Sv: Hur skall egentligen en fånghäst vara verkad?
Tips från en av landets mest erfarna hovslagare när det gäller sjukdomen fång och behandling till TS.
Det går inte att kopiera själva länken så jag sjansar på att det godkänns att jag kopierar hela texten eftersom det är ett mkt kunskapsgivande svar helt utan massa gissningar hit o dit.
Källa Ridsport:
Länk: Fråga hovslagaren. Mikael Westberg, Regionhästsjukhuset Strömsholm
Hur skor man en fånghäst?
Hej Micke. Utifrån din erfarenhet av fång och olika sätt att rehabilitera en fånghäst, skulle jag gärna vilja höra din synpunkt på för hästens välbefinnande bästa och mest lyckade rehabilitering utifrån vad vi som hovisar kan bidra med för att hjälpa till. Skos den med specialbeslag eller bara vanlig sko, verkas den och ska vara barfota, vilka vinklar skall man verka efter, lång tå låg trakt eller kort tå och normal trakt i raka vinklar utifrån den enskilda hästens extriör. Skall man eftersöka verkningen utifrån att skapa ett markparalellt hovben, bör man eftersträva att den går på bärranden eller ska den belasta hela sulan samt se till att även trålen tar upp den primära belastningen, ska den vara i konstant rörelse på lösdrift eller är det strikt boxvila som gäller den första tiden, övriga miljörelaterade och foder förändringar som man som ägare bör ändra eller ta hänsyn till. Hur ofta bör man återkomma med efterkontroll på kliniken för att ta del av statusen och hur man ska gå vidare.
Lisa Eriksson, Grönköping
Svar:
Fång är enkelt uttryckt, en mag- och tarmsjukdom som frigör ett gift som försvagar lamellagret i hästens hovar. Lamellagret förbinder hovkapseln med hovbenet. Det är i detta lager som hela hästens tyngd är upphängd i hovkapseln. På vissa hästar medför detta att hästen får en hovbensrotation eller hovbenssänkning. Vid en rotation roterar hovbenet, oftast framåt i förhållande till hovkapseln, den kan rotera åt sidan på hästar med kraftigt avvikande benställning. Hovbenet har fortfarande relativt normalt samband i övre delen på hovbenet. Vid hovbenssänkning har allt samband släppt och hovbenet sjunker nedåt och bakåt i hovkapseln. Hästar kan få enbart en sänkning utan en rotation och vise versa. Dessa lägesförändringar är mycket smärtsamma och kan liknas med ”blånagel” som vi människor kan få. Problemet är att hästarna skall stå på sina ”blånaglar” tills en ny hovvägg har vuxit ned. En lägesförändring kan uppstå i olika grad i alla hovar men framhovarna är de som oftast får en större förändring.
Symtomen på fång är följande som kan variera i antal och styrka:
Rörelsestörning – stel, rör sig ovilligt, belastar ogärna framhovar
Förstärkt digitalpuls
Värme i hovar
Svullen kronrand
Visitertångöm
Svårt att vända på snäv volt
Dubbelslående steg (sätter markant i trakterna först)
Om man misstänker att hästen har fått fång skall man så fort som möjligt hjälpa den, det man gör är att:
Ställ hästen på strikt boxvila, gärna på spånbädd
Tillkalla veterinär så hästen kan få smärtlindring
Behandla orsak (om känd)
Ge endast grovfoder, gärna högt placerat i nät e.d, var försiktig med foderbyte
Ev. ge ej vatten för att minska ödem (ej vid diarre)
Ta bort saltsten
Undvik transport av hästen
Om hästen är nyskodd eller skodd med sula – ta av skor (om möjligt). Inga andra åtgärder görs på hovarna.
Gör det så bekvämt som möjligt för hästen ev. kyla, dynor av stryrén eller skumplast
Låt hästen stå så här i ca 10 dagar, även om symtomen avtar. Har hästen fortfarande symtom har med stor sannolikhet en lägesförändring skett i hovarna. Det finns inget känt sätt att förhindra utvecklingen idag. Antingen avtar problemet eller så får man en lägesförändring. Ovanstående åtgärder är det enda man kan göra i det akuta skedet.
Steg 2
Om hästen har kvarstående symtom efter dessa dagar bör hovarna röntgas och utifrån dessa kan en skicklig hovslagare vidta åtgärder, för att hjälpa hästen så ett friskt samband mellan hovben och hovkapsel erhålls.
Exempel på hur en ”snittfånghäst” behandlas hos oss på Regionhästsjukhuset är följande:
Hästägarens uppfattning om sjukdomshistoria gås igenom.
Kontroll av hästens status. Puls, kronränder, Obelgrad, visitertång, lamellhorn, och sulhorn gås igenom. Vi gör en röntgenanalys och utifrån den information vi sammanställt, fattar vi beslut om åtgärd.
Man kan vid verkning inte utgå från hovkapselns vinklar, utan verkar hästen utifrån hovbenets vinklar och ställer hovbenet som den skulle ha varit om den inte var lägesförändrad. Den främre delen av hovkapseln försvagas för att den nya nedväxande hovväggen lättare skall ges möjlighet att växa utmed hovbenet igen. Hästen får sedan åka hem och stå på strikt boxvila. Fem veckor därefter kommer hästen tillbaka på ett återbesök, då vi återigen går igenom hästens status och vidtar vidare nödvändiga åtgärder. Efter ytterligare fem veckor kan hästen verkas hemma av ordinarie hovslagare i samråd med oss för att sedan efter ytterligare fem veckor, komma tillbaka för en slutkoll och information om igångsättning, rehabilitering samt instruktioner till ordinarie hovslagare om hur hovarna sköts vidare tills hela hovväggen vuxit helt ned. Sammanfattningsvis kan man säga att hästen skall stå på strikt boxvila inomhus de första fem veckorna, resterande tio veckor kan hästen stå i en utebox dagtid och inne nattetid. Under denna femtonveckors period behöver hästen normalt inte ha några skor, vilket visat sig minska risken för komplikationer samt att smärtbilden fortare avtar. Hästen står på bärranden men får ett gott understöd av ett mjukt underlag och genom att hästen står inne helst på spån, torkar hästens egna sula och ger ett stabilt naturligt understöd. Under dessa femton veckor har hästen symtom och ont i hovarna vilket avtar hela tiden. Snabbast avtar det de första tre veckorna. Är hästen inte helt symtomfri efter 15 veckor och ett normalt samband mellan hovben och hovkapsel ej erhållits, är prognosen för att hästen skall återgå till det normala sämre. Över 80 procent av behandlade hästar återgår till samma arbete som innan sjukdomen uppstod, men det krävs en del uppoffringar av hästägaren och hjälp av duktig veterinär och hovslagare.