Sv: Inkörd i grimma
Och så en till Snigelfarmor med..
Va fin han är din lille kille!
Jag förstår dina tankegångar.
Och visst, ska du bara köra omkring hemmavid där det inte finns några trafikerade vägar osv så kan du väl köra i bara grimman om du vill.
Men det jag undrar över är din motvilja mot bett över lag?
Är det så att du ser bettet som ett slags "tvångsredskap" som förhindrar en verklig djup kontakt med din häst?
Jag läser det lite så..men jag kan ha missuppfattat dig..
Är det så så tycker jag du ska tänka om.
För då ska du inte köra din häst i grimma med töm heller utan endast via rösten ha samspel med honom.
Ett bett är inte värre än en grimma.
Båda två är ett slags "tvång". Om man nu väljer att se det så.
En hand som håller ett bett är lika (eller ska vara) mjuk som den hand som får din ponny att följa dina kommandon via grimman.
Det är bara det att OM någonting skulle hända så har du inte en chans att avstyra en olycka om du kör bettlöst.
Bettet blir en säkerhet.
Inget tortyr-redskap i munnen.
Även selen är ju ett, för hästen, slags tvång om man ska hårddra det, eller hur?
Att han inte gillar bettet tror jag till viss del beror på din egna inställning.
DU gillar inte bettet och det förmedlar du till honom!
Vi vill så gärna ha en fördjupad kontakt med våra hästar och likt indianerna få dom att följa våra "tankar".
Bettet hindrar inte det alls!
För du behöver ju inte ens använda det om du lär honom att lyssna på din röst först och främst men det finns där som en säkerhetsåtgärd. En trygghet för BÅDE honom och dig!
Jag har ridit bettlöst och med hjälp av kroppsspråket fått min häst att göra det jag ber honom om.
Men bakom i en vagn har jag inte alls den kontakten.
Det är svårt för hästen att tolka mina trygga ledarsignaler i en stressad situation utan bett när man kör!
Jag har skrivit om det innan.
När jag trodde jag var så kunnig inom NH och jag såg "ner" på alla dom som inte hade funnit den rätta vägen med sina hästar.
Min haflingerpojke följde mig genom stock och sten och vi hade (vad jag trodde ja) ett jättefint samspel utan några som helst redskap mer än att jag var hans trygga ledare.
Men på en clinic så stod vi, ett gäng "nyfrälsta" besserwissrar inom NH och blev ombedda att släppa våra hästar på ett stort fält.
Tror du någon av hästarna valde oss att komma till i denna lite skrämmande frihet som det öppna fältet till hage innebar?
Snopna förstod vi att vi hade långt, långt kvar.
Det är lite där jag tror att du befinner dig.
Du och din fina pojke har säkert ett underbart kompanjonskap.
Men han är häst med alla sina flyktbeteenden kvar.
Det spelar ingen roll hur mycket man har övat och övat innan med både det ena och det andra.
En stressad häst som funderar på att fly kommer ha svårt att lyssna på och tolka dina signaler när du sitter i vagnen bakom honom!
Men självklart ska du göra det du vill och din tanke är fin!
Det kan ingen annan säga någonting om!
Och så en till Snigelfarmor med..
evis
Trådstartare
Sv: Inkörd i grimma
Mycket bra skrivet - jag förstår PRECIS vad du säger.
Jag förstår att det är svårt att uppfatta när jag diskuterar just denna lilla hästen, men jag är absolut ingen motståndare till bett. Är av PRECIS samma åsikt som dej att även en grimma är ett maktredskap. Det märker jag tydligt när jag har varierat mej mellan att ha dem lösa, ha dem i halsring & ha dem i grimma - om någon av dem inte vill följa mej in i ett trångt utrymme till exempel, så behöver jag ju i regel bara lägga halsringen längre upp, trä in ett rep över nosen så det blir en provisorisk grimma - så följer de utan minsta knussel. Med "grimma" så har hästarna "inget val". Hästar är ytterst känsliga på nos & nacke, så det är inte så konstigt. (jag tänker på att såna Halti Nos-sele för hundar används på hundar som inte får dra emot -alls)
Det jag skulle komma fram till är bara att jag förstår precis vad du menar med att bett & grimma båda är lika mycket "maktredskap".
