Hur visualiserar du ditt år?

[Sel]

Jag planerar inte heller särskilt mycket framåt. Enda gången någonting händer på lång sikt är eventuellt vid flytt eller kanske köp av en ny valp, men även där brukar det vara ganska impulsiva beslut... annars får dagarna bara gå.

Hur ett generellt år i form av månader och årstider ser ut kan jag med andra ord visualisera, men eftersom framtiden är totalt okänd är det på det stora hela ett ingenting.

 

[FeatherCloud]

Jag planerar inte heller särskilt mycket framåt. Enda gången någonting händer på lång sikt är eventuellt vid flytt eller kanske köp av en ny valp, men även där brukar det vara ganska impulsiva beslut... annars får dagarna bara gå.

Hur ett generellt år i form av månader och årstider ser ut kan jag med andra ord visualisera, men eftersom framtiden är totalt okänd är det på det stora hela ett ingenting.

Intressant! Jag har genom hela tråden tänkt precis tvärtom, att jag inte har något behov av att visualisera ett "generellt" år Om jag tänker på ett år så är det hela tiden i relation till vad som händer i mitt liv. I somras, i jul, i januari när ena barnet fyller, nästa vår när det ska fixas hemma osv. Dom sakerna ser jag framför mig som jag beskrev tidigare i tråden. Antagligen också därför jag ser det med mig själv i mitten

 

[Sel]

Intressant! Jag har genom hela tråden tänkt precis tvärtom, att jag inte har något behov av att visualisera ett "generellt" år Om jag tänker på ett år så är det hela tiden i relation till vad som händer i mitt liv. I somras, i jul, i januari när ena barnet fyller, nästa vår när det ska fixas hemma osv. Dom sakerna ser jag framför mig som jag beskrev tidigare i tråden. Antagligen också därför jag ser det med mig själv i mitten

Jaha, nej det kan jag inte se framför mig eftersom jag inte har en aning. Det skulle ju i så fall vara typ "visualisera DITT år."
Visualisera ETT år är mer en inre almanacka tänker jag, och så har jag tolkat tråden. Månader och årstider helt enkelt. Ingenting jag gör spontant men tydligen kan om någon ställer frågan.

 

[Mabuse]

Jag är en av dem som nog tänker mig året som en cirkel. Fast som en cirkel på en linje som är rätt rak, typ som att lägga några volter utefter långsidan. Och sen är månader, veckor och dygn en massa mindre cirklar/volter i årscirkeln/-volten.

Men jag har ingen praktisk nytta av detta! Det är inte alls som ett årshjul på jobbet, utan mer bara som en tidslinje utan egentligt substantiellt innehåll.

Framtiden fortsätter väl på samma vis, med eller utan min medverkan på sikt. Så mitt liv är helt enkelt ett visst antal av dessa cirklar som är år (jag tänker mig att bli ungefär 95).

Men att framtiden inte påverkas av dig betyder inte att tiden inte går framåt. Så som det är nu kommer det aldrig mer vara igen. Varje ögonblick finns bara en gång.

Jag fattar nog inte riktigt den där idén att tiden går i cirklar. Är det inte ganska tydligt att den går framåt? När en människa dör så är inte nästa steg att samma människa föds igen. När man fäller ett träd så växer det inte fast igen. Tiden går framåt.

 

[Mabuse]

Jag planerar inte heller särskilt mycket framåt. Enda gången någonting händer på lång sikt är eventuellt vid flytt eller kanske köp av en ny valp, men även där brukar det vara ganska impulsiva beslut... annars får dagarna bara gå.

Hur ett generellt år i form av månader och årstider ser ut kan jag med andra ord visualisera, men eftersom framtiden är totalt okänd är det på det stora hela ett ingenting.

Det där tycker jag är intressant. Har du inga mål, saker du vill nå? Varför är din framtid totalt okänd?

Jag tänker att om jag t ex bestämmer vad jag ska göra nästa helg, så är ju inte framtiden okänd. Jag har precis gjort den känd - nu vet jag ju vad som händer nästa helg. Det är inte okänt längre.

 

[Sel]

Det där tycker jag är intressant. Har du inga mål, saker du vill nå? Varför är din framtid totalt okänd?

Jag tänker att om jag t ex bestämmer vad jag ska göra nästa helg, så är ju inte framtiden okänd. Jag har precis gjort den känd - nu vet jag ju vad som händer nästa helg. Det är inte okänt längre.

