Ingen mera ridning?

[Qodrofenia]

Sv: Ingen mera ridning?

Råkade ut för en ridolycka på 90-talet och ignorerade den vid tillfället.dock blev jag gradvis sämmre och sämre i ryggen vart efter åren gick.till slut hadde jag sån pass värk att det svartande för ögonen när jag skulle spänna täckgjordarna på hästarna på jobbet.Prognosen var inte god när jag var till läkaren tillslut. Kroniska inflamationer i ryggen trångt mellan flera kotor.och minskad rörlighet i nacken. domningar i armar, ansikte och känselbortfall i benen.
jag åkte på ridförbud .Och sade upp mig från mitt jobb i stallet som hästskötare/instruktör och sålde hästen. 2-3 år helt utan hästar blev det och min psyke klarade verkligen inte av det.
För att behålla någons sånär psykisk hälsa valde jag att ta upp ridningen igen och hästarna.Jag blev så otroligt deppig av att vara utan att det inte blev hållbart.

I dagläget har jag en häst för motionsridning.Har mycket hjälp av min man med alla tunga lyft som faktiskt blir i allt kring hästeriet och även hjälp med den dagliga vården av hästen.Utan min man hadde det inte gått.
Hans åsikt är av att jag inte går att leva med om jag inte har hästarna i mitt liv

 

[pumpqin]

Sv: Ingen mera ridning?

Va skönt att du är helt återställd!
Jag väntar, som sagt, på att läkarna ska hitta vad som är fel och sedan får vi se vad det kan tänkas bli för behandling/ar.. Ska ha "dina behandlingar" i tankarna och fråga läkarna om dessa nästa gång jag ska dit.
Tack!

 

[pumpqin]

Sv: Ingen mera ridning?

Råkade ut för en ridolycka på 90-talet och ignorerade den vid tillfället.dock blev jag gradvis sämmre och sämre i ryggen vart efter åren gick.till slut hadde jag sån pass värk att det svartande för ögonen när jag skulle spänna täckgjordarna på hästarna på jobbet.Prognosen var inte god när jag var till läkaren tillslut. Kroniska inflamationer i ryggen trångt mellan flera kotor.och minskad rörlighet i nacken. domningar i armar, ansikte och känselbortfall i benen.
jag åkte på ridförbud .Och sade upp mig från mitt jobb i stallet som hästskötare/instruktör och sålde hästen. 2-3 år helt utan hästar blev det och min psyke klarade verkligen inte av det.
För att behålla någons sånär psykisk hälsa valde jag att ta upp ridningen igen och hästarna.Jag blev så otroligt deppig av att vara utan att det inte blev hållbart.

I dagläget har jag en häst för motionsridning.Har mycket hjälp av min man med alla tunga lyft som faktiskt blir i allt kring hästeriet och även hjälp med den dagliga vården av hästen.Utan min man hadde det inte gått.
Hans åsikt är av att jag inte går att leva med om jag inte har hästarna i mitt liv

Det låter som att våra skador är liknande. Känner speciellt igen mig i "och minskad rörlighet i nacken. domningar i armar, ansikte och känselbortfall i benen." Det är så jag beskrivit mina problem.

Har du fått någon hjälp för dina problem/skador? Eller undviker du bara att förvärra problemen/skadorna? Tur att du har hjälp av din man, han verkar vara en riktig pärla som ställer upp så mycket!

 

[Spunkgrodan]

Sv: Ingen mera ridning?

brev till Pumpqin.

Jag hoppas att du ska komma tillbaka tillridningen men framför allt hästarna.

jag har insett att min tid dansandes på dressyrbanan är över, men det är ju inte den som gör att man håller på med hästar.

Förr så gick mina dagar så enormt långsamt, jag tränade,vilade och deppade mina dagar igenom. vägen tillbaka har varit lång men väldigt givande oxå.

