Sv: Hur tänker ni angående pris vid hundköp?
Jag reagerade på att Martha skrev, citat:
" Är våra hundar så intelligensbefriade att dom inte ens kan ta hand om sina egna valpar utan tillsyn av en människa ?
Hästar,grisar, kor, katter, kaniner etc etc klarar ju det "
Vill man jämföra hundar med andra djur så måste man ju göra det på flera plan i en sådan här diskussion! Eller hur?
Hundar är inte "intelligensbefriade" - vad nu det har med saken att göra? - men flertalet av dem är vana vid att ha mäsklig kontakt och omfattas av ett "omhändertagande" av människor.
Övriga djur i jämförelsen är sällan så "knutna till människor" som våra hundar är!
Både hästar, kor, grisar, kaniner och till viss del även katter är vana vid att "sköta sej själva" i en mycket högre grad än vad våra hundar är.
Utöver detta så är en valpkull en enormt stor investering för nästan alla uppfödare. Och nu pratar jag inte bara ekonomi, utan minst lika stor är investeringen i tid, energi och känslor!
Vi planerar, reser, hoppas, väntar, håller alla tummar som finns osv. allt för att parningen skall ta, att dräktigheten skall bli enkel, att valpningen skall flyta på bra, atta alla valparna skall vara friska och pigga, att tiken skall må bra...
Att då påstå att det "vettiga" vore att lämna tiken "några timmar" med nya valpar för att det fungerar för hästar, kor och kaniner känns för mej bara märkligt.
Varför skulle jag chansa? För att jag kan tjäna mer pengar om jag jobbar och låter tiken sköta valparna efter bästa förmåga?
Eller för att det är "pjoskigt" att ta ansvar och övervaka tik och valpar?
Sedan haltar jämförelsen ganska mycket då vi dessutom blandar hästar och kor med hundar.
Både för och kalvar är betydligt mer "färdiga" än en valp. Ett föl går och springer dagen efter den fötts och en kalv lika så. En valp är döv, blind och helt beroende av "yttre omvårdnad" för att bara hålla värmen.
Mina vänner som har hästar bevakar dessutom sina dräktiga ston med både kameror och pulsmätare under slutet av dräktigheten och flertalet av dem har dessutom "följour" och tittar till sina hästar med betydligt tätare intervaller både inför fölning och under fölens första veckor i livet.
Sedan är det som jag uppfattar det ingen som "gnällt" över att vi väljer att vara hemma från arbetet för att passa våra valpar.
Däremot så är det något som bör tas med i beräkningen när man tittar på vilka omkostnader man har.
Eller anser du Martha att man kan ta en kull valpar vara hemma dagen tiken valpar och sedan fortsätta jobba som vanligt och låta en dagmatte komma och rasta tiken en gång mitt på dagen?
Är man då en ansvarsfull uppfödare?
Vad gäller Makarontantens fråga huruvida det är rätt eller fel att överhuvudtaget behålla valpar som vid födseln är lite mindre än övriga är en svår fråga.
Skall man annars ta bort alla valpar som inte är lika stor som övriga?
Eller alla valpar som väger mindre än ett visst antal gram?
Det är nämligen inte alls ovanligt att det föds en valp som är lite mindre, men som efter en vecka eller så inte går att skilja från övriga viktmässigt.
Så länge valpen är pigg och aktiv så kommer jag aldrig att avliva bara för att valpen kanske inte kommer "ta sej". Däremot skulle jag aldrig kunna vänta och se på att en svag valp självdog!
/Swat
Jag reagerade på att Martha skrev, citat:
" Är våra hundar så intelligensbefriade att dom inte ens kan ta hand om sina egna valpar utan tillsyn av en människa ?
Hästar,grisar, kor, katter, kaniner etc etc klarar ju det "
Vill man jämföra hundar med andra djur så måste man ju göra det på flera plan i en sådan här diskussion! Eller hur?
Hundar är inte "intelligensbefriade" - vad nu det har med saken att göra? - men flertalet av dem är vana vid att ha mäsklig kontakt och omfattas av ett "omhändertagande" av människor.
Övriga djur i jämförelsen är sällan så "knutna till människor" som våra hundar är!
Både hästar, kor, grisar, kaniner och till viss del även katter är vana vid att "sköta sej själva" i en mycket högre grad än vad våra hundar är.
Utöver detta så är en valpkull en enormt stor investering för nästan alla uppfödare. Och nu pratar jag inte bara ekonomi, utan minst lika stor är investeringen i tid, energi och känslor!
Vi planerar, reser, hoppas, väntar, håller alla tummar som finns osv. allt för att parningen skall ta, att dräktigheten skall bli enkel, att valpningen skall flyta på bra, atta alla valparna skall vara friska och pigga, att tiken skall må bra...
Att då påstå att det "vettiga" vore att lämna tiken "några timmar" med nya valpar för att det fungerar för hästar, kor och kaniner känns för mej bara märkligt.
Varför skulle jag chansa? För att jag kan tjäna mer pengar om jag jobbar och låter tiken sköta valparna efter bästa förmåga?
Eller för att det är "pjoskigt" att ta ansvar och övervaka tik och valpar?
Sedan haltar jämförelsen ganska mycket då vi dessutom blandar hästar och kor med hundar.
Både för och kalvar är betydligt mer "färdiga" än en valp. Ett föl går och springer dagen efter den fötts och en kalv lika så. En valp är döv, blind och helt beroende av "yttre omvårdnad" för att bara hålla värmen.
Mina vänner som har hästar bevakar dessutom sina dräktiga ston med både kameror och pulsmätare under slutet av dräktigheten och flertalet av dem har dessutom "följour" och tittar till sina hästar med betydligt tätare intervaller både inför fölning och under fölens första veckor i livet.
Sedan är det som jag uppfattar det ingen som "gnällt" över att vi väljer att vara hemma från arbetet för att passa våra valpar.
Däremot så är det något som bör tas med i beräkningen när man tittar på vilka omkostnader man har.
Eller anser du Martha att man kan ta en kull valpar vara hemma dagen tiken valpar och sedan fortsätta jobba som vanligt och låta en dagmatte komma och rasta tiken en gång mitt på dagen?
Är man då en ansvarsfull uppfödare?
Vad gäller Makarontantens fråga huruvida det är rätt eller fel att överhuvudtaget behålla valpar som vid födseln är lite mindre än övriga är en svår fråga.
Skall man annars ta bort alla valpar som inte är lika stor som övriga?
Eller alla valpar som väger mindre än ett visst antal gram?
Det är nämligen inte alls ovanligt att det föds en valp som är lite mindre, men som efter en vecka eller så inte går att skilja från övriga viktmässigt.
Så länge valpen är pigg och aktiv så kommer jag aldrig att avliva bara för att valpen kanske inte kommer "ta sej". Däremot skulle jag aldrig kunna vänta och se på att en svag valp självdog!
/Swat