva kläder.
Och de går liksom åt.
 
Och då behöver man inse att det finns behov av planering. Väntar man för länge så blir det försent, om kravet visar sig vara att kunna visa inkomst X månader tillbaka...
Du har skrivit en del om ekonomi. Men jag upplever att du skriver TS på näsan.

Edit, varför skriver du "och då behöver man inse att det finns behov av planering" ?

Vad vet du om att det inte finns.

Jag tycker en del drar långtgående slutsatser om lite allt möjligt i denna tråd.
 
Senast ändrad:
Grejen är att man måste själv känna efter vilket beslut som man kan leva med i längden.
Det är ingen annan som kan avgöra det.

Och det där är olika för olika människor.

Javisst, det är precis vad jag också hela tiden skrivit - att det är @karamelldrottningen s beslut. Men jag har uppfattat att det inte varit helt självklart, om hon varit säker på sitt val hade hon inte skrivit som hon gjort.

Det senaste inläggen jag utgått från att hon tänker behålla och skrivit om vad som då är bra att tänka på.
 
Senast ändrad:
Du har skrivit en del om ekonomi. Men jag upplever att du skriver TS på näsan.

Edit, varför skriver du "och då behöver man inse att det finns behov av planering" ?

Vad vet du om att det inte finns.

Jag tycker en del drar långtgående slutsatser om lite allt möjligt i denna tråd.

Jag har försökt vara noga med att inte nämna TS när jag inte pratar om TS, när jag argumententerar mot/med någon annan skribent i tråden.

Meningen ovan är ett sådant exempel, där en annan användare verkar mena att jag inte borde tagit upp frågan om hur TS kan höja sin föräldrapenning. Jag svarar då att för att veta att något behöver göras en lång tid innan, så måste man veta hur systemet fungerar.

Jag får intrycket av att andra användare tror att det är precis som det funkade för dem, man ringer bara FK den dagen det är dags. Men så är det inte för alla egenföretagare, och framför allt beror det på hur företaget drivits och där väljer olika företagare olika. Upptäcker man hur det fungerar för sent så får man en mycket lägre inkomst än annars.

Och det kanske är så att TS redan har koll på allt gällande ekonomin och föräldrapenning, underhåll, barnbidrag osv. Men det hade då varit enkelt att skriva "tack, men jag har redan koll på hur det fungerar och behöver inga tips kring det". Nu låter det ärligt talat som att det mesta är nytt, att ekonomin i företaget inte varit fantastiskt och att det blir en massa ömma tår. Men anledningen till att de måste trampas på nu är för att ge TS och barnet bättre förutsättningar sen.

Men jag lämnar tråden nu, så får jasägare och medhårsstrykare större plats. Det blir nog bekvämare så.
 
Jag har försökt vara noga med att inte nämna TS när jag inte pratar om TS, när jag argumententerar mot/med någon annan skribent i tråden.

Meningen ovan är ett sådant exempel, där en annan användare verkar mena att jag inte borde tagit upp frågan om hur TS kan höja sin föräldrapenning. Jag svarar då att för att veta att något behöver göras en lång tid innan, så måste man veta hur systemet fungerar.

Jag får intrycket av att andra användare tror att det är precis som det funkade för dem, man ringer bara FK den dagen det är dags. Men så är det inte för alla egenföretagare, och framför allt beror det på hur företaget drivits och där väljer olika företagare olika. Upptäcker man hur det fungerar för sent så får man en mycket lägre inkomst än annars.

Och det kanske är så att TS redan har koll på allt gällande ekonomin och föräldrapenning, underhåll, barnbidrag osv. Men det hade då varit enkelt att skriva "tack, men jag har redan koll på hur det fungerar och behöver inga tips kring det". Nu låter det ärligt talat som att det mesta är nytt, att ekonomin i företaget inte varit fantastiskt och att det blir en massa ömma tår. Men anledningen till att de måste trampas på nu är för att ge TS och barnet bättre förutsättningar sen.