Jag fick av min snälla gubbe en brodyrmaskin som jag tränade på timmar om dagen, dels tränade jag ryggen bara att sitta uppe , samt att man tränar fingermotoriken. detta hjälpte mej enormt mycket, och det är kul. det var väl maskinen som fick mej att börja tänka på att köpa häst igen, alla hästgrejjer man broderade åt andra, först kändes det som en OMÖJLIG dröm.

men efter massor av jox bara att hitta rätt ridhjälm var en jobbig upplevelse. den första kunde jag inte ens sitta stilla i rullstolen i 10 minuter utan att storgrina. men med hjälp av Assistenter, vänner o min goa familj har vi sett varje motgång som ett hinder som ska forseras för att klara det slutgiltiga målet.

Det är dyrt att ha häst för handikappträning, man måste nästan ha ridhus, för kylan förvärrar allt. man måsteha helinackordering. man måste hitta lösningar på allt. för mej är halsringen ovärderlig.

sedan börjar man leta häst, phu olika hästars rörelse mönser kan hjälpa eller skälpa projektet vilket jag snabbt lärt mej.

I början red jag men en hand i rumpan, men så lycklig att jag grät floder. idag rider jag själv. känslan att ha någon som blir glad att se mej varje dag, någon att slösa mina omsorger på, någon att berätta för min man o dotter om, nu har jag sådan tur att min dotter hjälper mej med min häst ganska mycket, men även hon har svåra sviter av en olycka, så det är skönt o veta att man har en häst som gör allt han kan för att balansera sin ryttare, han tom puttar mej rätt i sadeln när jag tappar balansen.

jag ska i ärleghetens namn säga att jag kan inte sätta mej på vilken häst som helst o tro att jag kan rida. min häst är en pensionerad dressyrhäst som är så välbalanserad i sig själv, har enormt mjuka gångarter, men det finns ju fler hästar i den kategorin! kanske din medryttarhäst lätt går att skola om, min lärde sig på en vecka att min ena sida e obrukbar.

Jag kombinerar hästeriet med varmvatten träning samt mycket TENS stimuli.

ett bra tipsär att hitta en sjukgymnast som själv är ryttare, hon kan säkert hjälpa dej!

sadel är ett jätte kapitel. håller med om att de bomlösae mjuka att sitta i men, för mej ger de inget stöd alls o skulle jag ramla är det katastrof, så jag behöver stöd och mjukhet.

längst har jag kommit med min devis det kommer att gå, det är inte gratis varken ekonomiskt, menatlt eller kropsligt.

det första tipset jag ger dej är det samma som min doktor sa.
skriv en lista på rörelser du kan göra inte det du inte kan göra.
skriv en lista på det som är skönt att göra. ta reda på varför du sitter bättre i vissa stolar, eller varför du kan göra en sak så den blir enklare. hitta dina egna lösningar för hur du kan förbättra din vardag, när du hittar de lösningarna kommer du kunna hitta lösningarna för det du helst vill göra..

.
när jag efter 1.5 månader gjorde en ny undersökning ink röntgen tappade flera hakan, min ryggrad hade blivit bättre, den som innan gett akuta symptom om jag tex rullat över en förstor tröskel. min kära doktor är helt övertygad om att det är den dagliga träingen i små portioner som gör det. en häst som skrittar håller igång hela sin ryttares kropp.

Jag håller tummarnaför dej o hoppas att du hittar folk som hjälper dej med LÖSNINGAR!! istället för att packa in dej ibomull

Grodis

 

[cili]

Sv: Ingen mera ridning?

när jag nämnde det för läkaren skrattade dom åt mig och tyckte att jag kunde väl försöka om jag nu så gärna ville det, men jag skulle inte tro att det hjälpte. tji fick dom

 

[Qodrofenia]

Sv: Ingen mera ridning?

Det jag provat hitills har tyvärr inte hjälp hos mig är det antagligen ett kroniskt tillstånd
Allt från antiinflamatoriskt till sjukgymnastik mm.Sprutad med cortison flera ggr utan resultat.Jag har dock hoppet uppe för det kan ju vara så att vi ännu inte hittat rätt behandlingsmetod

 

[Pia]

Sv: Ingen mera ridning?

Jag ville mest bara ventliera min oro.
Kan även ställa frågan; Vad hade du gjort om du helt plötsligt inte kunde rida eller belasta ryggen längre?