Nä.
Det enda jag vet är vilka pass jag ska jobba, ungefär. Ibland vet jag om någon ska komma och hälsa på och då anpassar jag mig förstås och stressar till hundra någon dag innan men det är ingenting jag visualiserar eller tänker på långt i förväg.
Jag tycker att planerade datum och liknande är jättestressande, så jag låter bli om jag kan.

 

[Mabuse]

Nä.
Det enda jag vet är vilka pass jag ska jobba, ungefär. Ibland vet jag om någon ska komma och hälsa på och då anpassar jag mig förstås och stressar till hundra någon dag innan men det är ingenting jag visualiserar eller tänker på långt i förväg.
Jag tycker att planerade datum och liknande är jättestressande, så jag låter bli om jag kan.

Varför är det stressande?

Jag har en bekant som resonerar likadant som du beskriver, men jag har aldrig lyckats fatta riktigt varför det är stressande att ha något bestämt i kalendern. Varför är det ok att veta att jag ska jobba den 14e december, men inte att jag ska träffa en kompis den 15:e? T ex.

Och hur gör du med saker som måste planeras i förväg, t ex resor eller träff med vänner som du inte bara träffar spontant? Eller sånt man behöver köpa biljetter till i förväg.

 

[hagel]

Såhär:

Visa bifogad fil 157075

Jag trodde alla tänkte det så…

Så har året alltid sett ut i min hjärna också! Jag minns att det fanns en sådan kalender i hemmet när jag var liten, så det sitter tydligen fast att året ska se ut så .

 

[Brynja]

Mitt år går också moturs!

Men den är oval istället för rund, bredare än vad den är hög. Januari motsvarar ungefär 5 på en sådan klocka

 

[Palermo]

Men att framtiden inte påverkas av dig betyder inte att tiden inte går framåt. Så som det är nu kommer det aldrig mer vara igen. Varje ögonblick finns bara en gång.

Jag fattar nog inte riktigt den där idén att tiden går i cirklar. Är det inte ganska tydligt att den går framåt? När en människa dör så är inte nästa steg att samma människa föds igen. När man fäller ett träd så växer det inte fast igen. Tiden går framåt.

Nejdå, så sett håller jag helt med dig. Om jag faktiskt skulle rita en tidslinje skulle den vara rak. Att jag ändå tänker på året som en cirkel, har med sådant som att "nu är det jul igen" och nu ska jag förså mina fröer igen, osv, att göra.

Men sådana saker gör också att det kan kännas som att tiden går runtrunt. Om än inte fullt så bokstavligt som du framställer det - eller, så bokstavligt varken känns det eller är det.

Men ändå så att årets återkommande händelser kan kännas som en cirkel som relaterar till, men inte är identisk med, andra år.

Så absolut. Tiden går framåt. Livet däremot, känns lite mer som runtrunt, fast också framåt, volter utmed långsidan, inte mittvolten hela tiden.

Och jag har också planer för längre tid framåt än några dagar. En del är konkreta planer som var jag ska fira jul, och i stora drag vad jag ska göra på jobbet de närmaste åren (har ofta projekt och grejer som löper, några samtidigt, över sådär 2-4 år). Och på de områden jag inte har någon plan, är planen att väsentligen fortsätta som vanligt. Tex planerar jag inte att flytta, implicit planerar jag att bo där jag bor.

 

[FeatherCloud]

Jaha, nej det kan jag inte se framför mig eftersom jag inte har en aning. Det skulle ju i så fall vara typ "visualisera DITT år."
Visualisera ETT år är mer en inre almanacka tänker jag, och så har jag tolkat tråden. Månader och årstider helt enkelt. Ingenting jag gör spontant men tydligen kan om någon ställer frågan.

Ja, jag är med på att det egentligen är två olika frågor min poäng är att jag verkligen inte kan se "ett år" framför mig, det är alltid "det här" året och tiden bakom/framför. Precis som det är tvärtom för dig som det låter

 

[Islandshästryttare]

Jag har planer väldigt mycket längre fram än så. Både i jobbet och privat jobbar jag med långsiktiga projekt. Självklart kan saker hända, men om jag vill att vissa saker ska hända behöver jag hitta tid och planera för dem.

T ex vet jag redan nu att 2026-2029 kommer jag jobba med ett projekt på jobbet. Och jag vet att i januari 2026 kommer jag ge en kurs. Och att jag förmodligen åker till Köpenhamn i augusti 2025. Om jag vill göra det, så är det en arbetsuppgift som behöver vara klar i januari 2025. Den tar en del tid, så ikväll har jag bokat in att jag ska jobba med den, för nästa vecka är jag upptagen. Så det jag gör ikväll är något som behövs för att det där jag vill ska hända i augusti nästa år faktiskt ska gå i lås.

