Förbannad

[Fetaost]

Jag argumenterar inte emot ngn. Jag skrev ett inlägg i debatten. Jag skrev att det finns gatuhundar som importeras utan att det är en dålig organisation bakom och att jag är emot dålig, skitnödig avel. Och att jag tycker att det blir ganska mkt ankdamm ibland med namndroppande. Uppenbarligen är det jätteprovocerande.

Vet ni, jag tycker att det är ett väldans generaliserande från alla håll, faktiskt. Men värst är det ju när ”motståndaren” gör det, eller hur?

Det blir ju ett himla märkligt inlägg i debatten när man lyfter fram den pytteprocent av gatuimporten som möjligtvis inte är djurplågeri och samtidigt drar all renrasaveln under stöveln trots att merparten är seriös.
Att sen raljera och kalla den skitnödig med vidare utlägg förstår du nog själv att du kommer tolkas på ett sätt även om det inte var avsikten.

 

[Fetaost]

Ja, hos mig slår du in öppna dörrar. Det där är ju exakt min poäng, liksom.

Värt att notera, är ju att jag aldrig skrivit en rad om att blandrasavel är bra.

Om du läser om ditt inlägg så kanske du förstår att din poäng lätt gick förbi många pga hur du uttryckte dig.

 

[Gry]

Det blir ju ett himla märkligt inlägg i debatten när man lyfter fram den pytteprocent av gatuimporten som möjligtvis inte är djurplågeri och samtidigt drar all renrasaveln under stöveln trots att merparten är seriös.
Att sen raljera och kalla den skitnödig med vidare utlägg förstår du nog själv att du kommer tolkas på ett sätt även om det inte var avsikten.

Om du läser om ditt inlägg så kanske du förstår att din poäng lätt gick förbi många pga hur du uttryckte dig.

Jag tänker att det är intressant att folk kan bli så upprörda över självklarheter. uppenbarligen får man ju vara upprörd och arg över dålig rasavel.

 

[Lovisaleonora]

Jag tänker att det är intressant att folk kan bli så upprörda över självklarheter. uppenbarligen får man ju vara upprörd och arg över dålig rasavel.

Jag är fortfarande inte säker på vad du rasar mot. Eller med, för den delen. Du talar om att andra slår in öppna dörrar, men det verkar ju vara du som kommer in i elfte timmen och argumenterar mot men ändå med.

Tråden har kommit att handla om att importen av gatuhundar från utlandet är skadligt för många. Hundarna, nya ägarna, landet de kommer ifrån (göder kriminalitet). Du anser att rasavel är skitnödig (själv tolkade jag det som att du drog all rasavel över en kam och bondavel var att föredra) och ger ett exempel på en sällsynt sits där bekant importerat hund de haft under sitt boende utomlands. Alltså inget som har med den diskussionen som pågår i tråden att göra. Hundar som flyttgods är trots allt rätt ovanligt, sett till mängden som importeras per storbil och år.

Jag ser gärna rasavel, där friska individer och friska ideal premieras. Och att det kostar, det tror jag de flesta seriösa hundköpare förstår. Gillar en inte rasen/uppfödaren/rasbeskrivningen - då kanske en ska välja en annan ras. Så blir ju marknaden för det en inte gillar i alla fall en köpare fattigare.

 

[Gry]

Jag är fortfarande inte säker på vad du rasar mot. Eller med, för den delen. Du talar om att andra slår in öppna dörrar, men det verkar ju vara du som kommer in i elfte timmen och argumenterar mot men ändå med.

Tråden har kommit att handla om att importen av gatuhundar från utlandet är skadligt för många. Hundarna, nya ägarna, landet de kommer ifrån (göder kriminalitet). Du anser att rasavel är skitnödig (själv tolkade jag det som att du drog all rasavel över en kam och bondavel var att föredra) och ger ett exempel på en sällsynt sits där bekant importerat hund de haft under sitt boende utomlands. Alltså inget som har med den diskussionen som pågår i tråden att göra. Hundar som flyttgods är trots allt rätt ovanligt, sett till mängden som importeras per storbil och år.

