Hur tränar ni era hästar att överkomma "rädslor"?

[Wera]

Min häst är rädd för traktorer och stora fordon som lastbilar. Ibland skramlande ekipage. För 1.5 år sedan blev han livrädd. Vägra gå förbi det i vissa fall och när man väl fick förbi han var det stressigt i galopp.

Idag kan han lugnt gå förbi det mesta. Ibland, när de största fordonen åker förbi nära (tex enormt traktor med enormt släp som låter högt) kan han ta något galoppsprång men lugnar sig snabbt det han fortfarande är väldigt rädd för är fyrhjulingar men det är för att vi möter dom så sällan så kan inte träna på det (mött en tre gånger på 1.5 år).

Jag tränar bara alldagligt genom mina ridturer. Jag rider ut varje dag i alla miljöer med och utan sällskap. Så vi möter regelbundet på dessa fordon. När jag köpte honom bodde han mer "i skogen" så de mötte väl inte så mkt antar jag.

Han är även rädd för skidåkare. Första gången vi red förbi en så ramlade jag av för att han blev så rädd haha. Han blir stressad och försöker fly. Vi rider då och då igenom ett motionsområde med skidspår. Han har blivit bättre/mer van men är de för nära eller för många kan han ta några galoppsprång eller stressa. Men rider jag förbi där tillräckligt ofta försvinner det nog. Men eftersom det bara är enstaka månader å vintern kan jag inte träna på det kontinuerligt.

 

[Speedway]

Tänk lite som med en fälttävlanshäst - du kan inte hoppa ALLA hinder på varenda bana innan du tävlar där. Utan du tränar olika typhinder och framförallt hästens förmåga att förstå frågorna den ställs inför i terrängen. Du tränar hästen "problemlösningsförmåga" och inställning till nya frågor typ

Jag tror att "problemet" som jag har med denna hästen är att hon aldrig direkt har överreagerat på något så jag har nog blivit lite nonchalant. Hon kan titta lite på saker ibland och kanske skvätta till nån gång om det dyker upp något väldigt plötsligt men för övrigt går hon fram överallt, hoppar allt jag styr mot osv så därför kom bäcken som en stor överraskning för mig.

 

[axel]

Jag är av samma åsikt som Görel- att andra hästar visar bäst.

man behöver inte "träna" mot allt för det går inte. Man kan givetvis idka kadaverdisciplin.
Om det är en annan plats eller en annan färg på paraplyt så skiter det sig.

Det bästa är att inte se faror i allt- läs att hästen kanske blir rädd.
Rutinerad ryttare- grön häst o vice versa. Inte som ofta nu ovan- ovan. Det har gett oss NH..

Är hästen rädd för vattenpölar- gå ut när det spöregnat o det är blött överallt.

Paraply. om det regnar när man ska ta in hästen o hästen kan få ha huvudet under. Hästen lägger ihop 1 + 1. Den hjärnkapaciteten har de flesta.

alla hästar har inte samma rädslor oavsett tidigare erfarenheter.

OM hästen är rädd för ngt så tar man det där o då.
Hundar o hästar blir som man gör dem eller sådan ägare sådan häst.

Har den repgrimma på så vet man att det inte har gått till så utan är konstruerat.

 

[TheRedLightning]

Det enda vi har "bekymmer" med är vatten, igår när det hade regnat passa vi på att utmana ödet lite, då när vi red ut var vägen full med vattenpölar och det fanns bara en väg enligt mig och jag lät henne bestämma hur vi skulle ta oss dit vi skulle.
Sen hemma på stallplanen gick vi lite fram och tillbaka mellan några vattenpölar och hon satte faktiskt en hov i en av vattenpölarna två gånger.

Känns bra, för hon verkar inte va rädd för saker i övrigt.
Vi mötte en lastbil när vi var ute och red som dessutom "nyste" (pös till) när det var precis bredvid oss och hon reagerade inte ens. Känns väldigt bra och åskan samt skottlossning (när de övningskjuter i närheten) bekommer henne inte. Så det är vattnet vi ska jobba på.