Och jag ser inget fel i att ha såna, att acceptera att man behöver dem. Jag har ju haft ponnyn lös på promenader också men på sistone så åker grimma på igen, för nu finns dte mycket att äta ute i skogen så följsamheten blir inte så bra när han är lös - med grimma på har han inget val :smirk:
Det är helt annorlunda med hästar jag ej kunnat forma själv eller som inte har samma inställning och personlighet som de andra två jag har. Vissa hästar är så väl invaggade i att grimmor kan man hänga sej i och trycka i (trots att det går helt emot hästars natur - med tanke på hur otroligt känsliga deras nackar är..), för matte drar ju och sliter hela tiden...de får "järn-nackar".
Men denna ponnyn är inte hanterad på detta vis - en enda gång...
Grimma för honom är ett par snäpp högre i skarphet än vanligtvis, och jag använder och har hela tiden använt det, på det viset. Mildast är ju helt fri, sedan kommer halsringen - och grimman. Grimmor kan ju också vara olika skarpa, breda vadderade grejer är ju betydligt "snällare" mot nacke & nos än en smal tunn grej - även det vet ponnyn
Och det är därifrån jag inte förstår bett-hysterin helt igenom....
Att han skulle ogilla bettet för att jag gör det, funkar liksom inte. Eller ja - till viss del är det ju en "grej" oss emellan, då jag i början när jag försökte vänja in honom på det slet mitt hår och blev förtvivlad, då jag ju gärna vill att han ska KUNNA acceptera bettet.
Första gången han fick bettet i munnen så stegrade han nästan över i sin frustration över att få ut det som satt fast i munnen...
Men som sagt, jag ogillar inte bett som sådana. Det enklaste hade ju varit om han kunde acceptera det utan knussel.
Kallblodstravaren (lika gammal) tömkörde jag med bett på våren som ettåring (såld nu, inkörd med bett - jag förstår dem helt & fullt och hade inte ens tänkt tanken att köra in honom bettlöst eller i grimma ). Så hade jag gärna haft det med ponnyn också, å andra sidan är jag ju väldigt glad att han går så bra i bara grimma - som han faktiskt gör, annars hade vi ju haft ett ännu mer "prekärt" läge, då hade han ju varit oanvändbar...
Mycket bra skrivet - jag förstår PRECIS vad du säger.
Jag förstår att det är svårt att uppfatta när jag diskuterar just denna lilla hästen, men jag är absolut ingen motståndare till bett. Är av PRECIS samma åsikt som dej att även en grimma är ett maktredskap. Det märker jag tydligt när jag har varierat mej mellan att ha dem lösa, ha dem i halsring & ha dem i grimma - om någon av dem inte vill följa mej in i ett trångt utrymme till exempel, så behöver jag ju i regel bara lägga halsringen längre upp, trä in ett rep över nosen så det blir en provisorisk grimma - så följer de utan minsta knussel. Med "grimma" så har hästarna "inget val". Hästar är ytterst känsliga på nos & nacke, så det är inte så konstigt. (jag tänker på att såna Halti Nos-sele för hundar används på hundar som inte får dra emot -alls)
Det jag skulle komma fram till är bara att jag förstår precis vad du menar med att bett & grimma båda är lika mycket "maktredskap".
Och jag ser inget fel i att ha såna, att acceptera att man behöver dem. Jag har ju haft ponnyn lös på promenader också men på sistone så åker grimma på igen, för nu finns dte mycket att äta ute i skogen så följsamheten blir inte så bra när han är lös - med grimma på har han inget val :smirk:
Det är helt annorlunda med hästar jag ej kunnat forma själv eller som inte har samma inställning och personlighet som de andra två jag har. Vissa hästar är så väl invaggade i att grimmor kan man hänga sej i och trycka i (trots att det går helt emot hästars natur - med tanke på hur otroligt känsliga deras nackar är..), för matte drar ju och sliter hela tiden...de får "järn-nackar".
Men denna ponnyn är inte hanterad på detta vis - en enda gång...
