Hur skulle du definiera en "skötsam ungdom"?

[mandalaki]

@Dressyrtjejen_97 Vad händer i dig när du läser i dina trådar? Du får enormt mycket stryk, men ändå kommer du tillbaka med nya trådar på samma tema. Orkar du ta allt mothugg du får? Och är dina historier överdrivna? Det är lätt att få den känslan.

 

[em-pirre]

@Dressyrtjejen_97 Vad händer i dig när du läser i dina trådar? Du får enormt mycket stryk, men ändå kommer du tillbaka med nya trådar på samma tema. Orkar du ta allt mothugg du får? Och är dina historier överdrivna? Det är lätt att få den känslan.

Alltså just dehär samt det som @tanten nyss skrev tänkte jag också på.

Är dehär ett skämt? Varför gillar du en massa inlägg men kommenterar inget och sen startar du nya trådar om samma sak igen @Dressyrtjejen_97 ?

 

[Grazing]

Enligt dig, vad gör och inte gör en "skötsam ungdom"? Om vi tänker oss att "ungdom" i detta fallet = "hemmaboende barn över 18 år". Tänk utifrån ett perspektiv där du är föräldrar/släkt, och vad du skulle tänkas kunna ha för regler för ungdomen då.

Är nedanstående ett exempel på en "skötsam ungdom", enligt dig? Varför/varför inte? Och om inte, vad kan förbättras?

- Sköter skolan bra och har inte missat en enda föreläsning på (snart) ett helt år.
- Vid 20 års ålder aldrig smakat alkohol, inte testat tobak och absolut inte dito droger. Inte brutit mot lagen i övrigt heller.
- Okysst och oskuld, aldrig haft en pojkvän och aldrig tänkt tanken på ett förhållande. Umgås däremot med killar på "kompisnivå", på frekvent regelbunden basis...
- Om varit ute och festat (vilket förövrigt händer max någon gång/månad!), samt inte fått skjuts hem: Smyger in tyst vid 00-00.30-tiden och lägger sig ca. 01.
- På helger (även dag efter festkväll!), går upp mellan 08-09 på morgonen.

Vad finns det för förbättringspotential i ovanstående? Det enda jag möjligen kan komma på är att "lägga mig tidigare och inte sova bort halva dagarna", men det är också det enda...

Jag tänker att, personen över 18 och myndig och får göra vad den vill sålänge det inte går ut över andra.

 

[Grazing]

Litet förtydligande: Jag studerar alltså på en högskola som ligger 15 min kollektivt från mitt hem och dito 25 min från mitt stall. Jag har inga planer på att byta högskola, så att stoppa mig själv i en flyttlåda och flytta 100 mil är dessvärre inte aktuellt. Ska jag flytta till något eget skulle det ändå bli inom en radie av max ½ mil från mina föräldrar.....

Men alltså, som många om inte dom flesta gör. Skaffa ett jobb, csn, skaffa studentrum/hyr ett rum etc. Då kan du ha hästen, vara kvar i sthlmområdet och ha råd att skaffa körkort.

Ska ta körkort, ja. Men det går trögt och motivationen hos mina föräldrar verkar inte sådär jättefantastisk precis...

Som sagt, skaffa ett jobb. Det är inte dina föräldrar som bestämmer när du ska skaffa körkort.

Men du kanske inte vill gå ifrån det lyxliv du lever och har lust att ha hästen på ett billigare mer ekonomiskt sätt? Sålänge du inte är villig att ändra någonting sådant så kommer du aldrig ha råd att flytta hemifrån.

 

[Lalinea]

Jag tycker inte det är något fel att bo hemma vid 20 och jag tycker dom flesta fortfarande bor hemma då.
Har en vän på 23 som precis flyttat från föräldrarna där hon inte betalade en spänn och även hade häst/ar. Hon jobbar nu som sjukbiträde och betalar hem och häst själv.
Bara undrar av vilken anledning just dressyrtjejen uppfattas som så udda ?
Jag hade också bott kvar hemma om jag pluggat.

 

[Lalinea]

Ja vad har kyssar och sex med skötsamhet att göra ?
Är det fult att ligga innan äktenskap eller någon annan gammal skröna ?

Det har ju dessutom väldigt lite med ”skötsamhet” att göra.

 

[Lalinea]

En tjugoåring är ingen ungdom på det viset heller tycker jag då
Jag räknade mig själv som ungdom när jag gick i högstadiet. Visst går man som ungdom på kollektivtrafik osv men skötsam ungdom skulle jag absolut aldrig använda på någon över sjutton.