 

[tuaphua]

Det enda vi har "bekymmer" med är vatten, igår när det hade regnat passa vi på att utmana ödet lite, då när vi red ut var vägen full med vattenpölar och det fanns bara en väg enligt mig och jag lät henne bestämma hur vi skulle ta oss dit vi skulle.
Sen hemma på stallplanen gick vi lite fram och tillbaka mellan några vattenpölar och hon satte faktiskt en hov i en av vattenpölarna två gånger.

Känns bra, för hon verkar inte va rädd för saker i övrigt.
Vi mötte en lastbil när vi var ute och red som dessutom "nyste" (pös till) när det var precis bredvid oss och hon reagerade inte ens. Känns väldigt bra och åskan samt skottlossning (när de övningskjuter i närheten) bekommer henne inte. Så det är vattnet vi ska jobba på.

Det är inte konstigt att de är rädda för vattenpölar. De kan inte bedöma hur djupa de är.
Men om man upprepat rider genom dem lär de sig snart att vi inte styr ut dem i bottenlösa avgrunder.

 

[the_connemara]

Det är inte konstigt att de är rädda för vattenpölar. De kan inte bedöma hur djupa de är.
Men om man upprepat rider genom dem lär de sig snart att vi inte styr ut dem i bottenlösa avgrunder.

Lånar citat lite: Där har vi det igen! Se fetmarkerat. Det handlar, för mig, inte om att lära hästen gå i vattenpölar utan just om ovanstående fetmarkerat

 

[labb]

Det är inte konstigt att de är rädda för vattenpölar. De kan inte bedöma hur djupa de är.
Men om man upprepat rider genom dem lär de sig snart att vi inte styr ut dem i bottenlösa avgrunder.

Inte kanske i lika stor utsträckning som vi människor kan men nog måste väl de också kunna göra bedömningar? Vattenpölar och vattendrag finns överallt i naturen och hästar rör sig naturligt över stora områden, egentligen borde de väl snarast vara bättre på det kan man tycka.

 

[TheRedLightning]

Det är inte konstigt att de är rädda för vattenpölar. De kan inte bedöma hur djupa de är.
Men om man upprepat rider genom dem lär de sig snart att vi inte styr ut dem i bottenlösa avgrunder.

Det vet jag, men svårt att få henne att vilja ens gå i närheten av vattenpölarna. Det bor ju säkert livsfarliga monster i dom bottenlösa hålen. Tänkte försöka ut och promenera mycket med henne så hon börjar lita mer på mig och känner sig trygg.
Hon tycker heller inte om fönstren på ladugården, dom är läskiga. Jättesvårt att få henne att ens ta ett ministeg åt det hållet när hon "låst" sig på backa läget. :/

 

[kol]

[QUOTE="axel, post: 16451829, member: 22602"Har den repgrimma på så vet man att det inte har gått till så utan är konstruerat.[/QUOTE]
Vad menar du med det?

 

[Lager]

Det enda vi har "bekymmer" med är vatten, igår när det hade regnat passa vi på att utmana ödet lite, då när vi red ut var vägen full med vattenpölar och det fanns bara en väg enligt mig och jag lät henne bestämma hur vi skulle ta oss dit vi skulle.
Sen hemma på stallplanen gick vi lite fram och tillbaka mellan några vattenpölar och hon satte faktiskt en hov i en av vattenpölarna två gånger.

Känns bra, för hon verkar inte va rädd för saker i övrigt.
Vi mötte en lastbil när vi var ute och red som dessutom "nyste" (pös till) när det var precis bredvid oss och hon reagerade inte ens. Känns väldigt bra och åskan samt skottlossning (när de övningskjuter i närheten) bekommer henne inte. Så det är vattnet vi ska jobba på.

Jag tror det är klokt att inte göra så stora saker av allting. Det gör inget om en häst sprätter iväg, det viktiga är att vara lugn och stabil själv. Att ha stadiga (häst)förebilder för den som jagar upp sig, och att ryttaren/människan inte stressar. Då lär de sig snabbt.

För en ovan, eller en unghäst, räcker det med en händelse - att den far iväg, och ryttaren då grabbar tag i tygeln eller sparkar till den, och så blir det en negativ spiral. Hästen får bekräftat att det var farligt.

Det är klokt att sätta unghästar i hage bredvid bilväg exempelvis, och att rida ut mycket med äldre hästar som kan gå före i början.