Grimma för honom är ett par snäpp högre i skarphet än vanligtvis, och jag använder och har hela tiden använt det, på det viset. Mildast är ju helt fri, sedan kommer halsringen - och grimman. Grimmor kan ju också vara olika skarpa, breda vadderade grejer är ju betydligt "snällare" mot nacke & nos än en smal tunn grej - även det vet ponnyn
Och det är därifrån jag inte förstår bett-hysterin helt igenom....
Att han skulle ogilla bettet för att jag gör det, funkar liksom inte. Eller ja - till viss del är det ju en "grej" oss emellan, då jag i början när jag försökte vänja in honom på det slet mitt hår och blev förtvivlad, då jag ju gärna vill att han ska KUNNA acceptera bettet.
Första gången han fick bettet i munnen så stegrade han nästan över i sin frustration över att få ut det som satt fast i munnen...
Men som sagt, jag ogillar inte bett som sådana. Det enklaste hade ju varit om han kunde acceptera det utan knussel.
Kallblodstravaren (lika gammal) tömkörde jag med bett på våren som ettåring (såld nu, inkörd med bett - jag förstår dem helt & fullt och hade inte ens tänkt tanken att köra in honom bettlöst eller i grimma
). Så hade jag gärna haft det med ponnyn också, å andra sidan är jag ju väldigt glad att han går så bra i bara grimma - som han faktiskt gör, annars hade vi ju haft ett ännu mer "prekärt" läge, då hade han ju varit oanvändbar...
Sv: Inkörd i grimma
En tanke som slog mig....:
med tanke på att en häst kan fortsätta galoppera runt ett steeplechase med brutet ben med all den smärtan det innebär, så tror jag inte en grimma stoppar honom den dagen ett gevärsskott eller punktering eller lastbils-pys händer precis bredvid honom.
Jag har ju, som jag tjatat om, varit med om en dödskrasch med en välriden och lydig ponny, och två gevärsskott och tränsbett. INTE EN SUCK hade jag, en vuxen STARK kvinna, bromsad maratonvagn, och skogsväg. han skenade 1 kilometer innan han snubblade till och kraschade, bröt benet på flera ställe, krossad has..själv åkte jag ambulans in och fick inte ens säga adjö.
min önskan är inte att skrämma någon från att köra hemmavid med grimma, men när något händer med en vagn/häst, så händer det verkligen. Det blir inte bara en avfallning och en häst som springer till stallet o käkar havre innan man hunnit hem själv. man ska vara medveten om konsekvensen, att man kan mista något.
Apropå det, stäng alltid stalldörren när ni kör iväg med vagn.
En tanke som slog mig....:
med tanke på att en häst kan fortsätta galoppera runt ett steeplechase med brutet ben med all den smärtan det innebär, så tror jag inte en grimma stoppar honom den dagen ett gevärsskott eller punktering eller lastbils-pys händer precis bredvid honom.
Jag har ju, som jag tjatat om, varit med om en dödskrasch med en välriden och lydig ponny, och två gevärsskott och tränsbett. INTE EN SUCK hade jag, en vuxen STARK kvinna, bromsad maratonvagn, och skogsväg. han skenade 1 kilometer innan han snubblade till och kraschade, bröt benet på flera ställe, krossad has..själv åkte jag ambulans in och fick inte ens säga adjö.
min önskan är inte att skrämma någon från att köra hemmavid med grimma, men när något händer med en vagn/häst, så händer det verkligen. Det blir inte bara en avfallning och en häst som springer till stallet o käkar havre innan man hunnit hem själv. man ska vara medveten om konsekvensen, att man kan mista något.
Apropå det, stäng alltid stalldörren när ni kör iväg med vagn.
Sv: Inkörd i grimma
Men i såna situationer; hur s**an ska man få stopp på hästen med ett bett?
När en häst skenar så skenar den och är ofta inte kontaktbar. Möjligen att den blir mer benägen att lyda om man sätter en ståltråd i munnen istället för bett eller använder skarpast möjliga hävstångsbett, men inte ens det är någon garanti. Hästen blir förmodligen bara mer skärrad av en smärta utöver det läskiga..
