Ingen idé

Jag borde sluta vara här för gott. För jag sjunker bara djupt ner i depression när jag är här. Varje gång. Börjar fundera på att hänga mig. För livet blir ändå aldrig bra.

Som nyligen så sa jag vad JAG vill göra med mitt liv, varför JAG vill bo på landet och varför JAG vantrivs i stan. Genast blev folk kränkta. Och jag förstår verkligen inte varför. Får jag inte välja vad JAG vill med mitt liv? Jag har inte sagt något om andras livsval.

Blir så ledsen. Och tråden om workshops och studiecirklar gav mig inte alls något att bygga vidare på. Trodde jag skulle få idéer och nya infallsvinklar. Nya möjligheter. Men det spårade ur och jag har inte orkat läsa resten av tråden.

Det ställs krav på att jag ska uttrycka mig annorlunda. Fast jag verkligen inte kan. Det är omöjligt. Jag kan omöjligen se 50 olika andra perspektiv på det jag säger. Kan inte ens se ett annat perspektiv. Helt omöjligt.

Det är lite som om jag inte kunde gå och folk blev arga på mig för att jag inte kan gå.

Det är tungt att leva.

 

[ginnies]

Blir ju att man känner sig värdelös när någon säger att man gör FEL för man ska göra på ett annat sätt i stället. Man ska kuvas in i en annan roll. Den jag är duger inte.

Jag har inte uppfattat att andra här har sagt till dig att du gör fel ??, och om du själv uttrycker att du har svårighet med vissa saker och andra ger dig -i välmening (oönskade) råd så betyder inte det att du ska kuvas i en annan roll utan vad jag förstått att du kan få tips att underlätta för dig själv. Man kan ju ändra på saker o ting under livets gång utan att för den delen känna att man ger sig själv stryk.

 

[ginnies]

Jag klarar inte av att göra fel. Känner mig så usel då. Så jag kämpar med att alltid göra allting rätt. Men ändå tycker folk att jag gör fel. Utan att jag förstår varför. Så då är det jag som är fel.

Men vad är det du gör fel? Jag känner inte en enda som bryr sig om hur andra gör saker.

 

[Inte_Ung]

Jag klarar inte av att göra fel. Känner mig så usel då. Så jag kämpar med att alltid göra allting rätt. Men ändå tycker folk att jag gör fel. Utan att jag förstår varför. Så då är det jag som är fel.

All människor gör fel ibland.
Det är en del i att vara människa.
Då får man se det som en möjlighet till utveckling och försöka göra bättre nästa gång.
Det som framgångsrika människor har gemensamt är just att våga göra fel.
Massor av gånger tills att det blir rätt.
Se att göra fel som en väg till framgång.
Och att det då tar dig närmare de framgångsrika människorna.

 

[Wille]

Men vad är det du gör fel? Jag känner inte en enda som bryr sig om hur andra gör saker.

Folk blir arga på sånt jag säger. Jag säger tydligen fel saker utan att förstå vad jag gör fel. Men har senaste dygnet fått till mig att jag måste säga JAG, JAG, JAG hela tiden för annars begriper folk inte att det är JAG som tycker något.

All människor gör fel ibland.
Det är en del i att vara människa.
Då får man se det som en möjlighet till utveckling och försöka göra bättre nästa gång.
Det som framgångsrika människor har gemensamt är just att våga göra fel.
Massor av gånger tills att det blir rätt.
Se att göra fel som en väg till framgång.
Och att det då tar dig närmare de framgångsrika människorna.

När jag var barn fick jag stryk när jag gjorde fel. Och jag hade aldrig en aning om vad jag gjorde fel. Jag vet inte vad jag gör för fel nu heller, men folk blir ju arga på mig. Jag blev också utkastad från en grupp på fb och jag vet inte varför. En annan grupp blev jag inte insläppt i. Så jag är tydligen så fel att jag inte är önskad någonstans.

 

[Fruentimber]

Folk blir arga på sånt jag säger. Jag säger tydligen fel saker utan att förstå vad jag gör fel. Men har senaste dygnet fått till mig att jag måste säga JAG, JAG, JAG hela tiden för annars begriper folk inte att det är JAG som tycker något.

Det du har fått förklarat för dig är att det är skillnad på att skriva "jag" och "man", och skillnader på hur dessa kan tolkas. Om du nu upplever att du inte förstår varför folk reagerar, så är det just sådant som är bra att du får förklarat för dig. Då kan du bara byta ut "man" mot "jag" i fortsättningen så att det blir extra tydligt, så slipper du att folk missförstår och blir arga.

 

[Wille]

Det du har fått förklarat för dig är att det är skillnad på att skriva "jag" och "man", och skillnader på hur dessa kan tolkas. Om du nu upplever att du inte förstår varför folk reagerar, så är det just sådant som är bra att du får förklarat för dig. Då kan du bara byta ut "man" mot "jag" i fortsättningen så att det blir extra tydligt, så slipper du att folk missförstår och blir arga.

Folk blir arga över annat också. Kommer aldrig att kunna göra mig förstådd. Känner mig som en jävla alien. Och ur min synvinkel tycker jag att folk har dålig läsförståelse.

 

[Fruentimber]

Folk blir arga över annat också. Kommer aldrig att kunna göra mig förstådd. Känner mig som en jävla alien. Och ur min synvinkel tycker jag att folk har dålig läsförståelse.

Det är inte dålig läsförståelse att göra skillnad på "man" och "jag". Sådana små steg som att byta "man" mot "jag" är ju saker som kan hjälpa dig att bli bättre förstådd i framtiden. Du verkar ju ändå ha en vilja i att få medverka i sociala sammanhang även online, så då är det väl bra med en ökad förståelse för hur man kan skriva för att vara tydlig.

 

[vemsomhelst123]

Jag klarar inte av att göra fel. Känner mig så usel då. Så jag kämpar med att alltid göra allting rätt. Men ändå tycker folk att jag gör fel. Utan att jag förstår varför. Så då är det jag som är fel.


Det har inte gått på 50 år och inget talar för att det kommer ändras.


Jag är fel eftersom alla bara blir arga på mig precis hela tiden. Och jag för står inte varför folk blir arga. Fast irl så blir folk inte arga. De vill bara inte ha med mig att göra.

Jag håller med dig om att många uppfattas arga härinne och har både i dina trådar och i andras faktiskt rutit ifrån om det. Men låt inte forumet bukefalos definiera dig, och jag tror inte alls på att folk inte vill ha med dig att göra, du fick ju tex komma tillbaka till säsongsjobbet, du efterfrågades en föreläsning om jag inte minns fel? Men det är inte så enkelt att skaffa nya vänner för de flesta vuxna (som jag skrivit tidigare) och frågan jag iaf har ställt mig är om jag verkligen behöver det ens en gång. Det är jätteroligt och helt ok för mig att träffa folk i olika sammanhang då och då och prata om saker, men jag har inte orkat antagna mig nog för att skapa vänskap av det. Är det vänner eller bara en gemenskap/umgänge du vill ha? Du verkar ju ha sociala träffpunkter i politik/föreningsliv, vill du själv ha ut mer av det?

 

[vemsomhelst123]

Det är inte dålig läsförståelse att göra skillnad på "man" och "jag". Sådana små steg som att byta "man" mot "jag" är ju saker som kan hjälpa dig att bli bättre förstådd i framtiden. Du verkar ju ändå ha en vilja i att få medverka i sociala sammanhang även online, så då är det väl bra med en ökad förståelse för hur man kan skriva för att vara tydlig.

Men nu känner vi ju @Wille här på forumet, ffa de som varit med i trådarna tidigare. Är det så svårt att ha överseende med att vi uttrycker oss olika? För mig är det mer bristande social kompetens än att använda ordet man istället för jag.