Jag hoppas på det bästa.

Jag får inte rida sedan jag skadade nacken i en trafikolycka för 11 år sedan.
Jag var utan häst några år, men köpte mig sedan en trygg stadig körhäst. Jag behöver hjälp med att sela på, men i övrigt klarar jag mig.
Det är inte detsamma som att rida, men det är ett mkt bra alternativ. Och på vintern när det är kallt är det betydligt bättre i vagnen i en massa filtar än på hästen.

 

[NH-girl]

Sv: Ingen mera ridning?

Inget är omöjligt bara man har vilijan och uthålligheten...

Jag ska bli sjukgymnast och det jag tycker könns jobbigast är att motivera skadade /sjuka människor att komma igång att träna. Med dig verka det inte vara något problem, så länge du tror/vet att målet att börja rida igen går att nå. Motivation är nog det allra viktigaste...för vad som sker i framtiden vet ingen, det beror på vad vi själva gör till stor del!

 

[pumpqin]

Sv: Ingen mera ridning?

Ledsen att jag inte svarat på flera dagar, jag har varit sjuk, men nu är jag på g igen.

Först och främst, tusen tack till alla er som delar med sig av era egna erfarenheter, skador, behandligsmetoder osv. Det hjälper jättemycket, verkligen! Inga ord kan nog beskriva hur glad jag blir av att läsa att ni kämpar vidare och att det i de flestas fall har hjälpt. Tack! Ni hjälper mig verkligen att fokusera på målet, att kunna rida igen.

Spunkgrodan, jag tycker att du är jättestark som kämpar vidare hela tiden. Jag håller verkligen med dig om att folk borde hjälpa till med lösningar ist för att packa in en i bomull, kunde faktiskt inte ha sagt det bättre själv. Jag vet inte vad jag ska skriva..jag blir både ledsen och glad av att läsa vad du skriver. Du, om någon, har verkligen övertygat mig om att det är värt att kämpa vidare. Tack!

qodrofenia, Jag tror, precis som du, att ni bara inte hittat rätt behandlingsmetod än. Jag håller tummarna för dig och hoppas verkligen att du blir bättre snart!!

Pia, härligt att det funkar med körhäst för dig! Jag körde för ett par år sedan, men fann aldrig riktigt samma glädje i det som att rida, men vem vet, det kanske kan vara något i framtiden.

NH-girl, tack för dina vänliga ord. Lycka till med att bli sjukgymnast, du blir säkert en väldigt bra sådan!

 

[lil-sis]

Sv: Ingen mera ridning?

Jag har inget som helst behov av att rida.

Så hamnade jag i situationen där jag inte ALLS kan/får rida hade jag köpt mig ett riktigt bra litet welsh mountain-sto och sysslat med körning och utställning och så lite avel

Nu har jag en connemara som jag kommer att kunna rida på om jag vill. Men än så länge är det utställning och markträning som gäller (hon är bara knappt två).

 

[Rikkan]

Sv: Ingen mera ridning?

Jag fick höra att inte skulle kunna gå när jag var 30, men lyckligtvis så hade den läkaren fel.
Jag har visserligen lagt om hela mitt sätt att leva och tränar min kropp dagligen för att kunna uppleva hälsa, men det är det värt. I dag är jag yogainstruktör och visar andra hur dom ska hitta sin hälsa. Det har ingen kunnat tro. Min utveckling är inte mänsklig, men visar att man kan förändras långt över sina egna begränsningar. Min erfarenhet säger mig att utan sund rörelse så stannar rädslor och oro kvar i kroppen.
Jag är i dag glad över allt som hänt, för utan detta hade jag inte kunnat uppskatta livet och hästarna på samma sätt. Eller rättare sagt, i dag lever jag, förut existerade jag bara.

Allt förändras, så är livet. Ingenting är beständigt.
Jag önskar dig all lycka!

 

[pumpqin]

Sv: Ingen mera ridning?

Uppdatering!

Nu har jag fått svar från MRT:n, den visade ingenting. Jag är både jätteglad över det, samtidigt som det betyder att vi fortfarande inte vet vad som är fel med mig..jobbigt.