Men jag lämnar tråden nu, så får jasägare och medhårsstrykare större plats. Det blir nog bekvämare så.
Fast det blir ju lite knasigt när tex jag har ts i tanken när jag skriver inlägg medan du argumenterar generellt kring företagare som får barn. Jag har inte ens skrivit om föräldrapenning, och efter att ha provat en kortare sjukskrivning så är det inte riktigt bara ringa fk ens som vanlig anställd. Jag har skrivit ett inlägg om att kostnaden faktiskt inte behöver vara så stor första året, några 150000 la vi definitivt inte på vårat barn första året. Det enda vi köpte nytt var babyskydd och barnvagn (och först köpte vi en vagn för 400:- innan vi blev lite bekväma och köpte en mer terränggående vagn med stora hjul, vi hade klarat oss bra med den första om vi hade behövt).
 
Nåja, jag tycker definitivt inte att det är främlingar på nätet som behöver stå för något "tåtrampande".

Som jag skrivit tidigare vet vi egentligen väldigt lite om @karamelldrottningen och hennes verkliga situation.

Förstår inte varför man i en dagbokstråd ska utgå från det värsta, eller att den som startat tråden inte är kapabel att tänka ut saker själv?

Jättemycket är nytt i TS graviditet och hon måste väl först och främst få landa i det. Och ja, jag tycker faktiskt att man ska vara snäll och stryka medhårs när människor befinner sig i en oväntad situation som de tycker är jobbig. Vill man framföra synpunkter och tips kan man ju göra det på ett vänligt sätt.

Nu är läget detta, och TS får efter helgerna börja ringa runt och ta reda på det hon behöver reda ut för att kunna planera.

Hon är inte den första och inte heller den sista som blir gravid utan att det varit planerat. Saker brukar faktiskt ordna sig, även om det kanske inte blir som man hade tänkt sig och att det kanske innebär att ens livsstil förändras.

Vi vet ju inte heller vilket nätverk TS har i form av släktingar och vänner. Kanske finns det praktisk hjälp och stöd där? Det behöver hon ju inte heller berätta för oss.
 
Jag har skrivit ett inlägg om att kostnaden faktiskt inte behöver vara så stor första året, några 150000 la vi definitivt inte på vårat barn första året. Det enda vi köpte nytt var babyskydd och barnvagn (och först köpte vi en vagn för 400:- innan vi blev lite bekväma och köpte en mer terränggående vagn med stora hjul, vi hade klarat oss bra med den första om vi hade behövt).
Jag håller med kring kostnadsberäkningen. 150 000:- låter extremt. Ok, man kan köpa en barnvagn för hundratusen om man vill - vi fick låna en, gratis, av en kompis. Spjälsäng likaså - men den användes aldrig då hon samsov med oss. Jag hade lyckan att kunna hel-amma så nån formula, flaskor etc köpte vi aldrig. Det som kostade var blöjor. Och bebiskläder - som växtes ur i rasande fart. Men inget uppgick till 150 000:-

Jag är också egen företagare så visst, jag kunde jobba hemifrån nästan på en gång; är man anställd utanför hemmet får man räkna med en viss nedgång i inkomst men jag vet inte hur stor en sådan är.

Så, igen, personligen tror jag inte ekonomin under det första nya och lite ovana året, är nåt man står eller faller med.
 
Jag håller med kring kostnadsberäkningen. 150 000:- låter extremt. Ok, man kan köpa en barnvagn för hundratusen om man vill - vi fick låna en, gratis, av en kompis. Spjälsäng likaså - men den användes aldrig då hon samsov med oss. Jag hade lyckan att kunna hel-amma så nån formula, flaskor etc köpte vi aldrig. Det som kostade var blöjor. Och bebiskläder - som växtes ur i rasande fart. Men inget uppgick till 150 000:-

Jag är också egen företagare så visst, jag kunde jobba hemifrån nästan på en gång; är man anställd utanför hemmet får man räkna med en viss nedgång i inkomst men jag vet inte hur stor en sådan är.