 

[Badger]

Inte konkret i "primär" bemärkelse så att säga. Däremot kommer det ju absolut upp under de bråk som tyvärr inte är allt för ovanliga. Och bråken handlar inte sällan om att jag t.ex. vill gå på en fest, eller göra någonting som de inte tycker att jag ska göra. Så i sekundär bemärkelse kan man absolut se det så.

Men en fråga är, bryr sig dina föräldrar på riktigt om dessa bitar:

- Vid 20 års ålder aldrig smakat alkohol, inte testat tobak och absolut inte dito droger. Inte brutit mot lagen i övrigt heller.
- Okysst och oskuld, aldrig haft en pojkvän och aldrig tänkt tanken på ett förhållande. Umgås däremot med killar på "kompisnivå", på frekvent regelbunden basis...

Eller är det någonting du lägger på för att du tycker det hör till som "skötsamhet".
Hur kan de ens veta om att du inte pussar pojkar och inte dricker alkohol i normal mängd om du inte säger det till dem? Hur vet de att du inte ens tänker tanken på ett förhållande med en kille?

Det känns som att de verkar ha vissa idéer om vad man ska göra när man pluggar.

-gå på föreläsningar och klara tentor. (du har slutat skolan/gymnasiet? dvs du pluggar på universitet eller högskola eller komvux eller ngt liknande.) Varför inte kalla det någonting annat än "sköta skolan" i så fall. Det är lite konstigt att kalla det skolan.
-Inte smäller i dörren när du kommer hem klockan 01:00 (eller klockan 03 eller när det nu är).

Båda de tankarna är ju ganska normala även om det är lite onormalt att orka skjutsa ett barn som är 13+ en sträcka om 5 kilometer när hon lika gärna kan cykla.

Så frågan är om det är du själv som lägger till extrakrav på "duktig flicka" som du hittat någonstans och har lagt till din identitet som du tycker om och vill ha, en identitet som "skötsam ungdom".

-Nykterist
-Oskuld som inte tänker på pojkar

Är detta dina krav som du lägger på dig själv eller dina föräldrars krav?
Dvs vill du själv vara en "skötsam ungdom" och strävar efter att uppnå den identiteten? Vilken tidsålder strävar du efter att vara det i? Min mamma var skötsam ungdom på 60-talet och jag är rädd att du måste sträva bakåt i tiden därifrån för att dina kriterier ska fungera för min mormor hade inte de kraven på "skötsam ungdom" hon hade en massa men inte dina. Kanske att vara flicka och 20 år 1940 fungerar.

Sluttampen på det hela är. Om du rensar dig själv om idéer om "duktig ungdom på 40-talet" så kanske det som är kvar är fullt uthärdligt även om du vill bo hemma tills du är 30. Dessutom tror jag "duktig ungdom på 40-talet" innebar en hel del om att ta hand om sina föräldrar och växa om dem lite i ansvar.

 

[Lalinea]

Finns det någon anledning till att du aldrig någonsin inte vill träffa killar? Om du förstår vad jag menar.

 

[Petruska]

Men en fråga är, bryr sig dina föräldrar på riktigt om dessa bitar:



Eller är det någonting du lägger på för att du tycker det hör till som "skötsamhet".
Hur kan de ens veta om att du inte pussar pojkar och inte dricker alkohol i normal mängd om du inte säger det till dem? Hur vet de att du inte ens tänker tanken på ett förhållande med en kille?

Det känns som att de verkar ha vissa idéer om vad man ska göra när man pluggar.

-gå på föreläsningar och klara tentor. (du har slutat skolan/gymnasiet? dvs du pluggar på universitet eller högskola eller komvux eller ngt liknande.) Varför inte kalla det någonting annat än "sköta skolan" i så fall.
-Inte smäller i dörren när du kommer hem klockan 01:00 (eller klockan 03 eller när det nu är).

Båda de tankarna är ju ganska normala även om det är lite onormalt att orka skjutsa ett barn 13+ en sträcka om 5 kilometer när hon lika gärna kan cykla.

Så frågan är om det är du själv som lägger till extrakrav på "duktig flicka" som du hittat någonstans och har lagt till din identitet som du tycker om en identitet som "skötsam ungdom".

-Nykterist
-Oskuld som inte tänker på pojkar

Är detta dina krav som du lägger på dig själv eller dina föräldrars krav?
Dvs vill du själv vara en "skötsam ungdom" och strävar efter att uppnå den identiteten? Vilken tidsålder strävar du efter att vara det i? Min mamma var skötsam ungdom på 60-talet och jag är rädd att du måste sträva bakåt i tiden därifrån för att dina kriterier ska fungera. Kanske att vara flicka och 20 år 1940 fungerar.

