Sockerbit
Trådstartare
Nu behöver jag lite hjälp om hur jag bemöter ägaren till en häst som gått på bete med min...
Historian är ganska lång. Får i maj tag på betesplats hos ett rart par med ca 3 ha mark runt sin villa (de vill kunna gå ut och klappa hästarna om kvällarna med vill inte vara uppbundna, så all tillsyns sköts av hästägarna). Husägarna fixar ihop så vi blir två stycken på betet, jag med min ponny och ytterligare en häst som är ett äldre fullblodssto. Planen är att de skall gå hela tom augusti. Jag har hela tiden sagt att planen är att jag skall rida min ca 1 timme om dagen, 5 dagar i veckan. Efter släppet berättar den andra ägaren att hennes häst inte kan vara själv, vilket resulterar i att min häst varit gisslan hela sommaren och jag har fått avstå från all ridning eller att ens ta den ur hagen.
Under min semester (Falsterboveckan) sköter min mamma tillsynen och skötseln av min häst. Då meddelar den andra ägaren att hon nu tycker att hennes häst tappar hull och vill ta hem. Jag tvingas att inom loppet av ett par dagar arrangera hämtning och ny stallplats (min egentliga stallplats har jag tillgång till först 1 sep) medans jag är bortrest.
Morgonen när vi ska hämta kläcker den andra hästägaren ur sig att hon gärna släpper en gång till lite senare i sommar. Och när vi ska hämta så bestämmer sig min häst för att hon inte vill åka hem, hon går inte på släpet och vi står i 5 timmar i ösregn utan större framgång. Hästen har en historik av att hoppa över bommen i transporten, därav vill man inte stressa på en redan väldigt obehaglig situation och hon trasar upp en hov så pass mycket att vi bestämmer oss för att släpa tillbaka henne i hagen och försöka klura ur en lösning. Vi har hela tiden en dialog med husägarna, så de vet vad som händer. De tycker att jag ska försöka tag i sällskap till henne då de gärna ser att hon går kvar. Jag annonserar och hänger ut lite krokar bland vänner och kollegor.
Som igår får jag ut en hovslagare som går med på att fixa hennes hovar i hagen (en ljuvlig hovslagare som gjorde ett superjobb!). Och samma kväll åker vi och kollar på en stallplats som ligger så nära att det skulle vara möjligt att gå dit om vi inte lyckas lasta. Vi meddelar detta till husägarna igår kväll.
Idag på morgonen får jag ett i mitt tycke obehagligt sms:
"Hej. Såg att du släppt din häst hos **** igen. Meningen var att det skulle stå orört så det ska växa till sig. Jag skulle släppa sen igen!
Såg även din annons på blocket? ? ?
Förklaring, ?"
Jag svarar följande:
"Hej
Anledning är att vi helt enkelt inte kunde få på henne på släpet. Vi stod i timmar i ösregn och hon hade sönder en hov i allt ståhej. Jag har pratat med **** och hon tyckte att vi skulle se om vi kunde få sällskap till henne så länge, alltså inget påhitt från min sida men jag vill såklart inte att hon ska gå ensam. Det är inte ultimat för mig eller hästen på något sätt, då planen var att de skulle gå hela sommaren och jag fick fixa stallplats nu i all hast eftersom du ville ta hem, vilket jag absolut förstår."
Igår var hovslagaren där och fixa hennes fötter och vi var igår och kolla ut en helt ny stallplats i ******** som vi i värsta fall skall kunna gå till om det är så att vi inte får på henne på släpet, allt för att hon ska ifrån betet. Hoppas du är mer med på noterna nu."
Jag försökte att bemöta henne så sakligt och vänligt jag kan men känner att jag är farligt nära bristningsgränsen, jag har hela sommaren varit medgörlig och inte ställt några krav och avstått från ridning m.m för hennes skull.
Hur sköter jag denna situationen nu, jag vill inte ställa till bråk och jag skulle hemskt gärna vilja ha möjlighet att släppa där nästa sommar, därför vill jag inte framstå som en besvärlig hästägare för husägarna. Hämtningen var i söndags så hon har alltså stått där 4 dagar "extra"...