(Tar som exempel en kallblodstravare som inte stannade på vilket bett man än hade när den väl fått upp farten förrän den var trött, en fara absolut, men det löstes av att enbart köra på travbanan där den blev lugnare och efterhand blev den mer lydig, men samma häst var inga problem att rida med hack trots att den kunde bli het/resa sig även vid ridning och det var INTE för att den lyssnade på sitsen, så skolad och känslig var den absolut inte i ridningen).
Men i såna situationer; hur s**an ska man få stopp på hästen med ett bett?
När en häst skenar så skenar den och är ofta inte kontaktbar. Möjligen att den blir mer benägen att lyda om man sätter en ståltråd i munnen istället för bett eller använder skarpast möjliga hävstångsbett, men inte ens det är någon garanti. Hästen blir förmodligen bara mer skärrad av en smärta utöver det läskiga..
(Tar som exempel en kallblodstravare som inte stannade på vilket bett man än hade när den väl fått upp farten förrän den var trött, en fara absolut, men det löstes av att enbart köra på travbanan där den blev lugnare och efterhand blev den mer lydig, men samma häst var inga problem att rida med hack trots att den kunde bli het/resa sig även vid ridning och det var INTE för att den lyssnade på sitsen, så skolad och känslig var den absolut inte i ridningen).
Senast ändrad:
Sv: Inkörd i grimma
Lydig och lugn är givetvis en fördel, är det grimma det gäller är det nästan ett krav. Har man ett lite skarpare sidepull (finns ju med rep över nosdelen t ex) eller annat skarpare bettlöst så tycker jag inte det har lika stor betydelse, däremot att hästen är hyfsat känslig över nosryggen (vilket egentligen alla hästar bör vara) och att man själv vet hur man ska använda den plus att man lär hästen vad signalerna betyder är viktigt.
Som ett exempel:
Om jag leder en häst i grimma och hästen drar iväg åt fel håll så börjar man med så små signaler/så litet tryck som möjligt för att sen öka tills den lyder. Men kommer man till ett stadie där hästen inte reagerar eller lyssnar, eller en "akut" situation där man inte kan tillåta flera faser så rycker man till = de flesta hästar lyssnar. Samma sorts förstärkning använder man i regel när man har bettlöst, och när man rycker till så känns det. På bett har man inte samma sorts förstärkning för skulle man rycka till så skulle det vara på gränsen till djurplågeri utan det blir att man får förstärka, förstärka, förstärka tills hästen förhoppningsvis lyssnar. Men det konstanta trycket som lätt blir när man förhåller vid körning om hästen inte lyssnar gör ofta att hästen drar emot/går emot. Sen kan många lyda ändå eftersom de är inlärda till det, men det är en ganska naturlig reaktion eftersom hästar är mottrycksdjur.
Så även om bettlösa är mildare så har de andra fördelar som jag anser väger upp om man kan utnyttja det.
På en f.d. travare som jag red ut på (iofs ganska snäll, men lyssnade inte bra på bettet, en bromssträcka från 2-3 meter till 200 meter) med ett par andra hästar så blev jag glatt överraskad när de andra hästarna drog iväg i halvt sken och min häst stannade kvar (travade iofs skänkelvikningar för att göra av med energin) tack vare att jag ryckte till en gång rejält i tygeln och sa "Nej!" Just den hästen hade absolut inte lyssnat på samma sätt med bett i samma situation. Och det var ändå ett mycket snällt sidepull i nylon med foder i nosdelen. Givetvis bör man testa i mer säkra situationer att hästen verkligen lyssnar på förstärkningen och förstår vad tygeltagen/tömtagen innebär, t ex vid tömkörning.
Ska man dressyrköra/precisionsköra så är sidepull eller grimma som sagt inget bra alternativ. Men det finns bettlöst för allt!
På tävlingar förstår jag att man är mer paranoid med säkerheten, så tror man att bett alltid är säkrare än bettlöst (jag tror iofs att det ofta är tvärtom) då är det logiskt att man anser att alla ska ha det för att man ska känna sig tryggare.