Jag ser gärna rasavel, där friska individer och friska ideal premieras. Och att det kostar, det tror jag de flesta seriösa hundköpare förstår. Gillar en inte rasen/uppfödaren/rasbeskrivningen - då kanske en ska välja en annan ras. Så blir ju marknaden för det en inte gillar i alla fall en köpare fattigare

Jag rasar inte.

Det går uppenbarligen att argumentera självklarheter som att valpfabriker är fel och det gör en så arg, och det borde stoppas. Även i elfte timmen. vi kanske borde stoppa alla självklarheter från att skrivas här? Vad vet jag.

Jag skrev att det fanns fyra gatuhundar som kommit till Sverige på andra premisser. Det är för all del hel värdelös information om man så vill. Jag skrev att jag är emot skitnödig dålig avel, vilket uppenbarligen provocerar dig och andra. Att ni sedan övertolkar istället för att se det som en självklarhet är ju liksom bara jättekonstigt.

Nå, jag känner nog att vi inte kommer längre. Lämnar diskussionen, det mesta är sagt ändå.

 

[Voeux]

Det kanske inte bidrar till debatten något men vill ändå flika in att jag arbetat på shelter utomlands som skötts ypperligt. Dessvärre är det ju fortfarande mycket gatuhundar i många länder som far illa helt utan mänsklig inblandning såsom valpfabriker och ekonomisk vinst, och dessa måste ju hanteras på något sätt. Där jag var arbetades det på bred front, både med utfodring på gatan, djurambulans, veterinärvård, utbildning och politisk påverkan, och en del utav hundarna som kom in till shelter och sedan omplacerades. Dessa var dock inte alla. En del avlivades på grund av skada, sjukdom eller ålder och en del fick avlivas efter en tid på shelter utan att de fann nytt hem. Ytterst få hundar fick flytta till nya länder. Det hände ibland att någon långvarig turist fastnat för en hund och efter mycket om och med kunde ta med dem hem. Men jag skulle nog vilja säga att 95% av hundarna som fick nya hem, fick det inom landets gränser. Självklart blev samtliga rabiesvaccinerade.

Jag säger inte att man glatt ska ta emot hundar från shelters, men jag ville bara nyansera bilden lite. Det finns såklart seriösa aktörer även där. En positiv sak med deras arbete är att även lokalbefolkningen börjat engagera sig. För några år sedan var det nästan enbart turister som ringde numret till djurambulansen om de såg en skadad hund, idag är det nästan lika många från lokalbefolkningen som turister. Även inom politiken börjar det röra sig. När jag var där senast så hade staden finansierat rabiesvaccin, så de åkte runt på hus och gårdar och vaccinerade folks hundar. Sedan fick de en söt röd rosett runt halsen så alla skulle veta att det är en vaccinerad hund. Det gör att den inte riskerar att bli utsatt för våld av andra som är rädda. Ja, jag babblar på. Jag ville som sagt bara berätta om min egen erfarenhet av shelter, även om det enbart var en liten del av arbetet som denna organisation gjorde.

 

[tanten]

Jag måste erkänna att jag har svårt för skitnödig rasstandard och då i synnerhet människor som företräder raser som har svårt att andas, krumma ben eller sjukt sönderavlade raser och som samtidigt fnyser åt blandrasavel. Vilken dubbelmoral och brist på insikt. Jag säger inte att blandrasavel är bra men det är banne mig inte sjuk rasavel heller.

Jag är väldigt intresserad av att köpa hund i snar framtid men jag måste erkänna att jag bävar för delar av renrashundkulturen. Det känns som att man alltid måste namndroppa tränare och uppfödare som ska gå i god för en, vilket då kräver en viss underdånighet och risk för personkulter. Jag säger inte att blandrasavels-kulturen är bättre, verkligen inte!!! Men jag vill verkligen inte in i det där.

Är detta hörsägen eller sånt du upplevt själv? Uppriktigt så tycker jag det låter som skrönor.

De jag känner som skaffat hundar de senaste åren och jag själv - vi har inte varit tvungna att vare sig uppge referenser eller namedroppa alls. Inte har vi varit tvungna att vara underdåniga eller hänge oss åt personkult. Det vore ju barockt!!

