Inte en dagbok

Alltid lika svårt att komma på en passande rubrik. Men jag får inte riktigt se detta som en dagbok helt och hållet för det blir inte bra.
Men jag vill ändå dela med mig av mina framsteg. Inom flera områden i livet. Sakta men säkert går det.
 

Nej inte alls. Det enda vettiga är att avbryta. Jag kan inte ta hand om ett litet barn själv. Och så mycket tjänar jag inte eftersom jag inte än jobbar heltid. Sen detta med måendet kommer inte bli bättre av massa hormoner. Nej det är inte rätt mot barnet som kanske inte ens får en vettig pappa.
Önskade verkligen att jag absolut inte ville ha det. Men jag försöker kolla upp alternativ om det så må vara några ynka halmstrån.
Själv kommer det inte att gå. Jag kan ju knappt ta hand om mig själv jämt ens.
Du är ingen sämre människa för att du känner så. Åtminstone inte sämre än mig. 😉 När jag blev tvungen att fatta beslut om jag skulle försöka få barn på egen hand eller inte alls så hade jag ett väldigt ordnat liv, jag hade bara ingen partner. Men när jag läste på och kollade andras historier så såg jag att de som klarat var de som hade ett starkt nätverk som redan från start gått med att vara både känslomässig och praktisk avlastning, de skulle finnas där för kvinnan och barnet.

Något sådant hade inte jag, så jag lät bli. Jag insåg att jag inte skulle klara vaknätter hormonkaos ständig oro allt praktiskt kring en bebis och ett växande barn, att få ett barn är ett så enormt åtagande att jag aldrig skulle klara det på egen hand.

Om man skaffar ett barn måste man, som kvinna, alltid vara beredd på att klara allt kring barnet, inklusive familjeekonomin, på egen hand. Man måste räkna med att man kan bli ensamstående, det är livsfarligt att hänga upp livet på att där finns en partner.

Jag tycker alltså att det är skönt att se hur du resonerar där.
 
Sen är det ledsamt att alla här tror att jag skulle bli en helt meningslös mamma som inte klarar av nånting. Kanske har ni rätt 😞

Det som skrivs är inte att du inte skulle klara av någonting eller bli helt meningslös som mamma. Men när ett barn kommer in i bilden så blir det naturligt att man lyfter fram riskerna, vilket inte är samma sak som att någon kan säga något om hur det faktiskt kommer att bli. Men OM riskerna faller ut, så blir det barnet som drabbas eftersom det är helt beroende av de vuxna i sin omgivning och inte kan göra något åt situationen själv.

Att barnets perspektiv behöver vara med i alla beslut och prioriteringar som görs från och med nu, är ju rent krasst det som det innebär att bli förälder. Det är inte längre Du, utan du och barnet och des andra förälder. Så om du längtar efter att bli förälder, så är det just precis nu du ska börja använda det perspektivet: vad är bäst för barnet, och inte vad du vill och drömmer om.
 
Min julkänsla verkar nästan försvunnit. Känns bara tungt att det måste vara jul just nu.
Jag har ingenting emot julen men känner bara inte för det just nu.
Presenter hit och dit. Umgås med familj. Hälsa på pappa. Det känns viktigast.
Jag kom aldrig iväg när det var allhelgona.

Har städat och fixat idag. Grejat i stallet mm. Känt mig ganska uppåt faktiskt. Men just nu känns allt bara blaha.
Sen kan jag inte låta bli att tänka dumma tankar. Som jag absolut inte vill tänka. Som hur skulle nästa jul se ut med en liten i familjen. Skulle den sitta där med tindrande ögon när julgranen tänds.
 
Nej inte alls. Det enda vettiga är att avbryta. Jag kan inte ta hand om ett litet barn själv. Och så mycket tjänar jag inte eftersom jag inte än jobbar heltid. Sen detta med måendet kommer inte bli bättre av massa hormoner. Nej det är inte rätt mot barnet som kanske inte ens får en vettig pappa.
Önskade verkligen att jag absolut inte ville ha det. Men jag försöker kolla upp alternativ om det så må vara några ynka halmstrån.
Själv kommer det inte att gå. Jag kan ju knappt ta hand om mig själv jämt ens.
Det måste vara en jättesvår och tung sits för dig. Du visar stor insikt och resonerar klokt TROTS att det för ont ❤️ Skickar dig en styrkekram, pepp och stöttning.
 
Min julkänsla verkar nästan försvunnit. Känns bara tungt att det måste vara jul just nu.
Jag har ingenting emot julen men känner bara inte för det just nu.
Presenter hit och dit. Umgås med familj. Hälsa på pappa. Det känns viktigast.
Jag kom aldrig iväg när det var allhelgona.

Har städat och fixat idag. Grejat i stallet mm. Känt mig ganska uppåt faktiskt. Men just nu känns allt bara blaha.
Sen kan jag inte låta bli att tänka dumma tankar. Som jag absolut inte vill tänka. Som hur skulle nästa jul se ut med en liten i familjen. Skulle den sitta där med tindrande ögon när julgranen tänds.

Det är helt okej om det känns tungt med jul. Du är inte ensam om att känna så, och det är inte fel att skala ner på julfirandet om det är vad du behöver just nu.
 
Fick denna av partner idag.
Vi har knappt pratat om ev barn öht nu och jag har tolkat det som att han absolut vill ha en abort.
Men han sa att ta en sån här om dagen. Det ska vara bra mot trötthet och innehålla sånt som barnet behöver.

IMG_9443.webp
 
Om jag inte är helt ute och cyklar borde det vara slutet på juli eller början på augusti nästa år. Känns ju inte så jättekul kanske att vara höggravid just den årstiden 😅
Suck jag kan verkligen inte bestämma mig alls. Känns som att det finns lika många fördelar som nackdelar.
Så fort det blir vardag. Imorgon är det väl vardag? Ska jag försöka få tag på någon att bolla detta med innan jag fullständigt tappar det.
 
Fick denna av partner idag.
Vi har knappt pratat om ev barn öht nu och jag har tolkat det som att han absolut vill ha en abort.
Men han sa att ta en sån här om dagen. Det ska vara bra mot trötthet och innehålla sånt som barnet behöver.

Visa bifogad fil 159289
När jag skrev att en av de variabler som behövs för att du ska få ett barn är en stabil partner. Då skrev du att han är stabil - men av vad som framgår av din tråd så är han det inte. Häromdagen skulle ville han att du skulle göra abort och använde ett uselt argument för att sätta press på dig: skulle det visa sig att barnet inte är hans så tänker han minsann inte betala. Och nu kommer han med det där??

Han verkar ju stabil som en blåmanet. Lika omdömeslös som när han bokade en massa hotellhelger med alkohol utan att ta hänsyn till vad du behövde.

Det här stärker bara min övertygelse om att du behöver fatta ditt beslut utan hans inblandning.
 
När jag skrev att en av de variabler som behövs för att du ska få ett barn är en stabil partner. Då skrev du att han är stabil - men av vad som framgår av din tråd så är han det inte. Häromdagen skulle ville han att du skulle göra abort och använde ett uselt argument för att sätta press på dig: skulle det visa sig att barnet inte är hans så tänker han minsann inte betala. Och nu kommer han med det där??

Han verkar ju stabil som en blåmanet. Lika omdömeslös som när han bokade en massa hotellhelger med alkohol utan att ta hänsyn till vad du behövde.

Det här stärker bara min övertygelse om att du behöver fatta ditt beslut utan hans inblandning.
Jag är väldigt förvirrad. Och säkert han också just nu.
Tänkte jag avvaktar ett tag med detta med barnfrågan. Men också lite svårt när han köper kosttillskott och sen har han laddat ner en app och bjöd in mig i sin ”familj”. Han sa att han ville följa vad som händer inne i mig.
Idag har det snarare känts som att han vill ha det här barnet. Eller så övertolkar jag allt.
Han undrade även om jag kontaktat M än. Nej det har jag inte gjort och tänkte inte göra det nu heller. Har ingen lust att blanda in ytterligare någon i detta.
 
Visst ja! Glömde att han även vid något tillfälle tog upp att det föds för få barn i Sverige och att det inte kommer vara bra i framtiden för skattetrycket.

Detta är en så typisk partner-kommentar 😅
 
Jag är väldigt förvirrad. Och säkert han också just nu.
Tänkte jag avvaktar ett tag med detta med barnfrågan. Men också lite svårt när han köper kosttillskott och sen har han laddat ner en app och bjöd in mig i sin ”familj”. Han sa att han ville följa vad som händer inne i mig.
Idag har det snarare känts som att han vill ha det här barnet. Eller så övertolkar jag allt.
Han undrade även om jag kontaktat M än. Nej det har jag inte gjort och tänkte inte göra det nu heller. Har ingen lust att blanda in ytterligare någon i detta.
Fy fasen vad han ställer till det i huvudet på dig. 😢 Ska han hålla på såhär om du får ett barn också?

Hoppas verkligen att du kan få kontakt med rådgivningen i morgon. Du behöver prata med nån som inte har egna intressen i det här.
 
Jag är väldigt förvirrad. Och säkert han också just nu.
Tänkte jag avvaktar ett tag med detta med barnfrågan. Men också lite svårt när han köper kosttillskott och sen har han laddat ner en app och bjöd in mig i sin ”familj”. Han sa att han ville följa vad som händer inne i mig.
Idag har det snarare känts som att han vill ha det här barnet. Eller så övertolkar jag allt.
Han undrade även om jag kontaktat M än. Nej det har jag inte gjort och tänkte inte göra det nu heller. Har ingen lust att blanda in ytterligare någon i detta.
I "stabil partner" kan man ju även inkludera att själva relationen är stabil. Så verkar det ju inte vara i ert fall. Du "gjorde slut" rätt nyligen, tex. Och du har skrivit väldigt märkliga saker om honom och er relation vid upprepade tillfällen.
 
Å, @karamelldrottningen :heart !
Det här känns som en väldigt tuff situation ovanpå allt annat.
Tänk, fundera och känn in. Jag har själv befunnit mig i liknande scenario. Lekte med tanken på ett barn just då, längtade och ville. Det landade ändå i abort den gången.
För dig är det så färskt än, kanske behöver du bearbeta genom att tänka på hur livet som mamma skulle kunna komma att bli, innan du kan komma till ett beslut som känns rimligt.
Det som jag inte hade var en partner som pressade åt något håll. Min partner tog ett steg bakåt, fanns där som stöd och inväntade mitt beslut. Det är jag glad för...
Det du skriver om din partner ger mig ingen bra magkänsla, tyvärr.
Jag är fyrbarnsmamma och har genomgått både abort och missfall. Jag har sedan ung ålder alltid, alltid längtat så starkt efter att bli mamma, så abort var verkligen inget beslut jag trodde att jag skulle behöva ta. Men det hände ändå.
Det går verkligen inte obemärkt förbi och räknas till mina livssorger nu. Men jag ångrar mig inte. Där och då var det rätt beslut.
Jag är gärna bollplank så gott jag kan. Det är bara att skicka PM om du vill.
 
Om jag inte är helt ute och cyklar borde det vara slutet på juli eller början på augusti nästa år. Känns ju inte så jättekul kanske att vara höggravid just den årstiden 😅
Suck jag kan verkligen inte bestämma mig alls. Känns som att det finns lika många fördelar som nackdelar.
Så fort det blir vardag. Imorgon är det väl vardag? Ska jag försöka få tag på någon att bolla detta med innan jag fullständigt tappar det.

Så nu känns det plötsligt rimligt att försörja dig och barnet självt? Eller förlitar du dig på att din partner nog ska stanna hos dig ändå, och betala för barnet du fått med en annan man och som partner sagt att han inte vill betala för? Har han sagt att han ändrat sig? Eller är det din tolkning?

Nyss gjorde ni slut, och nu tänker du att ni ska leva lyckliga ihop med ett barn som har en annan pappa som kanske också har åsikter om barnets liv.
 
Så nu känns det plötsligt rimligt att försörja dig och barnet självt? Eller förlitar du dig på att din partner nog ska stanna hos dig ändå, och betala för barnet du fått med en annan man och som partner sagt att han inte vill betala för? Har han sagt att han ändrat sig? Eller är det din tolkning?

Nyss gjorde ni slut, och nu tänker du att ni ska leva lyckliga ihop med ett barn som har en annan pappa som kanske också har åsikter om barnets liv.
Jag orkar inte tänka. Eller ens svara på allt detta. Vet ingenting om nånting.
 
Det har jag inte skrivit att du inte gör. Men jag blir oroad över att din partner inte verkar vara någon trygg punkt, och du verkar göra dig väldigt beroende av honom i det här.
Fast det är han. En trygg punkt. Mycket mån om att alla ska ha det bra. Inte bara att jag ska må bra utan alla. Han är den första som hjälper till när det behövs.
Men jo hans åsikt i det här väger in mycket. Jag tror att han inte vet själv riktigt just nu.
Vi måste prata ut om detta snart men först skulle jag behöva prata med någon utomstående. Något proffs.
Och visst blev jag ledsen när han sa att han inte skulle bidra med någonting ekonomiskt.
Men jag förstår honom också. Jag har sårat honom. Han sa att han inte var arg på mig när jag sa att jag inte var säker på vem som var pappan men jag såg på honom att han visst var arg. För jag bröt mot en av våra överenskommelser.
 

Liknande trådar

R
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har ingen aning om jag ihuvud taget får skriva en ny dagboks tråd men den blir väl bort tagen annars då an tar jag 🙃 Jag kommer...
2 3
Svar
47
· Visningar
4 344
R
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok An tagligen så tycker nån att jag inte borde skriva en dagbok "bara för att skriva av mig". Men det är ju fritt att inte läsa och jag...
Svar
6
· Visningar
2 110
Senast: Raderad medlem 149524
·
R
  • Artikel Artikel
Dagbok Dethär är värt en ny dagboks tråd tycker jag. För att idag har det hänt en väldigt stor sak som är att jag har blivit häst ägare idag...
2
Svar
30
· Visningar
2 841
Senast: Rosett
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Är i någon slags fas. Det är egentligen bra och absolut livsnödvändigt men också ibland superjobbigt. Drabbas av insikter som verkligen...
Svar
0
· Visningar
349
Senast: miumiu
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp