Äntligen har det hänt. Och jag är så glad. Min häst har aldrig åkt hästtransport, och hästen är 6 år. Hon har bara blivit transporterad i hästlastbil innan. När jag hämtade hästen kom det fram en tant och sa till mig -Denna hästen kommer du aldrig kunna transportera i ett hästsläp. Sagt och gjort, hästen fick åka hästlasbil hem till mig. Sen började jag lasta lite hemma, gick helt ok, men jag började känna mig lite nervös över hur hästen skulle reagera när hon skulle bli instängd. Jag blev nojjig och det kände så klart hästen av.
En bra vän till mig märkte detta och ville att jag skulle ta kontakt med en kvinna som skulle vara duktig på att lasta problemhästar. Kvinnan kommer någon dag senar, ett glatt humör och väldigt possitiv. Jag lämnar över hästen helt i hennes händer. Jag vet faktiskt inte vad som händer, men efter första dagen går hästen in helt själv i transporten. Idag var det tredje gången hon kom ner, efter 10 minuter är hästen inne lungt och fint och transporten rullar iväg från gårdsplan, där står jag och undrar vad som hände. Tårarna sprutade av glädje och nervositet. Andra gången åker jag med i transporten. Hästen står helt lugnt och tittar ut genom fönstet, ser faktiskt ut som hon tycker det är kul att åka.
Ha-ha där fick du din dumma tant, för dom elaka orden du gav mig, när jag köpte hästen.
Men jag måste bara säga stort tack till dig som hjälpte mig. Och att man ska inte vara rädd för att be om hjälp när man känner att man inte redar ut något.
En bra vän till mig märkte detta och ville att jag skulle ta kontakt med en kvinna som skulle vara duktig på att lasta problemhästar. Kvinnan kommer någon dag senar, ett glatt humör och väldigt possitiv. Jag lämnar över hästen helt i hennes händer. Jag vet faktiskt inte vad som händer, men efter första dagen går hästen in helt själv i transporten. Idag var det tredje gången hon kom ner, efter 10 minuter är hästen inne lungt och fint och transporten rullar iväg från gårdsplan, där står jag och undrar vad som hände. Tårarna sprutade av glädje och nervositet. Andra gången åker jag med i transporten. Hästen står helt lugnt och tittar ut genom fönstet, ser faktiskt ut som hon tycker det är kul att åka.
Ha-ha där fick du din dumma tant, för dom elaka orden du gav mig, när jag köpte hästen.
Men jag måste bara säga stort tack till dig som hjälpte mig. Och att man ska inte vara rädd för att be om hjälp när man känner att man inte redar ut något.