Om jag bara tog tagen som den kom skulle inget som kräver mer än två dagars planering kunna hända i mitt liv.

Ja vi är olika helt enkelt! Själv tycker jag det är skönt att inte ha så mycket planerat. Sen har jag ändå vissa saker jag har en ganska konkret tidsplan för som att mitt manus ska vara klart för att skickas till förlag i november 2025.

 

[Habina]

Plötsligt började jag tänka på Jeremy Bearimy.

 

[Mabuse]

Ja vi är olika helt enkelt! Själv tycker jag det är skönt att inte ha så mycket planerat. Sen har jag ändå vissa saker jag har en ganska konkret tidsplan för som att mitt manus ska vara klart för att skickas till förlag i november 2025.

Det kanske också beror på vad man vill ska hända? En del saker kräver ju planering för att kunna hända, så vill man göra såna saker måste man nästan planera.

Det är väl en balans mellan att det är skönt att ha oplanerad tid, och att det är roligt att ha saker att se fram emot. Och, tycker jag, skönt att det finns en plan för sånt jag vill ska hända så att det faktiskt blir av. Jfr ”Vi borde ses nån gång” och ”Då ses vi nästa lördag”.

 

[Cattis_E]

Okej. Med reservation för att jag inte lusläst varenda inlägg så kommer mina tankar här.
Läste just hela tråden men vissa delar blev nog lite skumläsning.

Jag är nog ungefär lika frågande som @Hippocampus m.fl.
Jag slänger ur mig lite tankar. Ni får gärna rätta mig om jag tolkat det ni skrivit fel.

Efter att ha läst inläggen så förstår jag det som att det inte är något ni som visualiserar frammanar riktigt?
Sker det mer automatiskt om ni tänker på nästa år eller så?

Jag kan få fram en visuell bild av ett år om jag tvingar fram den. Då ser det ut som rutor i en almanacka men saker läggs inte in automatiskt. Så jag kan nog inte visualisera året?

Däremot om jag tänker på en speciell sak får jag upp en bild i huvudet av den. Typ rådjur tex.
Om jag tänker på att jag vill visa min unghäst, så får jag upp en bild av hur hon är tränsad på en visning.
Om jag tänker på en månad så får jag upp en bild av hur det ser ut då. Januari är vit med snö på taken, November är grå, mörk och kal. Maj är grönskande.

Klart jag har drömmar eller planer för nästa år, men de finns ju i mitt huvud ändå och placeras inte in någonstans tidsmässigt på det sätt ni verkar göra.

Att jag förstår vad denna visulisering är bra till kan jag därför inte alls påstå.

Med andra ord en till som inte riktigt förstår och förvånas över att så många verkar visualisera.
På länken som lades in tyckte jag det stod något om 2% av befolkningen i USA.
Undrar om det är högre i Sverige eller om buke är överrepresenterat av personer som kan visualisera sitt år. Eller i och för sig har väl inte 2 procent av buke svarat här.
VI kanske borde göra en undersökningstråd

 

[Sassy]

Med andra ord en till som inte riktigt förstår och förvånas över att så många verkar visualisera.
På länken som lades in tyckte jag det stod något om 2% av befolkningen i USA.
Undrar om det är högre i Sverige eller om buke är överrepresenterat av personer som kan visualisera sitt år. Eller i och för sig har väl inte 2 procent av buke svarat här.
VI kanske borde göra en undersökningstråd

Man brukar väl anta att 4-5% har synestesi (där bilderna dyker upp "automatiskt" och inte riktigt går att förklara varför de ser ut som de gör) och rätt många andra använder visualisering som tankemodell för att strukturera saker (där kan man ju ha lärt in en association eller variera sig efter behov).

(Min tidsmodell ligger någonstans däremellan, medan andra synestesier är mer direkta för mig. Just tidssynestesi verkar bland de vanligaste dock, så på den punkten är det nog jag som är lite avvikande.)

Jag gissar att det i alla trådar finns en väldigt stark bias mot att människor som upplever det som diskuteras i tråden är mer benägna att svara. Till skillnad mot tex öppna trådar på Facebook, där "har jag aldrig varit med om" tydligen är ett vanligt svar på vad som än diskuteras.