Så, igen, personligen tror jag inte ekonomin under det första nya och lite ovana året, är nåt man står eller faller med.
Vi använde våran spjälsäng länge men den kostade 200:-.. bebiskläder köpte vi knappt då vi ärvde och sen sålde jag typ alla kläder från första året för 300:- eftersom jag är så dålig på affärer, men de som köpte dem behövde nog inte köpa mer kläder än så :) nu börjar det bli dyrare då både önskemål och aktiviteter är fler och större.
Så jag håller helt med dig. Det som kostade pengar för oss var större boende och bil (som vi ändå ville ha första året). Men det hade vi kanske velat ha ändå och det tror jag ts redan har :)
 
Jag håller med kring kostnadsberäkningen. 150 000:- låter extremt. Ok, man kan köpa en barnvagn för hundratusen om man vill - vi fick låna en, gratis, av en kompis. Spjälsäng likaså - men den användes aldrig då hon samsov med oss. Jag hade lyckan att kunna hel-amma så nån formula, flaskor etc köpte vi aldrig. Det som kostade var blöjor. Och bebiskläder - som växtes ur i rasande fart. Men inget uppgick till 150 000:-

Jag är också egen företagare så visst, jag kunde jobba hemifrån nästan på en gång; är man anställd utanför hemmet får man räkna med en viss nedgång i inkomst men jag vet inte hur stor en sådan är.

Så, igen, personligen tror jag inte ekonomin under det första nya och lite ovana året, är nåt man står eller faller med.
Men bara ett års föräldraledighet kostar ju en hel del i inkomstminskning. Upp till något i stil med en bruttolön på ca 44000/mån får man 80% i föräldrapenning.

Tjänar man tex 40000, blir föräldrapenningen ca 32000 brutto. Alltså en kostnad på 8000/månad. Multiplicerar vi med 12 har vi en bruttokostnad på 96000 på ett år. Behöver man sedan en större bostad, så drar det ju lätt iväg. Många tycker sig behöva byta bil när de får barn. Och så vidare.
 
Men bara ett års föräldraledighet kostar ju en hel del i inkomstminskning. Upp till något i stil med en bruttolön på ca 44000/mån får man 80% i föräldrapenning.

Tjänar man tex 40000, blir föräldrapenningen ca 32000 brutto. Alltså en kostnad på 8000/månad. Multiplicerar vi med 12 har vi en bruttokostnad på 96000 på ett år. Behöver man sedan en större bostad, så drar det ju lätt iväg. Många tycker sig behöva byta bil när de får barn. Och så vidare.
Det är ju inte en kostnad utan en inkomstminskning. Det är inte billigt att få barn men jag skulle gissa att de flesta med en lön på 40000 klarar sig med 80% av det. Jag byter tjänst nu vid årskiftet och går ner lite i lön för att jag verkligen vill tillbaka till det jag en gång utbildade mig till innan det är för sent. Jag ser inte det som en kostnad riktigt.
 
Jag håller med kring kostnadsberäkningen. 150 000:- låter extremt. Ok, man kan köpa en barnvagn för hundratusen om man vill - vi fick låna en, gratis, av en kompis. Spjälsäng likaså - men den användes aldrig då hon samsov med oss. Jag hade lyckan att kunna hel-amma så nån formula, flaskor etc köpte vi aldrig. Det som kostade var blöjor. Och bebiskläder - som växtes ur i rasande fart. Men inget uppgick till 150 000:-

Jag är också egen företagare så visst, jag kunde jobba hemifrån nästan på en gång; är man anställd utanför hemmet får man räkna med en viss nedgång i inkomst men jag vet inte hur stor en sådan är.

Så, igen, personligen tror jag inte ekonomin under det första nya och lite ovana året, är nåt man står eller faller med.
Det är ändå bra att räkna med att det kan bli långt dyrare. Hellre det än tvärt om. Det kan ju trots allt hända saker. Alla kostnader är ju inte rena inköp, utebliven inkomst kan påverka rejält.

Nu är min erfarenhet visserligen ett extremfall, men det förekommer. Var hemma från jobbet pga svår foglossning från vecka 17 om jag minns rätt, och innan det hade jag varit hemma nån månad pga rejält illamående och yrsel. Sen gick vattnet i vecka 24, man vet inte varför, vilket ledde till sjukhusinläggning som skulle pågå till födseln. Dottern kom via snitt två veckor senare (som extremprematur), och var sen inlagd på sjukhus i fem månader där både jag och pappan behövde vara på plats och fick samma ersättning som vid vab. Och därefter föräldraledighet för en av oss tills hon kunde börja på förskola.