Min mamma vartidigt 60-tal och sent 50-tal en skötsam ungdom på så vis att hon skötte sin universitrtsutbildning.

I övrigt var hon troligen drogfri, inte nykterist, hade pojkvänner samt hängde på illegala gayklubbar. Detta i Köpenhamn. Hon har förblivit skötsam livet igenom. Just för stunden, vid 80, på ett interrailkort på tåg på väg till Rom, Neapel och Palermo. Hon kommer INTE att vara nykter hela tiden och kommer nog att lägga sig efter midnatt varje kväll.

 

[Grazing]

Jag tycker inte det är något fel att bo hemma vid 20 och jag tycker dom flesta fortfarande bor hemma då.
Har en vän på 23 som precis flyttat från föräldrarna där hon inte betalade en spänn och även hade häst/ar. Hon jobbar nu som sjukbiträde och betalar hem och häst själv.
Bara undrar av vilken anledning just dressyrtjejen uppfattas som så udda ?
Jag hade också bott kvar hemma om jag pluggat.

Det är absolut inget fel med att bo hemma under tiden man pluggar tex, det som är galet är att det är regler hur man går ut, festar, utegångstider och sovtider osv, det har inte föräldrarna med att göra när man är så gammal.

Tror inte det är någon direkt som hakar upp sig på att någon bor hemma som 20 åring då det är ganska normalt, men inte med regler som finns för en 14 åring liksom.

 

[nullo-modo]

Jag tycker inte det är något fel att bo hemma vid 20 och jag tycker dom flesta fortfarande bor hemma då.
Har en vän på 23 som precis flyttat från föräldrarna där hon inte betalade en spänn och även hade häst/ar. Hon jobbar nu som sjukbiträde och betalar hem och häst själv.
Bara undrar av vilken anledning just dressyrtjejen uppfattas som så udda ?
Jag hade också bott kvar hemma om jag pluggat.

Det är udda att inte vilja ha ett eget liv och går med på att vara så styrd som TS är/påstår sig vara.

Bode själv hemma länge för att sedan flytta och flytta in igen tills jag fixade eget krypin på släktgården, men hade föredragit att vara utan tak över huvudet om jag inte kunde ha ett eget liv att bestämma fritt över.

 

[Riru]

Jag tycker inte det är något fel att bo hemma vid 20 och jag tycker dom flesta fortfarande bor hemma då.
Har en vän på 23 som precis flyttat från föräldrarna där hon inte betalade en spänn och även hade häst/ar. Hon jobbar nu som sjukbiträde och betalar hem och häst själv.
Bara undrar av vilken anledning just dressyrtjejen uppfattas som så udda ?
Jag hade också bott kvar hemma om jag pluggat.

Hon bor hemma, får allt betalt och serverat, dyr hobby betald samt blir skjutsad överallt. Och har mage att snacka skit om sina föräldrar som gör så mycket för henne.
Det är skillnad på att bo hos föräldrar och sköta sitt samt bidra, och att inte lyfta ett finger och samtidigt klaga.

 

[Kiwifrukt]

Som svar på ursprungsfrågan, jag var en extremt skötsam ungdom, men då tänker jag under högstadiet och gymnasiet. Efter det var jag ju faktiskt vuxen. Toppbetyg i skolan, och det enda jag gjorde på fritiden var att satsa på ridningen. Jag var absolut inte mogen för killar och fester på högstadiet, och det kan jag inte ångra för jag var inte där mentalt då. Om jag hade tvingat mig själv hade det bara blivit värre. Gick ut lite på gymnasiet, men konstaterade att jag inte tycker om det, och ångrar inte det heller. Alla gillar inte det. Mina föräldrar är mer än väl medvetna om hur "enkel" jag var, mina syskon har prövat deras tålamod betydligt mer även om de definitivt också ligger inom ramen fullt normalt beteende för en person i den åldern.

 

[Kiwifrukt]

Mer allmän reflektion till TS. Jag är inte rätt person att kasta några stenar i glashus och kommentera att någon bor hemma när de är vuxna, jag bodde själv hemma tills jag var 28. Men det beror på att jag började plugga i min hemstad direkt efter gymnasiet, fick sen inget jobb och var arbetslös länge och har efter det jobbat deltid. Under tiden jag jobbade deltid betalade jag hemma. Det första jag kom upp i en heltid ordnade jag ett eget boende.