Nu har jag inte haft någon direkt fobiker på länge - min Gamling promenixar överallt och beter sig som om han Ägde Världen - men är de riktigt riktigt rädda så får man ta det i etapper. En som är rädd för hovis kan få vara med och äta sin lunch inne i stallet när någon annan häst skos. Exempelvis.

 

[TheRedLightning]

Jag tror det är klokt att inte göra så stora saker av allting. Det gör inget om en häst sprätter iväg, det viktiga är att vara lugn och stabil själv. Att ha stadiga (häst)förebilder för den som jagar upp sig, och att ryttaren/människan inte stressar. Då lär de sig snabbt.

För en ovan, eller en unghäst, räcker det med en händelse - att den far iväg, och ryttaren då grabbar tag i tygeln eller sparkar till den, och så blir det en negativ spiral. Hästen får bekräftat att det var farligt.

Det är klokt att sätta unghästar i hage bredvid bilväg exempelvis, och att rida ut mycket med äldre hästar som kan gå före i början.

Nu har jag inte haft någon direkt fobiker på länge - min Gamling promenixar överallt och beter sig som om han Ägde Världen - men är de riktigt riktigt rädda så får man ta det i etapper. En som är rädd för hovis kan få vara med och äta sin lunch inne i stallet när någon annan häst skos. Exempelvis.

Känner igen det där, det är ändå väldigt skönt när vi är ute och rider så reagerar hon inte på någonting, det är bara vattenpölarna som är jobbiga, men är det små och man kan gå vid sidan så är det lugnt, men är vägen översvämmad då ger vi oss inte ens på det.
Funderar på om man kan longera vid någon strand eller nära en sjö/vattenlinjen så hon får känna sig trygg.

Hon har godkänt vattenkaret i hagen nu.

 

[Buck]

Rid ut och proenera när det regnar, låt hästen ta sig fram bäst den kan. Går du före så kan du ju gå rätt igenom och plaska i de större och låta henne nosa på vattnet. Är viktigt att hon är avslappnad och att hon vågar lita på att du inte lurar henne.
Har ni en sjö i näheten så är det bara tilläckligt att hon står vid vattnet och nosar på det i början. Få henne avslappnad och tvinga inte i henne.

 

[Buck]

Rid ut och promenera när det regnar, låt hästen ta sig fram bäst den kan. Går du före så kan du ju gå rätt igenom och plaska i de större och låta henne nosa på vattnet. Är viktigt att hon är avslappnad och att hon vågar lita på att du inte lurar henne.
Har ni en sjö i närheten så är det bara tillräckligt att hon står vid vattnet och nosar på det i början. Få henne avslappnad och tvinga inte i henne.

+ lite tillägg nu när jag har dator och kan stava ordentligt ^_^,

jag har i jobbet med min hästs ko rädsla lärt mig att det är bäst att låta henne bli nyfiken och välja att gå mot kohagen själv än att lura eller tvinga henne att gå ditåt. ibland så kan det fungera att "knuffa i dem i djupa änden" och sen när det går bra förstärka det bra, roliga och berömma. (t ex när man har draghjälp och driver hästen ner i vattnet eller förbi ngt läskigt t ex.)
men det är inte alltid det går, att se, lukta och kontrollera på avstånd, för att sen bli nyfiken och gå närmare självmant. fungerar åtminstone bättre på min häst när det är större fobier som möts, dvs kor.
vatten har hon inte samma fobi för utan är mest osäker på det.

genombrottet för oss med korna var när jag efter 2 år av att helt enkelt inte rida mot korna överhuvudtaget utan på sin höjd stå och kolla mot dem, fann att hästen min gick mot kohagen självmant för att ta en närmare titt.
så jag fortsatte att låta henne titta och gå närmre om hon själv bjöd ditåt, och förra året så gick hon från att få panik och kallsvettas floder vid blotta åsynen av korna, till att kunna gå i en hage mitt emot kohagen med bara en grusväg emellan. hon höll sig i andra änden av hagen men hon kunde gå och beta avslappnat.

 

[TheRedLightning]

Rid ut och proenera när det regnar, låt hästen ta sig fram bäst den kan. Går du före så kan du ju gå rätt igenom och plaska i de större och låta henne nosa på vattnet. Är viktigt att hon är avslappnad och att hon vågar lita på att du inte lurar henne.
Har ni en sjö i näheten så är det bara tilläckligt att hon står vid vattnet och nosar på det i början. Få henne avslappnad och tvinga inte i henne.