 

[Fruentimber]

Men nu känner vi ju @Wille här på forumet, ffa de som varit med i trådarna tidigare. Är det så svårt att ha överseende med att vi uttrycker oss olika? För mig är det mer bristande social kompetens än att använda ordet man istället för jag.

TS skriver ju inte bara här, utan även på andra forum och i andra sammanhang, där hon också upplevt att människor blivit upprörda och till och med blivit utslängd ur grupper. Hit kommer det också nya användare, och massor av människor som läser trådar utan att vara medlemmar. Jag ser inte varför man ska ha överseende just här, eftersom problematiken uppenbarligen finns på fler ställen. Om det kan avhjälpas med att t ex byta ut "man" mot "jag", så är skulle det ju hjälpa TS i stort, inte bara här.

 

[Gnist]

Men nu känner vi ju @Wille här på forumet, ffa de som varit med i trådarna tidigare. Är det så svårt att ha överseende med att vi uttrycker oss olika? För mig är det mer bristande social kompetens än att använda ordet man istället för jag.

Det handlar dock inte om att uttrycka sig olika om samma sak som potater-potäter.

Antingen skriver någon ur ett generellt perspektiv = man
Eller så skriver någon ur ett personligt perspektiv = jag

Blir ju knappast optimalt heller om alla ska ta för givet att "man" alltid innebär "jag", för gissningsvis är "man" ibland just bara "man" även för ts.

 

[Inte_Ung]

När jag var barn fick jag stryk när jag gjorde fel. Och jag hade aldrig en aning om vad jag gjorde fel. Jag vet inte vad jag gör för fel nu heller, men folk blir ju arga på mig. Jag blev också utkastad från en grupp på fb och jag vet inte varför. En annan grupp blev jag inte insläppt i. Så jag är tydligen så fel att jag inte är önskad någonstans.

Hu så hemskt.
Jag förstår att det skrämmer dig att göra fel.
Men ute i verkliga livet är människor ganska så vana vid att andra gör fel så de försöker i stället hjälpa till så att det i framtiden blir rätt.
Är du inte i alla fall litet nyfiken på hur du kan göra för att göra mindre fel?

Min sambo säger om mig att det är en bra egenskap hos mig att jag i alla fall inte gör samma fel två gånger.
Men att det är en dålig egenskap hos mig att jag är så uppfinningsrik när det kommer till att hitta på nya fel att göra. Ibland är det litet jobbigt för honom att rätta till allt som jag ställer till med. Men han gillar å andra sidan när det händer saker så det tar han med jämnmod.

 

[ginnies]

Folk blir arga på sånt jag säger. Jag säger tydligen fel saker utan att förstå vad jag gör fel. Men har senaste dygnet fått till mig att jag måste säga JAG, JAG, JAG hela tiden för annars begriper folk inte att det är JAG som tycker något.

I all välmening så tar jag ett väldigt enkelt exempel:

1. Det är för tidigt att julpynta nu.

2. För min del är det för tidigt att julpynta nu.


Där har du genom åren skrivit som rad 1 om mkt. Och då läser läsare här det som att du tycker att det är för tidigt att julpynta nu även för alla andra som redan pyntat. Vilket du antagligen inte tycker eller bryr dig om men för läsaren står det så.

Om man väljer skriva som nr 2 så blir det tydligt att just för din del så är det för tidigt.

 

[ginnies]

När jag var barn fick jag stryk när jag gjorde fel. Och jag hade aldrig en aning om vad jag gjorde fel.

Du hade väl en ren skitotur att som barn få stryk utan att du gjorde nåt fel.