Jag ringde en uppfödare och frågade. Där fanns en valp som var intressant. Jag åkte dit och träffade dem och hunden. Senare kom jag tillbaka och hämtade hunden.

Det finns hundratals hundraser. Att påstå att "renrasaveln är sjuk" är lite övermaga tycker jag. Om man är tveksam till någon ras så låter man väl bara bli att skaffa en sån?

 

[Voeux]

Är detta hörsägen eller sånt du upplevt själv? Uppriktigt så tycker jag det låter som skrönor.

De jag känner som skaffat hundar de senaste åren och jag själv - vi har inte varit tvungna att vare sig uppge referenser eller namedroppa alls. Inte har vi varit tvungna att vara underdåniga eller hänge oss åt personkult. Det vore ju barockt!!

Jag ringde en uppfödare och frågade. Där fanns en valp som var intressant. Jag åkte dit och träffade dem och hunden. Senare kom jag tillbaka och hämtade hunden.

Det finns hundratals hundraser. Att påstå att "renrasaveln är sjuk" är lite övermaga tycker jag. Om man är tveksam till någon ras så låter man väl bara bli att skaffa en sån?

Håller med. Vi träffade uppfödarna, de gillade oss, vi hade en plan för hur vi skulle kunna ge honom ett bra liv som normal sällskapshund (inte lämnas ensam vid arbete osv.) och vi gillade valpen. Sen var det i hamn.

Jag tror dock att det är lite svårare senaste året, intresset för hund under pandemin har ju ökat och jag har förstått det som att det kan vara långa köer för valp. Jag tror dock inte att det betyder att uppfödarna blivit mer kräsna och väljer de bästa ägarna som någon form av svettig rekryteringsprocess. Jag tror de har samma krav som alltid, att man kan ge hunden ett bra liv. Möjligtvis att de får möjligheten att välja utställnings- eller avelsintresserade om de nu råkar få en riktigt fin valp. Men mest handlar det nog att hundköpare inte kan köpa en hund i en handvändning just nu utan snällt ställa sig på kö, och det känns ju rimligt.

 

[Breaktown]

Det kanske inte bidrar till debatten något men vill ändå flika in att jag arbetat på shelter utomlands som skötts ypperligt. Dessvärre är det ju fortfarande mycket gatuhundar i många länder som far illa helt utan mänsklig inblandning såsom valpfabriker och ekonomisk vinst, och dessa måste ju hanteras på något sätt. Där jag var arbetades det på bred front, både med utfodring på gatan, djurambulans, veterinärvård, utbildning och politisk påverkan, och en del utav hundarna som kom in till shelter och sedan omplacerades. Dessa var dock inte alla. En del avlivades på grund av skada, sjukdom eller ålder och en del fick avlivas efter en tid på shelter utan att de fann nytt hem. Ytterst få hundar fick flytta till nya länder. Det hände ibland att någon långvarig turist fastnat för en hund och efter mycket om och med kunde ta med dem hem. Men jag skulle nog vilja säga att 95% av hundarna som fick nya hem, fick det inom landets gränser. Självklart blev samtliga rabiesvaccinerade.

Jag säger inte att man glatt ska ta emot hundar från shelters, men jag ville bara nyansera bilden lite. Det finns såklart seriösa aktörer även där. En positiv sak med deras arbete är att även lokalbefolkningen börjat engagera sig. För några år sedan var det nästan enbart turister som ringde numret till djurambulansen om de såg en skadad hund, idag är det nästan lika många från lokalbefolkningen som turister. Även inom politiken börjar det röra sig. När jag var där senast så hade staden finansierat rabiesvaccin, så de åkte runt på hus och gårdar och vaccinerade folks hundar. Sedan fick de en söt röd rosett runt halsen så alla skulle veta att det är en vaccinerad hund. Det gör att den inte riskerar att bli utsatt för våld av andra som är rädda. Ja, jag babblar på. Jag ville som sagt bara berätta om min egen erfarenhet av shelter, även om det enbart var en liten del av arbetet som denna organisation gjorde.