Men på något sätt känns det skönt att kunna utesluta lite saker i alla fall. Ska prata mer med läkaren imorgon, vart bara ett kort samtal idag.

Tusentals tack för alla uppmuntrande ord!

 

[Next]

Sv: Ingen mera ridning?

Hoppas verkligen att ni hittar vad som är fel och att det går att åtgärda.

Till er andra i tråden som kämpar!

Vilka människor det finns!

 

[Lavinia]

Sv: Ingen mera ridning?

HeJ!

Läskigt, stackars dej!!

Om jag hade hamnat i den situationen hade jag blivit galen, jag jobbar med hästar och är en superaktiv person på fritiden, jag behöver få belasta mej själv för att må bra..

Hoppas det går bra iaf!!

/ Lavinia

 

[jordgubba]

Sv: Ingen mera ridning?

Jag hoppas verkligen att du läker fort och kan fortsätta utbildningen av din unghäst och komma upp i tävlingskondition med Damen snart igen!

Tack!

Jag såg att du fått göra MRT, vad bra! Skönt att de inte hittade något på MRT'n! Men samtidigt kanske lite frustrerande? Det är jobbigt att inte veta vad som är fel. Jag hoppas att läkarna hittar orsaken till dina ryggproblem och jag hoppas att du blir frisk snart!

Mvh Jordgubba

 

[Rikkan]

Sv: Ingen mera ridning?

Det som till en början kan vara nedslående är att man inte har några fel, men känner sig inte frisk, pigg eller glad.
Att vara fri från sjukdomar betyder inte automatiskt en god hälsa.
Att hitta hälsa är mycket vårt eget ansvar, inte läkarens. Dom kan bara hjälpa oss till en viss del.
Rehabilitering är något som pågår livet ut, precis som utveckling och hälsa.
Vill du ha tips på hur du ska bli piggare och gladare, så får du gärna höra av dig.

 

[Boerperd]

Sv: Ingen mera ridning?

Rent generellt belastar du inte ryggen när du rider mer än när du går eller springer. /KT

När man rider tar man upp all rörelse direkt med bäckenet och sittbenen, vilka är i direktanslutning till ryggraden och man kan få ordentliga skador på en redan försvagad ryggrad!! När man går och springer så tar stötar upp i knän och höftleder. Om man får ont av att sitta så ska man inte sätta sig i en sadel!!!

TILL TS: Om du har problem att sitta, fundera på om det går bra att sitta på toa, då belastar man inte genom sittbenen utan trycket blir på ett annat sätt. Om det känns bättre: rulla en handduk eller liknande och lägg som en toa ring när du sitter i soffan eller vid matbordet. Jag skulle rekommendera dig att undvika att sitta och försöka att ligga på rygg med benen i 90 graders vinkel både i höft och knä, även en liten kudde under rumpan när man ligger på rygg sträcker och avlastar en komprimerad rygg!!

Var försiktig, ha hopp och träna och rör dig så mycket det går utan att få ont!!! Det går ofta att komma tillbaka, men det tar tid!
Kontakta även en bra sjukgymnast, massör eller någon annan som du får förteoende för och arbeta fram ett träningsprogam till just dig! Nöj dig inte med ett papper med lite övningar och en stund på en värmekudde, du ska känna dig sedd och ditt problem och du är unika!

 

[KungTulle]

Sv: Ingen mera ridning?

När man rider tar man upp all rörelse direkt med bäckenet och sittbenen, vilka är i direktanslutning till ryggraden och man kan få ordentliga skador på en redan försvagad ryggrad!! När man går och springer så tar stötar upp i knän och höftleder. Om man får ont av att sitta så ska man inte sätta sig i en sadel!!!

Ja om du rider barbacka eller med väldigt långa stigläder. Rider man med relativt korta läder tar man upp stötarna med knä och höftleder-precis som när man går.

Dessutom kan man dämpa med att använda gelpadd som många redan skrivit i tråden.

Förutom detta så dämpar ju även hästens kropp rörelsen så rider man i rytm med hästens egna rörelser torde problemet du nämner vara mindre.