Jag älskar mina föräldrar, vi bor fortfarande bara några kilometer ifrån varandra och vi träffas varje dag. Men de har aldrig försökt förminska mig eller styra mig heller. Pappa skjutsar till tävlingar, men det gör han för att han tycker att det är roligt och för att han vill vara en del i vår satsning. Jag har körkort, så jag skulle kunna göra det själv om han inte ville (även om jag skulle vilja att han åkte med lite i början så jag får lite kött på benen med att köra med transporten). Mina föräldrar har absolut ställt upp ekonomiskt under tiden jag varit arbetslös nu i vinter, men det är lånade pengar som jag kommer lämna tillbaka det första min ekonomi ordnar upp sig. Jag är djupt, djupt tacksam över mina föräldrar.

Och det är där jag tycker skillnaden ligger, du verkar inte alls ha den relationen med dina föräldrar? Snälla TS, lite råd på vägen.
- Ta körkort nu medan du pluggar! Det är mycket jobbigare när du ska jobba, och många jobb kräver B-körkort! Har du någon kompis genom skolan eller i stallet som kan hjälpa dig om dina föräldrar inte vill? Jag övningskörde med syrran, det behöver inte vara en förälder. Det underlättar så för dig om du får ett körkort, på många sätt.
- Hur lång är din utbildning? Eller rättare sagt, hur lång tid är det kvar? Varför ska du behöva bo hemma i minst tio år till, efter att du är klar med utbildningen? Får du bara ett jobb är det väl lika bra att flytta? Jag köper absolut att bo kvar hemma för att minska utgifterna medan du pluggar, men sen?
- Du skriver i många trådar på häst om hur dyrt ditt hästintresse är. Jag betalar ungefär en tredjedel av den summan för två hästar där jag bor, även när jag hade hästarna installade. Man måste inte bo i Stockholm, efter avslutade studier.
- Det är absolut inga fel i att ha en nära relation till sina föräldrar som vuxen. Jag träffar som sagt mina varje dag. Och vi träffade mormor och morfar flera gånger i veckan som barn. Men det är under normala former, där ingen tryckt ner eller nedvärderat någon annan. Om det du skriver om dina föräldrar är sant, så känns det som om du kanske inte borde ha så mycket kontakt med dem.
- Hur mycket tid lägger du i skolan/vecka? Finns det möjlighet till ett extrajobb? Du kanske kan få in så det täcker hästens kostnader, eller att ta körkort?

 

[Niyama]

@Dressyrtjejen_97 tänker du bo hemma tills du kan köpa hästgård? Det är ju ganska stor omställning att få allt serverat som du verkar få nu, till att sköta hästgård. Du missar ju massor av steg på vägen sas, och ditt liv pågår nu. Det kan hända massor av saker som gör att du kanske inte kan eller ens vill ha den där hästgården om 10 år.

Bara av att läsa det du skriver här på buke tycker jag det blir uppenbart att du har missat massor, då menar jag inte att man måste festa om man nu inte vill det, men massor av steg mot att bli vuxen. Hade du aldrig skrivit ut ålder hade jag gissat att du är betydligt yngre.

 

[Kiwifrukt]

Bara av att läsa det du skriver här på buke tycker jag det blir uppenbart att du har missat massor, då menar jag inte att man måste festa om man nu inte vill det, men massor av steg mot att bli vuxen. Hade du aldrig skrivit ut ålder hade jag gissat att du är betydligt yngre.

Jag spinner vidare lite här. Det finns säkert folk som tycker att jag missat mycket också (festande, kompisar, killar, "normalt tonårsliv"), men det har jag aldrig varit intresserad av. Och ångrar ingenting heller. Visst, någon gång har det hänt att det har skitit sig med en kille för att jag har bott kvar hemma, det är svårt att ses spontant när det är minst tre andra vuxna individer i samma hus. Men det är inte många gånger.

Men på ett annat plan har jag fått lära mig, från låg ålder, att ta eget ansvar. Min pappa kör ärligt talat runt mer på mig och hästen nu än vad mina föräldrar gjorde när jag gick i skolan (högstadiet/gymnasiet). Då cyklade jag till stallet, eller hoppade av bussen när jag gick på gymnasiet. Jag har redan från början fått betala tävlingar och träningar själv, alltså redan när jag var ett barn. Det är mer såna grejer som TS har missat, och som är allvarligare än att missa att festa som fjortonåring, och jag antar att det är nått sånt du är inne på också?