Självklart är det fantastiskt att det finns shelters som arbetar på ett seriöst och bra sätt med gatuhundars (och andra hundars) situation i landet för omplacering inom landet. Men när det gäller frågan folk som köper "gatuhundar" via föreningar och shelters utomlands så anser jag att det faktumet är helt irrelevant.

Importerar man en "gatuhund" bidrar man till businessen och är en del av anledningen till att det fortfarande finns gatuhundar. Att hunden har det bra på sin tid på sheltret är ju bra, men irrelevant. Problemet är ju att man bidrar till att hunden hamnar där från första början.

 

[Voeux]

Självklart är det fantastiskt att det finns shelters som arbetar på ett seriöst och bra sätt med gatuhundars (och andra hundars) situation i landet för omplacering inom landet. Men när det gäller frågan folk som köper "gatuhundar" via föreningar och shelters utomlands så anser jag att det faktumet är helt irrelevant.

Importerar man en "gatuhund" bidrar man till businessen och är en del av anledningen till att det fortfarande finns gatuhundar. Att hunden har det bra på sin tid på sheltret är ju bra, men irrelevant. Problemet är ju att man bidrar till att hunden hamnar där från första början.

Jag håller med, men det förutsätter ju då att en köpt hund från en sådan organisation. Eftersom det finns fler organisationer som arbetar med just gatuhundar på olika sätt så vill jag bara flagga lite för att ”gatuhund” kan innebära olika saker. Det var egentligen min enda poäng med inlägget. Skapas bilden av att alla shelters är skit så kan det också vara svårt för dem att skaffa finansiering och andra bidrag, och det drabbar ju även de seriösa. Så som sagt, jag tycker man dra dra öronen åt sig med shelters men kanske inte heller döma ut samtliga. Seriösa organisationer behöver både donatorer och volontärer så med lite research uppmanar jag att stötta de som är bra.

 

[Breaktown]

Jag håller med, men det förutsätter ju då att en köpt hund från en sådan organisation. Eftersom det finns fler organisationer som arbetar med just gatuhundar på olika sätt så vill jag bara flagga lite för att ”gatuhund” kan innebära olika saker. Det var egentligen min enda poäng med inlägget. Skapas bilden av att alla shelters är skit så kan det också vara svårt för dem att skaffa finansiering och andra bidrag, och det drabbar ju även de seriösa. Så som sagt, jag tycker man dra dra öronen åt sig med shelters men kanske inte heller döma ut samtliga. Seriösa organisationer behöver både donatorer och volontärer så med lite research uppmanar jag att stötta de som är bra.

Det var därför jag skrev "gatuhundar" inom citationstecken just eftersom det kan vara olika saker.

Jag var inte heller ute efter att döma ut samtliga shelters, eller shelter öht. Deras verksamhet och dess förekomst är absolut inte skit. Om (till exempel) en spanjor köper en hund från ett seriöst lokalt shelter är väl jättebra. Att däremot som svensk importera en "gatuhund" från ett shelter utomlands, det ÄR skit.

 

[Red_Chili]

Det kanske inte bidrar till debatten något men vill ändå flika in att jag arbetat på shelter utomlands som skötts ypperligt. Dessvärre är det ju fortfarande mycket gatuhundar i många länder som far illa helt utan mänsklig inblandning såsom valpfabriker och ekonomisk vinst, och dessa måste ju hanteras på något sätt. Där jag var arbetades det på bred front, både med utfodring på gatan, djurambulans, veterinärvård, utbildning och politisk påverkan, och en del utav hundarna som kom in till shelter och sedan omplacerades. Dessa var dock inte alla. En del avlivades på grund av skada, sjukdom eller ålder och en del fick avlivas efter en tid på shelter utan att de fann nytt hem. Ytterst få hundar fick flytta till nya länder. Det hände ibland att någon långvarig turist fastnat för en hund och efter mycket om och med kunde ta med dem hem. Men jag skulle nog vilja säga att 95% av hundarna som fick nya hem, fick det inom landets gränser. Självklart blev samtliga rabiesvaccinerade.