Lydig och lugn är givetvis en fördel, är det grimma det gäller är det nästan ett krav. Har man ett lite skarpare sidepull (finns ju med rep över nosdelen t ex) eller annat skarpare bettlöst så tycker jag inte det har lika stor betydelse, däremot att hästen är hyfsat känslig över nosryggen (vilket egentligen alla hästar bör vara
) och att man själv vet hur man ska använda den plus att man lär hästen vad signalerna betyder är viktigt.Som ett exempel:
Om jag leder en häst i grimma och hästen drar iväg åt fel håll så börjar man med så små signaler/så litet tryck som möjligt för att sen öka tills den lyder. Men kommer man till ett stadie där hästen inte reagerar eller lyssnar, eller en "akut" situation där man inte kan tillåta flera faser så rycker man till = de flesta hästar lyssnar. Samma sorts förstärkning använder man i regel när man har bettlöst, och när man rycker till så känns det. På bett har man inte samma sorts förstärkning för skulle man rycka till så skulle det vara på gränsen till djurplågeri
utan det blir att man får förstärka, förstärka, förstärka tills hästen förhoppningsvis lyssnar. Men det konstanta trycket som lätt blir när man förhåller vid körning om hästen inte lyssnar gör ofta att hästen drar emot/går emot. Sen kan många lyda ändå eftersom de är inlärda till det, men det är en ganska naturlig reaktion eftersom hästar är mottrycksdjur.Så även om bettlösa är mildare så har de andra fördelar som jag anser väger upp om man kan utnyttja det.
På en f.d. travare som jag red ut på (iofs ganska snäll, men lyssnade inte bra på bettet, en bromssträcka från 2-3 meter till 200 meter) med ett par andra hästar så blev jag glatt överraskad när de andra hästarna drog iväg i halvt sken och min häst stannade kvar (travade iofs skänkelvikningar för att göra av med energin) tack vare att jag ryckte till en gång rejält i tygeln och sa "Nej!" Just den hästen hade absolut inte lyssnat på samma sätt med bett i samma situation. Och det var ändå ett mycket snällt sidepull i nylon med foder i nosdelen. Givetvis bör man testa i mer säkra situationer att hästen verkligen lyssnar på förstärkningen och förstår vad tygeltagen/tömtagen innebär, t ex vid tömkörning.
Ska man dressyrköra/precisionsköra så är sidepull eller grimma som sagt inget bra alternativ. Men det finns bettlöst för allt!
På tävlingar förstår jag att man är mer paranoid med säkerheten, så tror man att bett alltid är säkrare än bettlöst (jag tror iofs att det ofta är tvärtom) då är det logiskt att man anser att alla ska ha det för att man ska känna sig tryggare.
Sv: Inkörd i grimma
Nu blir jag glad. En NH-människa som har kommit till insikt om detta. Jag har skakat på huvudet åt NH-wannabes mer än en gång.
Nu blir jag glad. En NH-människa som har kommit till insikt om detta. Jag har skakat på huvudet åt NH-wannabes mer än en gång.
Sv: Inkörd i grimma
Jag tror merparten av alla hästar reagerar mera på ett ryck i bettet än ett ryck i grimman. Min bryr sig överhuvudtaget inte om jag rycker, om han hittat en grästuva på väg mot hagen. Hingstbett kan ibland vara enda chansen att kontrollera en hingst tex.
Oavsett om man skulle vilja att alla hästuppfödare har samma syn som "halsringsfolket" så har de inte det, alltså kommer 99% av alla hästägare få en häst som inte är så känslig att ett ryck i grimman räcker för att ha koll.
Oavsett hur man tycker kommer jag bli fly förbannad om jag någonsin läser om en dåre som är ute o kör i grimma och något händer. Då har man inte gjort allt i sin makt för att förhindra den.
jag kör "alltid" med stångbett utanför ridbanan, ett bett som inte är ledat och är milt. Handen avgör.
TS: har du provat ett smalt svagt böjt oledat bett?
Jag tror merparten av alla hästar reagerar mera på ett ryck i bettet än ett ryck i grimman. Min bryr sig överhuvudtaget inte om jag rycker, om han hittat en grästuva på väg mot hagen. Hingstbett kan ibland vara enda chansen att kontrollera en hingst tex.