Hmm, då får ja dra mitt stå till stacken å rida när det regnar fast jag undvikit det.
Jo vi har en sjö i närheten men det är läskig och den som ligger närmast ligger precis bredvid en bilväg, så där vill jag inte hålla på om hon skulle kasta sig bakåt.
Den andra finns under en ridslinga och då måste vi passera en typ av bro fast det är ingen bro, bara att det är två sjöar på varje sida av vägen, första gången vi red där var hon super skeptiskt, men nu vågar hon gå förbi där ändå. Min lilla fegis :P

 

[Buck]

Hmm, då får ja dra mitt stå till stacken å rida när det regnar fast jag undvikit det.
Jo vi har en sjö i närheten men det är läskig och den som ligger närmast ligger precis bredvid en bilväg, så där vill jag inte hålla på om hon skulle kasta sig bakåt.
Den andra finns under en ridslinga och då måste vi passera en typ av bro fast det är ingen bro, bara att det är två sjöar på varje sida av vägen, första gången vi red där var hon super skeptiskt, men nu vågar hon gå förbi där ändå. Min lilla fegis :P

rid mot så ni står och tittar på den en bra stund, och vänd sen när hästen slappnat av.
när ni senare kommer till att hästen är avslappnad vid punk 1 så kan du be henne gå några steg framåt eller åt sidan och stå där tills hon är avslappnad. och sen vända tillbaka hem.

driv inte hästen förbi eller mot så att hon blir stressad, du ska vara avslappnad och få henne avslappnad, och sen ber du om bjudning framåt. det behöver inte vara ett steg, det kan vara att hästen tänker framåt, sänker huvudet eller bara lyssnar framåt och är avslappnad.

du har inte haft henne så länge = hon har antagligen inte fullt förtroende för dig, visar du att det är okej att bara stå och se mot det läskiga (så länge hon slappnar av) så är det ett steg i rätt riktning. är hästen tokstressad men går förbi ändå och du berömmer, så tolkar hästen det lätt som att det är rätt att stressa upp sig över detta och att det är ngt man ska undvika.

typ..

om du rider mellan sjöarna, så ta en 10 min avslappning innan ni går över. stå och kolla bara, gå inte fram och tillbaka utan bara stå med riktning rakt fram. när ni sen står där lagom uttråkade på långa tyglar, så kan du be henne gå fram. och stressar hon upp sig då så är det bara att stå igen tills ni är avslappnade och uttråkade igen.

då blir stress = jobbigt då man måste stå och vänta jätte länge och behärska sig.

se det som när man har skritt tävling, och trav bestraffas med 30 sek halt. ju mer avslappnad och slappt man tar det ju snabbare kommer man fram, taggar man till så att hästen steppar fram och lätt slår över i trav så får man vänta ännu längre.

 

[TheRedLightning]

rid mot så ni står och tittar på den en bra stund, och vänd sen när hästen slappnat av.
när ni senare kommer till att hästen är avslappnad vid punk 1 så kan du be henne gå några steg framåt eller åt sidan och stå där tills hon är avslappnad. och sen vända tillbaka hem.

driv inte hästen förbi eller mot så att hon blir stressad, du ska vara avslappnad och få henne avslappnad, och sen ber du om bjudning framåt. det behöver inte vara ett steg, det kan vara att hästen tänker framåt, sänker huvudet eller bara lyssnar framåt och är avslappnad.

du har inte haft henne så länge = hon har antagligen inte fullt förtroende för dig, visar du att det är okej att bara stå och se mot det läskiga (så länge hon slappnar av) så är det ett steg i rätt riktning. är hästen tokstressad men går förbi ändå och du berömmer, så tolkar hästen det lätt som att det är rätt att stressa upp sig över detta och att det är ngt man ska undvika.

typ..

om du rider mellan sjöarna, så ta en 10 min avslappning innan ni går över. stå och kolla bara, gå inte fram och tillbaka utan bara stå med riktning rakt fram. när ni sen står där lagom uttråkade på långa tyglar, så kan du be henne gå fram. och stressar hon upp sig då så är det bara att stå igen tills ni är avslappnade och uttråkade igen.

då blir stress = jobbigt då man måste stå och vänta jätte länge och behärska sig.

se det som när man har skritt tävling, och trav bestraffas med 30 sek halt. ju mer avslappnad och slappt man tar det ju snabbare kommer man fram, taggar man till så att hästen steppar fram och lätt slår över i trav så får man vänta ännu längre.