Jag säger inte att man glatt ska ta emot hundar från shelters, men jag ville bara nyansera bilden lite. Det finns såklart seriösa aktörer även där. En positiv sak med deras arbete är att även lokalbefolkningen börjat engagera sig. För några år sedan var det nästan enbart turister som ringde numret till djurambulansen om de såg en skadad hund, idag är det nästan lika många från lokalbefolkningen som turister. Även inom politiken börjar det röra sig. När jag var där senast så hade staden finansierat rabiesvaccin, så de åkte runt på hus och gårdar och vaccinerade folks hundar. Sedan fick de en söt röd rosett runt halsen så alla skulle veta att det är en vaccinerad hund. Det gör att den inte riskerar att bli utsatt för våld av andra som är rädda. Ja, jag babblar på. Jag ville som sagt bara berätta om min egen erfarenhet av shelter, även om det enbart var en liten del av arbetet som denna organisation gjorde.

Det är så jag önskade att alla ställen arbetade. Tyvärr gör ju inte alla det. När jag gick i gymnasiet var det en klasskamrat som åkte på praktik till ett av de mest kända gatuhundssheltren. Hon passade på att göra ett otroligt noggrant jobb med att dokumentera och skriva dagbok, för att sedan kunna berätta för oss i klassen och lära oss hur det såg ut. Där visade det sig att de försökte omplacera hundar med skador, hundar som var tydligt rädda (utan att säga det till potentiella köpare) OCH de hade kommit på att valpar var mer lättsålda så de lät bli att kastrera vissa tikar för att kunna ta valpkullar och på så sätt lättare få in pengar till sheltret...

En annan vän var och sommarjobbade på ett av de idag mest kända ställena. Hon blev kär i två hundar och tog med sig dem hem. Hon kunde inte språket i landet och hade ingen direkt hundvana sen innan, så hon lät personalen på plats förklara vad som hände hos veterinären osv. Enligt henne hade personalen sagt att veterinärundersökningen gick bra och att det var utan anmärkning. När hon var hemma med hundarna märkte vi sedan att ena hunden verkade ha ont, eller ja, jag misstänkte det eftersom hunden aldrig kunde ta det lugnt på ett sätt som gjorde att jag misstänkte stress pga smärta. Vid en närmare koll på pappren från sheltret så lyckades vi tyda att den hunden hade visat på smärta i bakpartiet (dvs, inte alls utan anmärkning som personalen sagt). Hunden röntgades, visade sig då ha så katastrofala höfter att det enda som gick att göra var att låta hunden somna in. De fick några månader ihop.

En tredje vän köpte en hund via sådan organisation, en av de största i Sverige. Om den hunden inte hade ont så vet inte jag... Den rörde sig inte riktigt rent och det var stor(!) skillnad på muskelmassan i de olika bakbenen. Tyvärr fattade aldrig matte det så hunden kom inte till veterinär utan fick gå runt och ha ont... Hunden var så från dag 1 i Sverige.

Sedan har jag personer i min bekantskapskrets som tagit gatuhund och när de fått problem har fått oerhört dåligt bemötande av organisationen. Dåligt bemötande i nivå med att de blir utskällda, får höra att det enda som går att göra är att omplacera hunden till någon annan eller bara får höra att de ljuger. (och det var då efter att det framkom att organisationen bland annat ljugit och fifflat med papper, sagt helt fel ålder på hunden m.m. Även det en av de mest kända)


Och allt sådant är bara i min direkta närhet då. Det finns garanterat oerhört mycket mer utanför min bekantskapskrets. Tyvärr. Just för att organisationerna har kommit på att det går att tjäna pengar på att skicka hit hundar, eller för att organisationerna är okunniga och inte fattar hur lite de vet.

 

[Voeux]

Det är så jag önskade att alla ställen arbetade. Tyvärr gör ju inte alla det. När jag gick i gymnasiet var det en klasskamrat som åkte på praktik till ett av de mest kända gatuhundssheltren. Hon passade på att göra ett otroligt noggrant jobb med att dokumentera och skriva dagbok, för att sedan kunna berätta för oss i klassen och lära oss hur det såg ut. Där visade det sig att de försökte omplacera hundar med skador, hundar som var tydligt rädda (utan att säga det till potentiella köpare) OCH de hade kommit på att valpar var mer lättsålda så de lät bli att kastrera vissa tikar för att kunna ta valpkullar och på så sätt lättare få in pengar till sheltret...