Oavsett om man skulle vilja att alla hästuppfödare har samma syn som "halsringsfolket" så har de inte det, alltså kommer 99% av alla hästägare få en häst som inte är så känslig att ett ryck i grimman räcker för att ha koll.
Oavsett hur man tycker kommer jag bli fly förbannad om jag någonsin läser om en dåre som är ute o kör i grimma och något händer. Då har man inte gjort allt i sin makt för att förhindra den.
jag kör "alltid" med stångbett utanför ridbanan, ett bett som inte är ledat och är milt. Handen avgör.
TS: har du provat ett smalt svagt böjt oledat bett?
Sv: Inkörd i grimma
Men kräver du att andra ska ha rätt utrustning på hästarna "hos dig" utefter vad DU tycker är säkrast?
Hjälm tycker jag man har rätt att säga till om (vid ridning), men i övrigt är det väl upp till var och en att använda det man tycker fungerar/är säkrast?
Men kräver du att andra ska ha rätt utrustning på hästarna "hos dig" utefter vad DU tycker är säkrast?
Hjälm tycker jag man har rätt att säga till om (vid ridning), men i övrigt är det väl upp till var och en att använda det man tycker fungerar/är säkrast?
Sv: Inkörd i grimma
Det är din åsikt och det respekterar jag.
Min åsikt efter mina erfarenheter av bettlöst är att det finns en gräns för hur skarpt ett bett får vara för att hästarna ska löpa större risk att ignorera det. Även så skulle jag inte få för mig att rida med stång på en häst som jag vet kan vara "svår" och t ex kan sticka eftersom det blir för skarpt och snarare kan trigga hästarna att göra andra drastiska saker, t ex resa sig. Och där talar jag av egen erfarenhet, när hästarna blir stressade, t ex skraja för något tycker jag det känns mycket mindre säkert med ett skarpt bett.
Angående att vissa hästar inte reagerar på enbart grimma - det är verkligen en uppfostranssak. Alla hästar kan läras det, hästar är känsliga och förhållandesevis lättlärda. Ska man använda bettlöst så är man rentutsagt korkad om man inte åtminstone lärt hästen lyssna i grimma först. När hästen får på sig ett bett för första gången är man inte korkad nog att rida ut det första man gör Likaså behöver man som ryttare ha övat en del innan, därav att man övar från marken t ex via tömkörning först.
Olika saker känns tryggt för olika personer beroende på vad man har för åsikter och erfarenheter. JAG känner mig som sagt betydligt mer trygg med bettlöst på de hästar som har lärt sig gå med bettlöst än vad jag gör med ett bett. För det kräver jag inte att andra ska använda bettlöst för att jag ska känna mig säkrare.
Mer än i tävlinssammanhang där man "gemensamt" bestämt att en viss sak är mer säker.
Det är din åsikt och det respekterar jag.
Min åsikt efter mina erfarenheter av bettlöst är att det finns en gräns för hur skarpt ett bett får vara för att hästarna ska löpa större risk att ignorera det. Även så skulle jag inte få för mig att rida med stång på en häst som jag vet kan vara "svår" och t ex kan sticka eftersom det blir för skarpt och snarare kan trigga hästarna att göra andra drastiska saker, t ex resa sig. Och där talar jag av egen erfarenhet, när hästarna blir stressade, t ex skraja för något tycker jag det känns mycket mindre säkert med ett skarpt bett.
Angående att vissa hästar inte reagerar på enbart grimma - det är verkligen en uppfostranssak. Alla hästar kan läras det, hästar är känsliga och förhållandesevis lättlärda. Ska man använda bettlöst så är man rentutsagt korkad om man inte åtminstone lärt hästen lyssna i grimma först. När hästen får på sig ett bett för första gången är man inte korkad nog att rida ut det första man gör
Likaså behöver man som ryttare ha övat en del innan, därav att man övar från marken t ex via tömkörning först. Olika saker känns tryggt för olika personer beroende på vad man har för åsikter och erfarenheter. JAG känner mig som sagt betydligt mer trygg med bettlöst på de hästar som har lärt sig gå med bettlöst än vad jag gör med ett bett. För det kräver jag inte att andra ska använda bettlöst för att jag ska känna mig säkrare.