Överreagerar jag?! Jag håller på att få en mindre hjärnblödning här av allt det här!
Historian är ganska lång. Får i maj tag på betesplats hos ett rart par med ca 3 ha mark runt sin villa (de vill kunna gå ut och klappa hästarna om kvällarna med vill inte vara uppbundna, så all tillsyns sköts av hästägarna). Husägarna fixar ihop så vi blir två stycken på betet, jag med min ponny och ytterligare en häst som är ett äldre fullblodssto. Planen är att de skall gå hela tom augusti. Jag har hela tiden sagt att planen är att jag skall rida min ca 1 timme om dagen, 5 dagar i veckan. Efter släppet berättar den andra ägaren att hennes häst inte kan vara själv, vilket resulterar i att min häst varit gisslan hela sommaren och jag har fått avstå från all ridning eller att ens ta den ur hagen.
Under min semester (Falsterboveckan) sköter min mamma tillsynen och skötseln av min häst. Då meddelar den andra ägaren att hon nu tycker att hennes häst tappar hull och vill ta hem. Jag tvingas att inom loppet av ett par dagar arrangera hämtning och ny stallplats (min egentliga stallplats har jag tillgång till först 1 sep) medans jag är bortrest.
Morgonen när vi ska hämta kläcker den andra hästägaren ur sig att hon gärna släpper en gång till lite senare i sommar. Och när vi ska hämta så bestämmer sig min häst för att hon inte vill åka hem, hon går inte på släpet och vi står i 5 timmar i ösregn utan större framgång. Hästen har en historik av att hoppa över bommen i transporten, därav vill man inte stressa på en redan väldigt obehaglig situation och hon trasar upp en hov så pass mycket att vi bestämmer oss för att släpa tillbaka henne i hagen och försöka klura ur en lösning. Vi har hela tiden en dialog med husägarna, så de vet vad som händer. De tycker att jag ska försöka tag i sällskap till henne då de gärna ser att hon går kvar. Jag annonserar och hänger ut lite krokar bland vänner och kollegor.
Som igår får jag ut en hovslagare som går med på att fixa hennes hovar i hagen (en ljuvlig hovslagare som gjorde ett superjobb!). Och samma kväll åker vi och kollar på en stallplats som ligger så nära att det skulle vara möjligt att gå dit om vi inte lyckas lasta. Vi meddelar detta till husägarna igår kväll.
Idag på morgonen får jag ett i mitt tycke obehagligt sms:
"Hej. Såg att du släppt din häst hos **** igen. Meningen var att det skulle stå orört så det ska växa till sig. Jag skulle släppa sen igen!
Såg även din annons på blocket? ? ?
Förklaring, ?"
Jag svarar följande:
"Hej
Anledning är att vi helt enkelt inte kunde få på henne på släpet. Vi stod i timmar i ösregn och hon hade sönder en hov i allt ståhej. Jag har pratat med **** och hon tyckte att vi skulle se om vi kunde få sällskap till henne så länge, alltså inget påhitt från min sida men jag vill såklart inte att hon ska gå ensam. Det är inte ultimat för mig eller hästen på något sätt, då planen var att de skulle gå hela sommaren och jag fick fixa stallplats nu i all hast eftersom du ville ta hem, vilket jag absolut förstår."
Igår var hovslagaren där och fixa hennes fötter och vi var igår och kolla ut en helt ny stallplats i ******** som vi i värsta fall skall kunna gå till om det är så att vi inte får på henne på släpet, allt för att hon ska ifrån betet. Hoppas du är mer med på noterna nu."
Jag försökte att bemöta henne så sakligt och vänligt jag kan men känner att jag är farligt nära bristningsgränsen, jag har hela sommaren varit medgörlig och inte ställt några krav och avstått från ridning m.m för hennes skull.
Hur sköter jag denna situationen nu, jag vill inte ställa till bråk och jag skulle hemskt gärna vilja ha möjlighet att släppa där nästa sommar, därför vill jag inte framstå som en besvärlig hästägare för husägarna. Hämtningen var i söndags så hon har alltså stått där 4 dagar "extra"...
Överreagerar jag?! Jag håller på att få en mindre hjärnblödning här av allt det här!