 

[kevina]

Jag spinner vidare lite här. Det finns säkert folk som tycker att jag missat mycket också (festande, kompisar, killar, "normalt tonårsliv"), men det har jag aldrig varit intresserad av. Och ångrar ingenting heller. Visst, någon gång har det hänt att det har skitit sig med en kille för att jag har bott kvar hemma, det är svårt att ses spontant när det är minst tre andra vuxna individer i samma hus. Men det är inte många gånger.

Men på ett annat plan har jag fått lära mig, från låg ålder, att ta eget ansvar. Min pappa kör ärligt talat runt mer på mig och hästen nu än vad mina föräldrar gjorde när jag gick i skolan (högstadiet/gymnasiet). Då cyklade jag till stallet, eller hoppade av bussen när jag gick på gymnasiet. Jag har redan från början fått betala tävlingar och träningar själv, alltså redan när jag var ett barn. Det är mer såna grejer som TS har missat, och som är allvarligare än att missa att festa som fjortonåring, och jag antar att det är nått sånt du är inne på också?

Jag tycker man lär sig mkt av att tex inte bli skjutsad utan av att få cykla själv/åka buss dit man ska.
Att inse hur mkt pengar tex en häst kostar genom att ha sommarjobb/ extrajobb. Att inte kunna få allt man vill för att det inte finns pengar tex träningar/tävlingar.
Att betala hemma för att se hur mkt det kostar att bo och äta.
Jag tror det är nyttigt med den typen av erfarenheter.

 

[Teilani]

Inte konkret i "primär" bemärkelse så att säga. Däremot kommer det ju absolut upp under de bråk som tyvärr inte är allt för ovanliga. Och bråken handlar inte sällan om att jag t.ex. vill gå på en fest, eller göra någonting som de inte tycker att jag ska göra. Så i sekundär bemärkelse kan man absolut se det så.

Och i samma bråk så kommer det ännu mer frekvent upp det där med tacksamhet.
Är du inte tacksam över allt du får serverat?
Förstår du inte hur mycket förälder x har offrat för att du ska kunna ha häst och kunna plugga?
Sen kommer oron, hur oroliga de blir när du är borta på kvällarna. Varför vill du göra dem så illa när de gett dig så mycket? Förstår du inte att det är för ditt eget bästa? De älskar ju dig, och bla, bla, bla. Någonstans här brukar det dyka upp en del yl och gråt. Har man då två rara föräldrar brukar den som inte gråter fråga, varför gör du oss detta ser du inte hur du skadar x? Om de har en bra dag får de säkert in en pik om att du är lat också.

Nästa steg är förhören när man väl kommer hem, har du druckit? Vilka var du med? Vad gjorde ni? Du vet väl att pojkar bara vill en sak och det absolut avgrundsvärsta som kan hända en kvinna är att hon blir gravid. Då är livet slut och hon kan aldrig göra något roligt igen.

Känner du igen i ovanstående har du ett riktigt jobbigt och stort problem, och den enda lösningen är fortfarande att flytta.

 

[Kiwifrukt]

Jag tycker man lär sig mkt av att tex inte bli skjutsad utan av att få cykla själv/åka buss dit man ska.
Att inse hur mkt pengar tex en häst kostar genom att ha sommarjobb/ extrajobb. Att inte kunna få allt man vill för att det inte finns pengar tex träningar/tävlingar.
Att betala hemma för att se hur mkt det kostar att bo och äta.
Jag tror det är nyttigt med den typen av erfarenheter.

Men precis! Nu handlar inte det här om ts, men när jag hade min häst installad i kollektivstall så var det en del unga individer = tonåringar som var medryttare på en ponny i stallet. De var äldre än jag var när jag fick min första ponny, ändå körde mamma/pappa dit, stannade medan barnet red, mockade och fixade allting i stallet, hade ibland hästen klar när ungen kom dit och det hände till och med att föräldrarna efteråt tog hand om hästen medan ungen satt ute i bilen och höll på med sin mobil. Den sista ungen hade en pappa som inte ställde upp på det där, han körde sin dotter till och från stallet, men hon fick sköta allting själv (det tycker jag är bra!), då blev hästägaren sur och sa att hon inte fick rida mer om inte föräldrarna engagerade sig och jämförde hela tiden med den ungen som inget gjorde. Klart som f-n boxen var ordentligt mockad när en vuxen gjort det, barnet som i alla fall försökte får definitivt mer pluspoäng av mig än den som satt och fipplade med mobilen i bilen.