Min rygg har alltid blivit bättre av ridning. ( Har bla en framåt förskjuten kota i ländryggen). De perioder jag rider mycket har jag nästan aldrig ens en ömhet i ryggen. Rider jag litet eller inget alls blir jag sämre.

Men som sagt skadans art påverkar självklart exakt vad som är tillrådligt att göra.

/KT

 

[Spunkgrodan]

Sv: Ingen mera ridning?

man måste ju skilja på rygg problem o ryggproblem.

jag har ju tex en skada i ryggmärgen, dvs nerverna är kaputt.
vissa delar av min kropp känner ju inte, du kan stå rätt fint på mina fötter det känns inte, min ena fot kan jag ha dubbelvilt typ utan att märka det. men för den skull betyder det ju inte att jag inte behöver vara rädd om ryggen, och vissa delar är så skadade att minsta ryck känns ordentligt.

Jag har hållt på i 28 år med häst innan min skada o tränat7tävlat på rätt hyfsad nivå. och den absoluta grundplåten för att jag ens ska kunna sitta på en häst handlar om hästens egen balans, hästens grundgångarter. hästens förmåga att svinga sina ryggmuskler.
tack o lov var jag dressyrnörd, så det var ju inte så svårt att hålla sig till att hitta en dressyrhäst som hade dessa kriterier.

Jag kan rida min egen häst i alla gångarter, men jag skulle aldrig våga sitta på nån av mina hästbekantas hästar. deras rörelsemönster är fel. stöter de mej i ryggen så är det klippt.

om jag nu lägger vilken sadel som helst på den jätteanpassade hästen kommer det funka ??

nix, min närhet är enormt trött på mej o mina sadelprovarraider..
Min maxbudget för sadel överskred jag med 5.000:- vilket kändes som en fis i rymden när min häst blev skrämd idag, jag hade aldrig klarat o sitta kvar i en annan sadel o tro mej jag har provat.
jag måste ha mjuk fjädring i sadeln, samt gigantiska knästöd för annars sitter jag inte kvar.

jag har provat sadlar sedan jag köpte Grodan så jag e yr i bollen, vissa har jag gråtit o fördubblat mina morfindoser på kvällarna, anklagat min härliga häst för att vara en stötig kamel, och det finns sadlar jag inte velat gå ur sadeln och endast kännt den vanliga jag har jobbat verken.

nu har jag turen att kunna en liten del om anatomi både på häst o människa, vilket hjälpt mej enormt.
men jag tror att man måste kunna sin skada, vad förvärrar vad förbättrar. då först kan man komma tillrätta med om hur man ska fortsätta med sitt hästliv

pengar måste man tydligen ha har jag lärt mej, men även vänner som orkar stötta när man själv vacklar eller tappar självförtroendet
men är det värt det?? jag kan säga att alla som mött mej innan o efter jag skaffat häst börjat gråta när de sett mina framsteg. framsteg som enligt min doktor som ändå tror på mej sagt var omöjliga...

Problem går att lösa, men de är inte enkla alla gånger, ibland förlorar man, jag tävlade hund på elitnivå innan, det gör jg inte längre, det slaget förlorade jag, mina grenar är för krävande för en rullstol..
Bor du i stockholm så är du välkommen att komma ut till Grodan o mej så får du gärna prova min supermjuka häst med en sadel som balanserar en fet hösäck

Grodis

 

[pumpqin]

Sv: Ingen mera ridning?

HeJ!

Läskigt, stackars dej!!

Om jag hade hamnat i den situationen hade jag blivit galen, jag jobbar med hästar och är en superaktiv person på fritiden, jag behöver få belasta mej själv för att må bra..

Hoppas det går bra iaf!!

/ Lavinia

Jag jobbade också med hästar innan och är/var en superaktiv person. Men det vart tvunget att avbrytas. Så man kan alltid hamna i denna situation, vilket jag tycker är värt att fundera över. Nu menar jag inte att man alltid ska gå runt och vara rädd, men man ska ta hand om sig själv.

Hoppas du har det bäst!