Mer än i tävlinssammanhang där man "gemensamt" bestämt att en viss sak är mer säker.
Sv: Inkörd i grimma
Självklart gör jag det! Jag skulle aldrig tillåta att någon körde i grimma hos mig, dels med tanke på min egen och min omgivnings säkerhet och dels för att det finns hingstar på gården.
Självklart gör jag det! Jag skulle aldrig tillåta att någon körde i grimma hos mig, dels med tanke på min egen och min omgivnings säkerhet och dels för att det finns hingstar på gården.
evis
Trådstartare
Sv: Inkörd i grimma
Jag ska få låna ett svagt böjd rakt med fasta ringar som bör vara i lagom längd (svårhittade 9 cm) och prova, så vem vet, kanske säger ponnyn Ja tack. Då är vi nöjda och glada och behöver inte göra betthysteriker helt förskräckta
Hittills har jag bara provat ett 8,5 cm tredelat och det kan ju handla om att det blir för mycket rörelse i munnen. Rakt har väl nackdelen att det lägger mycket tryck på tungan, men det är först när jag provat som jag vet om ponnyn tycker det är ok.
Jag har en stor mängd bett i övrigt men inga så små och det har inte känts som någon poäng att köpa något annat medan han fortfarande växer - det visade sej ju vara smart då 8,5 nu är för smalt...
Jag ska få låna ett svagt böjd rakt med fasta ringar som bör vara i lagom längd (svårhittade 9 cm) och prova, så vem vet, kanske säger ponnyn Ja tack. Då är vi nöjda och glada och behöver inte göra betthysteriker helt förskräckta
Hittills har jag bara provat ett 8,5 cm tredelat och det kan ju handla om att det blir för mycket rörelse i munnen. Rakt har väl nackdelen att det lägger mycket tryck på tungan, men det är först när jag provat som jag vet om ponnyn tycker det är ok.
Jag har en stor mängd bett i övrigt men inga så små och det har inte känts som någon poäng att köpa något annat medan han fortfarande växer - det visade sej ju vara smart då 8,5 nu är för smalt...
Sv: Inkörd i grimma
Jag tror han någon gång kan tom gilla att du tar fram bettet, det betyder ju mattetid och körning. Hur som helst så skulle jag nog våga åka med dig i framtiden på ridbanan i grimma. Ni känns som ett radarpar.
Jag tror han någon gång kan tom gilla att du tar fram bettet, det betyder ju mattetid och körning. Hur som helst så skulle jag nog våga åka med dig i framtiden på ridbanan i grimma.
Ni känns som ett radarpar.
evis
Trådstartare
Sv: Inkörd i grimma
Jag skulle antagligen inte köra i grimma på någon annan häst - eller mycket fåtal hästar. Jag känner och ser stor skillnad på alla hästar, både i personlighet och i hur de hanterats, när det gäller utrustning som är lämplig ur säkerhetssynpunkt.
Inridningshästen jag haft här hemma hanterar jag inte i halsring, på honom krävs till och med repgrimma i en del situationer då man verkligen måste sätta hårt mot hårt. Delvis hänger det på att han vant sej vid att människor drar & sliter - utan någon tanke med det - det kan jag inte "sudda ut", det kommer alltid finnas kvar hos honom...men det hänger dock inte enbart på hantering, utan också personlighet.
Kallblodstravaren som jag också fött upp och hanterat från början, precis som russet (russet var dock första halvåret på Lojsta hed), var lite samma, på honom behövde man kunna sätta hårt mot hårt i situationer och visserligen var han följsam helt lös men med snöre på var en grimma en förutsättning för att verkligen kunna göra sej hörd i sådana situationer - då han inte ville höra på. De två var ju rätt lika hanterade av mej, men olika personligheter...
Tvärtom vad totola skriver så anser jag INTE att alla hästar går att träna till densamma känslighetsgrad - delvis beroende på personlighet - men också, gamla ränder går aldrig ur och det tar mycket lång tid av mycket konsekvent arbete att verkligen omarbeta nya befästa vanor, och då har man alltid i beräkningen att all den tid som hästen hanterats på ett visst sätt - "sitter kvar" i systemet.