 

[cirkus]

Haha, jag är som er, men för mig börjar året precis högst upp, så jag tänker som en klocka, fast baklänges.

När jag gick i skolan fick jag lära mig att killar oftare ser året som en linje. Antingen bara fortsätter den, eller så tar den slut och börjar om.

Misstänker att jag är kille.
Mitt år är absolut en rak linje

 

[Mabuse]

Okej. Med reservation för att jag inte lusläst varenda inlägg så kommer mina tankar här.
Läste just hela tråden men vissa delar blev nog lite skumläsning.

Jag är nog ungefär lika frågande som @Hippocampus m.fl.
Jag slänger ur mig lite tankar. Ni får gärna rätta mig om jag tolkat det ni skrivit fel.

Efter att ha läst inläggen så förstår jag det som att det inte är något ni som visualiserar frammanar riktigt?
Sker det mer automatiskt om ni tänker på nästa år eller så?

Jag kan få fram en visuell bild av ett år om jag tvingar fram den. Då ser det ut som rutor i en almanacka men saker läggs inte in automatiskt. Så jag kan nog inte visualisera året?

Däremot om jag tänker på en speciell sak får jag upp en bild i huvudet av den. Typ rådjur tex.
Om jag tänker på att jag vill visa min unghäst, så får jag upp en bild av hur hon är tränsad på en visning.
Om jag tänker på en månad så får jag upp en bild av hur det ser ut då. Januari är vit med snö på taken, November är grå, mörk och kal. Maj är grönskande.

Klart jag har drömmar eller planer för nästa år, men de finns ju i mitt huvud ändå och placeras inte in någonstans tidsmässigt på det sätt ni verkar göra.

Att jag förstår vad denna visulisering är bra till kan jag därför inte alls påstå.

Med andra ord en till som inte riktigt förstår och förvånas över att så många verkar visualisera.
På länken som lades in tyckte jag det stod något om 2% av befolkningen i USA.
Undrar om det är högre i Sverige eller om buke är överrepresenterat av personer som kan visualisera sitt år. Eller i och för sig har väl inte 2 procent av buke svarat här.
VI kanske borde göra en undersökningstråd

För mig är det mer som att titta ut på ett platt landskap. Det som ska hända imorgon är nära, sen det som ska hända om ett par veckor, och så vidare. När jag bokar in nåt nytt så adderas det på vägen. Så som en terrängbana eller ett hinderlopp, ungefär.

 

[Cattis_E]

För mig är det mer som att titta ut på ett platt landskap. Det som ska hända imorgon är nära, sen det som ska hända om ett par veckor, och så vidare. När jag bokar in nåt nytt så adderas det på vägen. Så som en terrängbana eller ett hinderlopp, ungefär.

Tror att jag skulle bli stressad av att ha det så. Kanske därför jag inte visualiserar året? Ingen aning?

Noterar in saker i almanackan och bryr mig inte i dem speciellt förrän det är nära så att säga.

Sedan kan jag såklart se fram emot enstaka återkommande årliga saker (eller bäva för dem) men de placeras inte in i någon slags "årsbild" i förhållande till annat.

 

[Sel]

Varför är det stressande?

Jag har en bekant som resonerar likadant som du beskriver, men jag har aldrig lyckats fatta riktigt varför det är stressande att ha något bestämt i kalendern. Varför är det ok att veta att jag ska jobba den 14e december, men inte att jag ska träffa en kompis den 15:e? T ex.

Och hur gör du med saker som måste planeras i förväg, t ex resor eller träff med vänner som du inte bara träffar spontant? Eller sånt man behöver köpa biljetter till i förväg.

Du fattar väl inte just för att det inte är stressande för dig? Vi är helt enkelt olika som människor. För mig är en planerad social tillställning höjden av stress - att ha en sådan inplanerad i kalendern är rätt jobbig och ju längre i förväg jag tänker på den desto längre och starkare blir stressen innan den kulminerar. Jobba är ju bara jobb. Det är vardag.
Jag tycker bäst om att bara veta att jag är ledig och att när dagen kommer besluta mig för om jag ska gå på vandring eller inte till exempel. Jag går om jag har lust.

För någon annan är avsaknaden av strikt planering säkert stressande istället.

Sedan reser jag helt enkelt inte generellt, jag har för många djur. Jag går inte på tillställningar till vilka man måste köpa biljetter långt i förväg eftersom jag inte är intresserad. Det är inte så besvärligt.