En annan vän var och sommarjobbade på ett av de idag mest kända ställena. Hon blev kär i två hundar och tog med sig dem hem. Hon kunde inte språket i landet och hade ingen direkt hundvana sen innan, så hon lät personalen på plats förklara vad som hände hos veterinären osv. Enligt henne hade personalen sagt att veterinärundersökningen gick bra och att det var utan anmärkning. När hon var hemma med hundarna märkte vi sedan att ena hunden verkade ha ont, eller ja, jag misstänkte det eftersom hunden aldrig kunde ta det lugnt på ett sätt som gjorde att jag misstänkte stress pga smärta. Vid en närmare koll på pappren från sheltret så lyckades vi tyda att den hunden hade visat på smärta i bakpartiet (dvs, inte alls utan anmärkning som personalen sagt). Hunden röntgades, visade sig då ha så katastrofala höfter att det enda som gick att göra var att låta hunden somna in. De fick några månader ihop.

En tredje vän köpte en hund via sådan organisation, en av de största i Sverige. Om den hunden inte hade ont så vet inte jag... Den rörde sig inte riktigt rent och det var stor(!) skillnad på muskelmassan i de olika bakbenen. Tyvärr fattade aldrig matte det så hunden kom inte till veterinär utan fick gå runt och ha ont... Hunden var så från dag 1 i Sverige.

Sedan har jag personer i min bekantskapskrets som tagit gatuhund och när de fått problem har fått oerhört dåligt bemötande av organisationen. Dåligt bemötande i nivå med att de blir utskällda, får höra att det enda som går att göra är att omplacera hunden till någon annan eller bara får höra att de ljuger. (och det var då efter att det framkom att organisationen bland annat ljugit och fifflat med papper, sagt helt fel ålder på hunden m.m. Även det en av de mest kända)


Och allt sådant är bara i min direkta närhet då. Det finns garanterat oerhört mycket mer utanför min bekantskapskrets. Tyvärr. Just för att organisationerna har kommit på att det går att tjäna pengar på att skicka hit hundar, eller för att organisationerna är okunniga och inte fattar hur lite de vet.

Fy vilken skit

 

[Ainon]

Jag är väldigt intresserad av att köpa hund i snar framtid men jag måste erkänna att jag bävar för delar av renrashundkulturen. Det känns som att man alltid måste namndroppa tränare och uppfödare som ska gå i god för en, vilket då kräver en viss underdånighet och risk för personkulter. Jag säger inte att blandrasavels-kulturen är bättre, verkligen inte!!! Men jag vill verkligen inte in i det där.

Jag kan förstå att uppfödare vill ha referenser när de inte känner till valpköparen. Vet att uppfödaren jag nu är intresserad av hade frågat en gammal arbetskamrat till mig om jag var en vettig typ . men det är första uppfödaren som velat "höra sig för".

Däremot så fick jag veta av en uppfödare att ett aktivt konto på sociala medier (typ instagram) var ett stort plus om man ville köpa valp, det kändes lite . Kan förstå om ett stort plus är om man är yrkesverksam får/ko bonde (eftersom det är rasen bc) men många följare på instagram liksom

 

[Migo]

Jag kan förstå att uppfödare vill ha referenser när de inte känner till valpköparen. Vet att uppfödaren jag nu är intresserad av hade frågat en gammal arbetskamrat till mig om jag var en vettig typ . men det är första uppfödaren som velat "höra sig för".

Däremot så fick jag veta av en uppfödare att ett aktivt konto på sociala medier (typ instagram) var ett stort plus om man ville köpa valp, det kändes lite . Kan förstå om ett stort plus är om man är yrkesverksam får/ko bonde (eftersom det är rasen bc) men många följare på instagram liksom

Det låter som en "marknadsföringsfråga". Det är lite "fint" att kunna visa att man säljer valpar till arbetande hem... De som faktiskt föder upp arbetshundar behöver inte skryta med det.