Hon stressar inte upp sig när vi går mellan sjöarna, det verkar gå bra om man inte måste gå i vattnet och kan gå en alternativ väg istället och hon vet nu att den vägen är inte farlig, så hon är väldigt cool på det sättet.

Enda gångerna jag upplevt henne som stressad har varit vid lastning och om det inte finns någon väg förbi den där stora vattenpölen som är mitt i vägen typ, fast vattenpölen blir hon enbart stressad om man tvingar henne framåt och då åker backen i också. Har enbart gjort det en gång, då jag var nyfiken på hur hon skulle reagera, slutade med att vi vände och gick hem. Får väl rida ner till den vattenpölen igen och öva.

 

[prallan]

När jag jobbade med försäljningshästar hade vi en liten å precis bakom stallet som man var tvungen att vada över om man ville åt det hållet. Var massor av hästar som inte ville gå igenom och då backade vi dem över och sen var det inga problem, de gick över, fram och tillbaka efter det, ok, någon kanske var lite knixigare men vi fick över alla hästar utan större problem på det sättet.

 

[Nielaa]

Som rubriken lyder, hur gör ni?

T ex häst som är rädd för vattenpölar och liknande, har ni tränat bort det eller struntar ni i det?

Jag har ett sto som är rädd för vatten, vilket jag tycker är lite synd då jag gärna hade velat bada med henne samt hoppa terränghinder som ibland har vatten inblandat. Vet inte om det går att få henne att känna sig trygg runt vatten, är det någon som har erfarenhet av detta eller liknande andra problem som ni löst? Hur gick ni tillväga osv?

Tack på förhand.

Jag vägrar ha en häst som är rädd för dittan och dattan, folk som inte kan rida där eller där för deras hästar är rädda för de å de.
Nä så ska jag aldrig ha de har jag sagt.
Såå om min häst är rädd för nått så utsätter jag henne för de tills hon inte är rädd längre.

När jag köpte henne så tränade jag allt möjligt, stallägaren var jägare och jag tog med hästen till skjutbanan så hon fick lära sig att skott inte är farligt, idag vickar hon lite på öronen när någon skjuter.(superbra vid nyår och vid jaktperiod)
Jag lät folk åka fram och tillbaks med bilar både sakta förbi och snabbt förbi tutandes, varvandes, köra nära och veva ner rutan gapa och skrika åt oss och slänga toma petflaskor på hästen. (man kan möta allt möjligt tok ute på vägarna)
Vilket gjort att hon idag är 100% trafiksäker.
Vi har tränat med MC, mopeder cyklister hundar barn ja allt möjligt bokstavligen, och har idag en otroligt trygg och lugn häst ute i trafiken och hemma på stallplan.

Allt för många sitter och rider bara i paddock/ridhus för de vågar inte rida ut på sin häst, det är mer ägarna som är rädda än hästen.
Dock smittar man av sin rädsla på sin häst så man får en häst som är rädd för allting.

Sedan är hon fortfarande en häst, en levande individ och även hon är lugn och trygg till99.99% kan även hon bli rädd för en fluga som flyger förbi om hon är på sånt humör. Även om de händer så sällan att jag knappt kommer ihåg när de hände sist.
Hon kan stanna när vi är ute och kör men hon sticker inte utan stannar och har alltid fått stått och kollat och sedan år hon på helt självmant igen. Aldrig stressat henne när hon vill stanna och kolla av läget.=)

 

[TheRedLightning]

När jag jobbade med försäljningshästar hade vi en liten å precis bakom stallet som man var tvungen att vada över om man ville åt det hållet. Var massor av hästar som inte ville gå igenom och då backade vi dem över och sen var det inga problem, de gick över, fram och tillbaka efter det, ok, någon kanske var lite knixigare men vi fick över alla hästar utan större problem på det sättet.

Backade över? Hur gör man då? :O

 

[prallan]

Rygga Första gången, sen när de har ryggat igenom en gång gick de flesta rakt fram igenom som vanligt sen.