Inte bara nätdejting del 8

[stjarnhimmel]

Jag tolkar det som att du @Tranan har mött personer som inte har "social kompetens"? Dvs de kan inte läsa av den andra personen och pratar bara om det som intresserar dem själva?

 

[athena_arabians]

Jag tolkar det som att du @Tranan har mött personer som inte har "social kompetens"? Dvs de kan inte läsa av den andra personen och pratar bara om det som intresserar dem själva?

Det kan ju vara det men det kan ju faktiskt vara så att man är jäkligt nervös i hela situationen. Då kan det lätt bli att man pladdrar och att man pladdrar om det som är tryggt, tex ens djur.

 

[ekra]

Jag förstår hur @Tranan menar även om formuleringen kanske inte blev den bästa.

Men om en person inte kan tala om annat än sitt intresse, vad det än är, upplevs den som ganska platt och tråkig.

I en inledande fas kan det vara lättast att prata om sina intressen för att överhuvudtaget få igång något samtal. Och kanske söker personen någon som delar intresset, och definitivt accepterar och stöttar intresset och vill fiska efter om de klickar på den fronten.

Det är ju fint att få sortera bort de som tycker att kattutställning är löjligt, eller att hästar är bäst på mackan i ett tidigt stadium om kattutställningar och ridsport är två ting man lägger mycket av sin fritid på...

Men man får ju vara lite smidig om personen man pratar med inte verkar speciellt intresserad av barnen, hästen, katten, motorcykeln, gitarren...

Och det tar tid, iallafall för mig att vilja bli förtrolig och "djup" med någon, jag har ingen lust att öppna mig för främlingar.

 

[stjarnhimmel]

@athena_arabians @ekra

jag håller med om det ni säger. Om det är första gången man träffas så kan det bero på många andra saker också. Nervositet tex.
Eller att motparten inte säger så mycket. Jag var på dejt en gång med en person som knappt sa något. Jag ställde en del frågor men fick bara ett Ja eller Nej som svar.Så det är svårt att uttala sig utan att ha sett samtalet närmare.

 

[athena_arabians]

@athena_arabians @ekra

jag håller med om det ni säger. Om det är första gången man träffas så kan det bero på många andra saker också. Nervositet tex.
Eller att motparten inte säger så mycket. Jag var på dejt en gång med en person som knappt sa något. Jag ställde en del frågor men fick bara ett Ja eller Nej som svar.
Så det är svårt att uttala sig utan att ha sett samtalet närmare.

Om jag hamnar i en tyst situation (oavsett om det är dejt eller ej) pladdrar jag. MYCKET. Jag har ofta bett om ursäkt för det

 

[FannyN]

I en inledande fas kan det vara lättast att prata om sina intressen för att överhuvudtaget få igång något samtal. Och kanske söker personen någon som delar intresset, och definitivt accepterar och stöttar intresset och vill fiska efter om de klickar på den fronten.

Det är ju fint att få sortera bort de som tycker att kattutställning är löjligt, eller att hästar är bäst på mackan i ett tidigt stadium om kattutställningar och ridsport är två ting man lägger mycket av sin fritid på...

Men man får ju vara lite smidig om personen man pratar med inte verkar speciellt intresserad av barnen, hästen, katten, motorcykeln, gitarren...

Och det tar tid, iallafall för mig att vilja bli förtrolig och "djup" med någon, jag har ingen lust att öppna mig för främlingar.

Jag håller verkligen med. Jag tänker också att när jag jobbar ca 45 h i veckan och kombinerar det katt hund och häst så blir det kvar matlagning läsning och nån resa då och då som intresse. Jag är mamma också. Jag har alltså oerhört vanliga ointressanta intressen förutom djuren även om många skulle byta boken mot tv apparaten. Många tränar ju också även jag om jag hinner och det är knappast spännande för andra att höra om friskispassen och bassängen. Jag känner mig inte grund eller som ett skal alls. Tycker dessutom att jag har intressen och använder tiden väl.

 

[stjarnhimmel]

Angående att någon har djup så tycker jag det också är svårt utifrån bara ett samtal. Det kanske är en person som behöver lite mer tid för att släppa in någon. @Tranan var det första gången ni sågs? Däremot kan man ju ibland känna direkt att man inte klickar med någon. Jag har känt att vi har helt olika värderingar vilka inte kommer att kunna passa ihop. Däremot djup tänker jag är något som kan komma längre fram.

 

[Hyacinth]

Jag tycker att det tråkigaste som finns är personer som inte kan ta sig för att fråga och vara intresserade av andra människor. De som bara ska prata om sig själva. Då dör mitt intresse. Män är mer så än kvinnor enligt min erfarenhet, då kvinnor ofta lär sig att spegla och föra konversation även i unga år men många män vet ju inte hur man beter sig på en date.

Men extremen åt andra hållet är också jobbig! De som bara frågar men aldrig berättar om sig själva.
Jag har haft en sådan chef; man kunde sitta och babbla i timmar, tänka att "Gud så himla trevlig han är" och när man gick därifrån hade man berättat sitt livs historia men visste fortfarande inget om honom. Jävla proffstrevlig typ.

 

[ekra]

Om jag hamnar i en tyst situation (oavsett om det är dejt eller ej) pladdrar jag. MYCKET. Jag har ofta bett om ursäkt för det

Jag med! Samma sak om jag blir nervös. Det är som en pysventil för att lätta på trycket inombords. Det som då kommer ut uppfattas nog sällan som "djupt" misstänker jag, men det betyder ju inte att jag inte har djup när man lär känna mig.