Russet är den första häst som jag verkligen fått vara med och forma som jag vill, och dessutom har den personlighet för att verkligen kunna mogna in i den form som jag ger. Kallblodstravaren var en annan typ, jag sålde honom
Vill förresten tillägga att jag inte är någon NH-fanatiker - tvärtom, jag har inte så mycket till övers för den allra mesta NH som visas
Jag skulle antagligen inte köra i grimma på någon annan häst - eller mycket fåtal hästar. Jag känner och ser stor skillnad på alla hästar, både i personlighet och i hur de hanterats, när det gäller utrustning som är lämplig ur säkerhetssynpunkt.
Inridningshästen jag haft här hemma hanterar jag inte i halsring, på honom krävs till och med repgrimma i en del situationer då man verkligen måste sätta hårt mot hårt. Delvis hänger det på att han vant sej vid att människor drar & sliter - utan någon tanke med det - det kan jag inte "sudda ut", det kommer alltid finnas kvar hos honom...men det hänger dock inte enbart på hantering, utan också personlighet.
Kallblodstravaren som jag också fött upp och hanterat från början, precis som russet (russet var dock första halvåret på Lojsta hed), var lite samma, på honom behövde man kunna sätta hårt mot hårt i situationer och visserligen var han följsam helt lös men med snöre på var en grimma en förutsättning för att verkligen kunna göra sej hörd i sådana situationer - då han inte ville höra på. De två var ju rätt lika hanterade av mej, men olika personligheter...
Tvärtom vad totola skriver så anser jag INTE att alla hästar går att träna till densamma känslighetsgrad - delvis beroende på personlighet - men också, gamla ränder går aldrig ur och det tar mycket lång tid av mycket konsekvent arbete att verkligen omarbeta nya befästa vanor, och då har man alltid i beräkningen att all den tid som hästen hanterats på ett visst sätt - "sitter kvar" i systemet.
Russet är den första häst som jag verkligen fått vara med och forma som jag vill, och dessutom har den personlighet för att verkligen kunna mogna in i den form som jag ger. Kallblodstravaren var en annan typ, jag sålde honom
Vill förresten tillägga att jag inte är någon NH-fanatiker - tvärtom, jag har inte så mycket till övers för den allra mesta NH som visas
Sv: Inkörd i grimma
Då har vi något gemensamt, gillar inte heller den dära shownh som visas överallt. Vill ha mera djup än så, och alla mina pållar som jag haft mer än ett år har oxå blivit som man vill. Går lösa och kommer när man kallar
Då har vi något gemensamt, gillar inte heller den dära shownh som visas överallt. Vill ha mera djup än så, och alla mina pållar som jag haft mer än ett år har oxå blivit som man vill. Går lösa och kommer när man kallar
Liknande trådar
Senast: Anna_
·
Senast: Alexandra_W
·
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Fler bör låta hästen bli lejonmat
- Hästnyheter Ja precis, en engångskostnad för själva bultpistolen :) var kanske lite slarvig där.
- Blyger
- Svar: 15
- Visningar: 346
- Hästnyheter
-
Hästar kan bli lejonmat på djurpark
- Hästnyheter Jag hade alla dagar i veckan valt bult och hade inte haft något emot att hästen blev lejonmat. Jag har en gång varit med om häst som...
- ufot
- Svar: 46
- Visningar: 3 165
- Hästnyheter
Hund, Katt, Andra Djur
-
Oseriös avel 2023
- Hundavel & Ras Nej, det är klart att det inte är och det har väl heller ingen påstått? Om man däremot vet att hunden har dåliga höfter och/eller...
- MML
- Svar: 1 358
- Visningar: 136 100
- Hund
Hästrelaterat
-
Utbilda själv- Hästmänniskan Jag har inte heller köpt någon inriden häst, däremot var mitt första halvblod iväg på inridning en månad (då var jag femton år och kunde...
- Lillgrådis
- Svar: 12
- Visningar: 310
- Hästmänniska