 

[Wille]

Jag håller med dig om att många uppfattas arga härinne och har både i dina trådar och i andras faktiskt rutit ifrån om det. Men låt inte forumet bukefalos definiera dig, och jag tror inte alls på att folk inte vill ha med dig att göra, du fick ju tex komma tillbaka till säsongsjobbet, du efterfrågades en föreläsning om jag inte minns fel? Men det är inte så enkelt att skaffa nya vänner för de flesta vuxna (som jag skrivit tidigare) och frågan jag iaf har ställt mig är om jag verkligen behöver det ens en gång. Det är jätteroligt och helt ok för mig att träffa folk i olika sammanhang då och då och prata om saker, men jag har inte orkat antagna mig nog för att skapa vänskap av det. Är det vänner eller bara en gemenskap/umgänge du vill ha? Du verkar ju ha sociala träffpunkter i politik/föreningsliv, vill du själv ha ut mer av det?

Jo, jag har sociala träffpunkter. Men ingen att dela mitt liv med. Jag upplever att jag inte har någon som helst stöttning och jag kan inte göra något för någon annan heller.

Har försökt mig på dejting om jag skulle kunna hitta någon där att dela livet med, men det funkar inte alls. På Buke får jag då höra att det egentligen är arbetskraft jag vill ha när jag vill plantera träd ihop med någon. Ok, jag kan ta hit volontärarbetare, men de blir ju aldrig en del av mitt liv. Jag kan inte diskutera planer med dem. Med volontärer så blir jag arbetsledare och det kan jag väl vara men det är inte riktigt det jag saknar i livet. Det är också något för ansträngande att organisera och planera och förbereda och kommunicera vad som ska göras för andra.

Hade ju mitt ex här för ett par månader sedan. Vi beskar träd tillsammans. Och jag får väl säga att vi var ett jäkligt bra team. Det är lite så jag skulle vilja ha det till vardags också.

Hu så hemskt.
Jag förstår att det skrämmer dig att göra fel.
Men ute i verkliga livet är människor ganska så vana vid att andra gör fel så de försöker i stället hjälpa till så att det i framtiden blir rätt.
Är du inte i alla fall litet nyfiken på hur du kan göra för att göra mindre fel?

Min sambo säger om mig att det är en bra egenskap hos mig att jag i alla fall inte gör samma fel två gånger.
Men att det är en dålig egenskap hos mig att jag är så uppfinningsrik när det kommer till att hitta på nya fel att göra. Ibland är det litet jobbigt för honom att rätta till allt som jag ställer till med. Men han gillar å andra sidan när det händer saker så det tar han med jämnmod.

Jag tror inte jag kan göra mindre fel. Eftersom hela jag är fel.

 

[Wille]

Du hade väl en ren skitotur att som barn få stryk utan att du gjorde nåt fel.

Jag hade säkert gjort fel. Men jag vet inte vad. Det visste man aldrig. Men något var det.

 

[Unafraid]

Jag hade säkert gjort fel. Men jag vet inte vad. Det visste man aldrig. Men något var det.

Nej, du hade inte gjort fel. De var med all säkerhet de vuxna som gjorde fel!

 

[Inte_Ung]

Jag tror inte jag kan göra mindre fel. Eftersom hela jag är fel.

Det går att lära sig.
Ett fel i taget går att vända till att bli rätt.

Tror du att alla vi andra kommit till världen utan att göra några fel?
För så är det verkligen inte.
Vi har fått träna på att göra rätt tills att det suttit.

 

[Lobelia]

Men nu känner vi ju @Wille här på forumet, ffa de som varit med i trådarna tidigare. Är det så svårt att ha överseende med att vi uttrycker oss olika? För mig är det mer bristande social kompetens än att använda ordet man istället för jag.

Det handlar inte om att vilja ha överseende. Det kommer ständigt nya och det är lätt att glömma folks egenheter.

Det är inte bristande social kompeten, problemet är att @Wille blir sårad om någon glömmer eller inte vet och alldeles i onödan.

 

[Wille]

Nej, du hade inte gjort fel. De var med all säkerhet de vuxna som gjorde fel!

Jag känner mig säker på att jag gjort något fel. Kan inte tro något annat.

Men hur skulle jag ha kunnat göra rätt när jag var så liten? Ingen förklarade ju vad jag skulle gjort i stället.