 

[Amanda_F]

Men extremen åt andra hållet är också jobbig! De som bara frågar men aldrig berättar om sig själva.
Jag har haft en sådan chef; man kunde sitta och babbla i timmar, tänka att "Gud så himla trevlig han är" och när man gick därifrån hade man berättat sitt livs historia men visste fortfarande inget om honom. Jävla proffstrevlig typ.

Sånt är så jäkla frustrerande. Speciellt chefer som är så tycker jag. Jag har haft ett antal sånna dåliga chefer som använt informationen till att hugga anställda i ryggen sen. Hur svårt ska det vara att ge och ta lite?

 

[Tranan]

Vad har du själv för intressen??

Förutom hästar så är det foto, matematik, astronomi, miljöfrågor, historia, litteratur, modeliring och STEM utbildning. Men man behöver inte bara prata om det. Jag var lite less på det mesta i går efter ett samtal med en person som hur man en vred sig pratade om sin katt och sitt jobb. Jag fick inte reda på något om henne. Men nu känner jag hennes katt och kan hennes jobb. Och vad jag än pratade om så blev det till något om hennes katt eller jobb

 

[Tranan]

Angående att någon har djup så tycker jag det också är svårt utifrån bara ett samtal. Det kanske är en person som behöver lite mer tid för att släppa in någon. @Tranan var det första gången ni sågs? Däremot kan man ju ibland känna direkt att man inte klickar med någon. Jag har känt att vi har helt olika värderingar vilka inte kommer att kunna passa ihop. Däremot djup tänker jag är något som kan komma längre fram.

Vi har chattat lite på HP men annars var det första gången. Men samtalet på HP är lika som samtalet ansikte mot ansikte

 

[mandalaki]

Jag var lite less på det mesta i går efter ett samtal med en person som hur man en vred sig pratade om sin katt och sitt jobb. Jag fick inte reda på något om henne. Men nu känner jag hennes katt och kan hennes jobb. Och vad jag än pratade om så blev det till något om hennes katt eller jobb

Men det är lika bra att du vänjer dig för såhär är det:

 

[Tranan]

Men det är lika bra att du vänjer dig för såhär är det:

Inget ont om katter

 

[tott]

Förutom hästar så är det foto, matematik, astronomi, miljöfrågor, historia, litteratur, modeliring och STEM utbildning. Men man behöver inte bara prata om det. Jag var lite less på det mesta i går efter ett samtal med en person som hur man en vred sig pratade om sin katt och sitt jobb. Jag fick inte reda på något om henne. Men nu känner jag hennes katt och kan hennes jobb. Och vad jag än pratade om så blev det till något om hennes katt eller jobb

Bara att acceptera att människor är olika då

 

[starcraft]

Men extremen åt andra hållet är också jobbig! De som bara frågar men aldrig berättar om sig själva.
Jag har haft en sådan chef; man kunde sitta och babbla i timmar, tänka att "Gud så himla trevlig han är" och när man gick därifrån hade man berättat sitt livs historia men visste fortfarande inget om honom. Jävla proffstrevlig typ.

Jag är lite sån jag frågar och intresserar mig för andra, men har svårt att känna att här är det lämpligt att flika in med något eget personligt från mitt liv. Så om ingen frågar berättar jag oftast inte - på gott och på ont. När jag flikar in oombett sas känner jag ofta att jag liksom tar över samtalet och blir en av de som "vrider allt till att prata om sig själv". Det är en svår avvägning. Ännu svårare när man är chef och pratar med en kollega.

 

[Kilauea]

Katter och hundar är väl intresse utanför jobbet?...eller??

För vissa är det ett jobbintresse med.

 

[Entourage]

Ja det här med att hålla konversationer vid liv är inte alltid så lätt, inser nu när jag tänker efter att det nog var en av anledningarna till att jag började tappa intresset för "brevvännen", han hade sällan nåt särskilt att säga av sig själv liksom och efter ett tag blev det lite jobbigt att vara den drivande hela tiden. Förutom när jag första eller andra gången vi sågs frågade om hur en normal dag i livet såg ut för då pratade han som aldrig förr om vad som hände på jobbet osv (OBS, jag blev inte uttråkad av detta, dels för att jag ju hade bett om det och dels för att jobbvalet då blev ett sätt för mig att lära känna honom lite mer). Så ibland är inte jobbprat dåligt Men finns det inte så mkt annat att konversera om så blir det ju rätt snabbt tråkigt och inte så givande för nån av parterna.

 

[Got2Be]

Förutom hästar så är det foto, matematik, astronomi, miljöfrågor, historia, litteratur, modeliring och STEM utbildning. Men man behöver inte bara prata om det. Jag var lite less på det mesta i går efter ett samtal med en person som hur man en vred sig pratade om sin katt och sitt jobb. Jag fick inte reda på något om henne. Men nu känner jag hennes katt och kan hennes jobb. Och vad jag än pratade om så blev det till något om hennes katt eller jobb

Fast jag lär mig mycket om människor på sättet de pratar om diverse saker.

 

[LittleJohn]

Blev utbjuden för första gången idag, och kände mig smått panikslagen
Trevlig karl, men hjärnan bara skrek " inte redo!"

Men fortsätter ändå glatt mitt tindrande, har märkt att det blir smått beroendeframkallande

Och kan inte sluta förundras över hur snygga karlar jag matchar med Känns positivt inför framtiden!