Inte för att komma med pekpinnar, men det var väl bara några veckor sedan du skrev ett inlägg om vad det var för mening att vara nykter och att ett glas inte kunde spela någon roll. Att vara gravid och få barn är tyvärr mycket svårare än vad man tror (men också helt underbart) och inget som automatiskt räddar en. Det låter klokt att du pratar med någon professionell om detta innan du tar ett fullkomligt beslut. Ett barns välmående går alltid först Du har ju inte varit nykter ett år ännu. Förstår att du har det tufft just nu.
Men va... vem är du att berätta att någons förutsättningar är riktigt riktigt dåliga. Fy fan rent ut sagt.
Förstår att du lätt tolkar det så, men det är det nog ingen som menar. Men det går ju väldigt mycket upp och ner för dig och ett barn behöver stabilitet. Du kanske inte är helt där ännuSen är det ledsamt att alla här tror att jag skulle bli en helt meningslös mamma som inte klarar av nånting. Kanske har ni rätt
.Jag tror du skulle vara en kärleksfull mamma.Sen är det ledsamt att alla här tror att jag skulle bli en helt meningslös mamma som inte klarar av nånting. Kanske har ni rätt
Det handlar inte om meningslös mamma, det handlar om att du behöver reda upp ditt liv först.Sen är det ledsamt att alla här tror att jag skulle bli en helt meningslös mamma som inte klarar av nånting. Kanske har ni rätt
Det är ju så nytt nu. Ge det lite tid och prata med någon professionell.
Vad vet du om det. Egentligen?
Det låter som ett bra nickval du gjort. Det är dock karamelldrottningen som jag pratar med.
I ett forum där alla kan svara.
.
Jag ska inte komma med pekpinnar, det är inte tanken med detta inlägget. Men oavsett vem som är pappan så är det någon som du kan behöva samarbeta med nästkommande 18 år om du väljer att behålla. Vill de vara involverade så har de en rätt till det (och jag tror att det är väldigt svårt att veta i förväg om någon kommer vilja vara involverad eller ej. Fram tills man faktiskt får veta att man ska få barn är det nog väldigt svårt att föreställa sig hur man skulle ställa sig till det).
Det låter för mig som att din partner har en hel del förbehåll och inte kommer stötta dig all-in om du bestämmer dig för att behålla. Om valet var helt ditt, är det den här situationen du hande önskat vara i när du bestämmer dig för att bilda familj?
Man behöver inte fästa något avseende vid sådant. Om andra personer gör konstiga saker är det deras problem. Inte ditt. Kasta julkortet och tänk på något annat.Som om inte allt detta räckte redan så fick jag ett julkort. Ett JULKORT från en person som behandlat mig oerhört illa och som inte jag har haft någon som helst kontakt med nu på några år. Blockad och bortglömd!
Och nu lågt ett jävla julkort i brevlådan
Nej inte alls. Det enda vettiga är att avbryta. Jag kan inte ta hand om ett litet barn själv. Och så mycket tjänar jag inte eftersom jag inte än jobbar heltid. Sen detta med måendet kommer inte bli bättre av massa hormoner. Nej det är inte rätt mot barnet som kanske inte ens får en vettig pappa.