Under min inläggning och dotterns första veckor (då vi befann oss på ett sjukhus långt hemifrån) hade jag en fantastisk stallägare som tog hand om min häst utan något tillägg på stallhyran, eftersom hon själv varit med om samma sak. Men det var ändå enormt mycket pengar som vi gick miste om jämfört med om vi kunnat jobba som vanligt. Även matkostnaderna skenade iväg under sjukhustiden eftersom det fanns dålig möjlighet att förvara/laga egen mat där och det därför blev mycket hämtmat.
Det här är inte menat att skrämma någon, dottern mår jättebra idag och har inga utåt sett märkbara men av sin tidiga födsel och det kaos vi levde i där och då.

Nu verkar ju dock TS ha ett bra sparkapital så det löser sig ändå, men det är inte alltid självklart att man kan komma billigt undan genom att handla begagnat eller jobba hemifrån.
 
Vissa banker verkar räkna med inkomstförlusten av att vara föräldraledig i kostnaden för ett barn.

Andra räknar så här:
"Enligt Konsumentverket går basutrustningen för barnets första år 20 000 kronor. Till det kommer löpande utgifter på sammanlagt 22 000 kronor. Vad går pengarna egentligen till och hur kan du göra för att minska kostnaderna?

Att köpa saker till barnet är ett sätt att förbereda sig på att bli förälder. Men utbudet av babyartiklar är enormt och det är lätt att handla mer än man tänkt. Ett grundläggande tips är att tidigt fundera på hur mycket pengar ni vill lägga och vad det räcker till. Tänk också på att produkterna är ska vara säkra, CE-märkta och inte innehålla några farliga ämnen."

https://www.icabanken.se/vara-tips/familj/planera-barn-sa-mycket-kostar-bebisen-forsta-aret/

De flesta jag känner som fått barn de senaste åren har köpt väldigt mycket begagnat. Marketplace osv svämmar över av nästan oanvända grejer.
 
Lite
Men bara ett års föräldraledighet kostar ju en hel del i inkomstminskning. Upp till något i stil med en bruttolön på ca 44000/mån får man 80% i föräldrapenning.

Tjänar man tex 40000, blir föräldrapenningen ca 32000 brutto. Alltså en kostnad på 8000/månad. Multiplicerar vi med 12 har vi en bruttokostnad på 96000 på ett år. Behöver man sedan en större bostad, så drar det ju lätt iväg. Många tycker sig behöva byta bil när de får barn. Och så vidare.
Jag har som sagt nollkoll på inkomstminskningen eftersom jag är egen företagare och jobbar hemifrån, vilket var en välsignelse när vi hade småbarn (även pappan jobbar hemifrån, med mig). Så där ska jag inte ha åsikter, inser jag.

Samtidigt blir det ju lite trist om enbart höginkomsttagare ska "kunna" skaffa barn. Ett tänk som väl inte är så trevligt. Ok, det är en krass verklighet att den med gott om pengar får det lättare, ekonomiskt, men ändå. Om alla med lägre inkomst ska avstå från barn pga detta, då får vi ju en märklig och lite otäck klassindelning. De rika kan skaffa barn, medan låginkomsttagarna får tänka om och avstå.

Men ja, jag fattar. Jag var priviligierad pga min arbetssituation, som gjorde allt enklare för oss då.
 
Lite

Jag har som sagt nollkoll på inkomstminskningen eftersom jag är egen företagare och jobbar hemifrån, vilket var en välsignelse när vi hade småbarn (även pappan jobbar hemifrån, med mig). Så där ska jag inte ha åsikter, inser jag.

Samtidigt blir det ju lite trist om enbart höginkomsttagare ska "kunna" skaffa barn. Ett tänk som väl inte är så trevligt. Ok, det är en krass verklighet att den med gott om pengar får det lättare, ekonomiskt, men ändå. Om alla med lägre inkomst ska avstå från barn pga detta, då får vi ju en märklig och lite otäck klassindelning. De rika kan skaffa barn, medan låginkomsttagarna får tänka om och avstå.

Men ja, jag fattar. Jag var priviligierad pga min arbetssituation, som gjorde allt enklare för oss då.
Vem har sagt det? Jag försökte visa vad och hur barn kostar pengar första ett till två åren. För höginkomsttagare blir inkomstbortfallet större.
 
Karamelldrottningen, måste bara säga att jag tycker att du resonerar både moget och eftertänksamt i den här situationen. Jag hade absolut inte en tanke på ekonomi etc när vi skaffade barn, då pluggade jag en utbildning som nästan garanterat leder till arbetslöshet och sambon jobbade typ 50% på ett lågavlönat jobb 😅 Dom första åren är barn generellt inte särskilt dyra, om man nu inte vill göra det dyrt. Blir dyrare när dom blir äldre men när dom kommer upp i tonåren kan dom jobba extra och tjäna egna pengar om dom vill ha en mer extravagant livsstil, har mina syskonbarn gjort och jag tycker det verkar ha gynnat deras personliga utveckling också.
 
Vem har sagt det? Jag försökte visa vad och hur barn kostar pengar första ett till två åren. För höginkomsttagare blir inkomstbortfallet större.
En stor del av diskussionen här (inte specifikt ditt inlägg som jag svarade på, det blev kanske lite fel) handlar ju om just ekonomin - har ts tänkt igenom kostnaderna för ett barn, etc etc etc. ? Har man råd med 150 000:- på ett år? Är ekonomin (inte minst) stabil eller blir det galet jobbigt och rentav omöjligt?

Där HAR vi det riktigt bra i Sverige, faktiskt. Jag känner t.ex. en kvinna i Ohio, USA, vars yngsta är 22 år ... och hon betalar fortfarande av kostnaderna för hans (okomplicerade) födelse på ett sjukhus. Någon betald föräldraledighet hade hon aldrig. Att vi i Sverige har en som räcker 480 dagar är det vissa där borta som inte tror på, de tror att jag fabulerar.

Så, jag menade mest att man inte ska skrämma bort kvinnor som vill ha barn, med att ifrågasätta om de verkligen har råd? Nåt man aldrig skulle göra med en höginkomsttagare med rejält med pengar på bankkontot (eller var det nu sparats). Att kunna bli förälder får ju inte bli en klassfråga.
 
Senast ändrad:
En stor del av diskussionen här (inte specifikt ditt inlägg som jag svarade på, det blev kanske lite fel) handlar ju om just ekonomin - har ts tänkt igenom kostnaderna för ett barn, etc etc etc. ? Har man råd med 150 000:- på ett år? Är ekonomin (inte minst) stabil eller blir det galet jobbigt och rentav omöjligt?

Där HAR vi det riktigt bra i Sverige, faktiskt. Jag känner t.ex. en kvinna i Ohio, USA, vars yngsta är 22 år ... och hon betalar fortfarande av kostnaderna för hans (okomplicerade) födelse på ett sjukhus. Någon betald föräldraledighet hade hon aldrig. Att vi i Sverige har en som räcker 480 dagar är det vissa där borta som inte tror på, de tror att jag fabulerar.

Så, jag menade mest att man inte ska skrämma bort kvinnor som vill ha barn, med att ifrågasätta om de verkligen har råd? Nåt man aldrig skulle göra med en höginkomsttagare med rejält med pengar på bankkontot (eller var det nu sparats). Att kunna bli förälder får ju inte bli en klassfråga.

Personen det gäller HAR ett stort sparkapital, och visst kan hon använda det. Jag tycker dock att det är bättre om hon kan få ut föräldrapenning istället för att ta av sparpengar. Med både hus och sommarställe är det bra att ha kvar en buffert, samt att jag alltid tycker att det är bra att ha ett eget kapital om man behöver göra sig oberoende av en partner eller andra.

Det jag ställt frågor om är om det finns en inkomst som kan bli en SGI, vilket är en förutsättning för att fullt ut kunna nyttja den fina försäkring du hänvisar till. Jag vet ingenting om det berörda bolaget och har inga förväntningar om att @karamelldrottningen ska redovisa varken vilken form företagandet bedrivs i eller vilka intäkter det har.

Jag känner dock många företagare och vet hur olika förutsättningar det finns i olika företag, och jag vet att det t ex är vanligt att ta ut inkomst i form av aktieutdelning istället för lön. Det är fördelaktigt medan det görs för att slippa sociala avgifter m.m., men får konsekvenser vid sjukdom och föräldraledighet. Jag vet som sagt ingenting om företagandet i detta fall men jag har erfarenhet från andra fall, och tyckte därför att det var lämpligt att tipsa om att snarast kolla upp vad som gäller eftersom det inte går att ordna i efterhand.

För er andra här kanske sådana här regler är helt självklar allmänkunskap men för mig var det inte det förrän jag genom vänner fick den kunskapen, och det visste tyvärr inte ett par av dem det berörde heller, innan de satt mitt uppe i det (sjukdom i det ena fallet, en unge i det andra) och då var det för sent. Det har inget att göra med att jag tycker att man måste vara höginkomsttagarna för att skaffa barn, utan att reglerna är helt annorlunda för företagare. Och jag har sett på andra håll i min omgivning att man som driven företagare som jobbar med att utveckla verksamheten inom det man tycker är kul, och inte alltid har koll på exakt alla regler som man "borde". Inte ens mina fantastiska vänner och kollegor, som är så duktiga på sina jobb i övrigt, så det handlar inte om att jag ser ner på TS. Snarare vanligt inom företagande, som jag ser det...

Har man ingen SGI får man ut ca 7 500 kr/mån. Med barnbidrag och underhåll kommer man upp i ca 10 000. Visst kostar ett barn inte så mycket, men för att dra runt hus, bil, mat och kläder till två personer måste man väl ändå kunna säga att det inte är någon dans på rosor, utan att anklagas för att kräva att man måste vara höginkomsttagare?

Nu finns det antagligen andra typer av inkomst som fås från företaget, och som kanske fortsätter komma in även om TS inte jobbar. Jag vet inte och TS behöver inte redovisa det heller. Därmed så kanske TS inte behöver någon föräldrapenning. Uttalandet om att nivån underhållsbidraget var "ett skämt" tolkade jag som att hon menade att de pengarna inte räcker långt till ett barn, men det kan förstås också tolkas som att så små summor behövs inte för att hon har så mycket mer själv redan. Om TS inte behöver någon föräldrapenning så kan hon bortse från mitt råd, det är inte svårare än så. Mitt råd var endast menat att OM hon behöver den så är det bra att se över ekonomin i företaget i tillräckligt god tid.

Om du och andra tycker att ekonomi inte är så viktigt och en nollade SGI inte spelar så stor roll, så är ni fria att tycka så. Själv tycker jag att det är bra att göra vad man kan för att ge sig själv och barnet så bra förutsättningar som möjligt, för om det är något utöver sömnbrist som kan gnaga hål i en som småbarnsförälder så är det att oroa sig över ekonomin eller att vara beroende av att stanna kvar i en nedbrytande relation. Det har verkligen inget att göra med att man måste vara höginkomsttagarna att göra, utan mer med självständighet att göra, så att man kan välja det bästa för sitt barn och för dig själv.

Tillägg, för att undvika missförstånd: Igen så vänder jag mig i detta inlägg inte till @karamelldrottningen, hon har redan svarat mig i detta att hon ska kolla upp det, utan till er som menar att man inte får lyfta ekonomiska frågor för att det skulle innebära att man skammar personer som inte har en hög inkomst.
 
Senast ändrad:

Liknande trådar

R
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har ingen aning om jag ihuvud taget får skriva en ny dagboks tråd men den blir väl bort tagen annars då an tar jag 🙃 Jag kommer...
2 3
Svar
47
· Visningar
4 553
R
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok An tagligen så tycker nån att jag inte borde skriva en dagbok "bara för att skriva av mig". Men det är ju fritt att inte läsa och jag...
Svar
6
· Visningar
2 184
Senast: Raderad medlem 149524
·
R
  • Artikel Artikel
Dagbok Dethär är värt en ny dagboks tråd tycker jag. För att idag har det hänt en väldigt stor sak som är att jag har blivit häst ägare idag...
2
Svar
30
· Visningar
2 960
Senast: Rosett
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Är i någon slags fas. Det är egentligen bra och absolut livsnödvändigt men också ibland superjobbigt. Drabbas av insikter som verkligen...
Svar
0
· Visningar
410
Senast: miumiu
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp