Hur ska ni göra med julen?

Ja, min mormor 87 år tycker vi ska fira som vanligt :( Tolv - tretton personer. Hon menar utrymmet är stort hos henne. Det är ju synd om min 43 åriga kusin om hon inte får fira jul som vanligt som hon alltid gjort, men jag ser det så här. Alla har olika arbetsplatser dvs träffar en skock människor. Två yngre i 20 års åldern som festar hårt dessutom. Jag tänker inte fira med så många. Mina föräldrar är ju inte direkt glada eftersom de bor i samma hus som mormor som hyr lägenhet av dem och tänker hälsa min morbror och kusin att smittar de mormor får de också ta hand om henne. Ev kommer mina föräldrar hit och så firar vi här.
 
Jag och sambon kommer fira själva hemma. I vanliga fall åker vi till våra respektive familjer som bor i olika städer mellan 30-100 mil bort men det är av flera anledningar inte något alternativ i år, både med tanke på covid och andra skäl. Men det ska bli mysigt med en jul bara vi två hemma, det kommer fler jular med familjerna :)
 
Jag ska vara hemma hos mina föräldrar i jul, vet inte om det kommer fler personer dit. Jag är inte så intresserad av julfirande.
 
Fast det blir ju väldigt märkligt om folk struntar i att följa folkhälsomyndighetens allmänna råd och istället följer sånt "som dyker upp lite här och var". Folkhälsomyndigheten ska ju för övrigt komma med egna nationella råd inför helgerna (därför alla nuvarande går ut 13 december). De kanske kommer säga att det är ok att fira med de man normalt umgås med. Men har man följt råden som gäller nu så är ju inte de några förutom de man bor med.

Kan det vara så att många familjer är beroende av utomstående för att få ihop vardagspusslet? Andra vuxna släktingar som hämtar/lämnar på förskola, barnpassning utanför vanliga öppettider, skjuts osv? Jag kan absolut förstå att en del föräldrar har svårt att klara en vardag med heltidsjobb och barn utan hjälp från människor som de inte bor med. Nu menar jag inte att det rättfärdigar att strunta i rekommendationerna, bara att det förmodligen finns fler anledningar än att man tycker sig stå över myndigheternas råd.

/Barnfri
 
Rent praktiskt alltså? Hur ordnar man ett säkert firande?

Jag bor många mil från mina päron men ska som av en händelse till hembygden på jobb nästa vecka.
Tänkte passa på att träffa dem då (två föräldrapar så vid två olika tillfällen) så jag undviker att åka fram och tillbaka över jul.

Men hur fasen ska det gå till? På ett säkert sätt? Kan man fika ute? Sitta på varsin sida glasdörr? Överlämning av julklappar - där kan väl smitta åka med? Hur hade ni tänkt göra?

Vi pratar inte om julbord eller långvarig samvaro men hade ju varit roligt att säga hej och ge julklappar om det kan ske på ett säkert sätt. Det blir antagligen pappas sista jul så känns väldigt sorgligt om jag inte får se honom alls. Å andra sidan väldigt mycket sorgligare om jag ger honom Corona!

Hur gör ni i jul?
Stannar hemma och tackar gudarna att man kan spela coronakortet så man slipper ta av svärdotterns minst sagt bristfälliga kokkunskaper.. :yuck:

Mer seriöst, så är det bortsett från dekorationerna ingen skillnad på jul eller påsken i år. Man följer regelverket (bor inte i Sverige) stannar hemma och äter och dricker gott 🥂
 
Min farfar fyller 96 år den 21 december och jag är rädd att det är hans sista jul. Vi står varandra väldigt nära. Innan Corona hälsade jag på ofta och nu pratar vi mycket i telefon. Jag har haft feber ett tag men tog covid prov som var negativt så om febern är borta tänkte jag att bara vi i familjen kan gå en promenad på julafton eller om han är hos min farbror kan vi prata I telefon.

Annars blir det bara mina föräldrar, min bror och hans sambo, jag och mina hundar. Det blir väl några julklappar men det roligaste är nästan när gammelhunden får öppna paket, ivrigare än ett barn. Unghunden börjar fatta grejen nu.

Kommer inte vara där länge, inte så mycket ork men ska försöka få till 2-3 timmar. 3 timmar är nog rekord.

Mat tar jag med själv, vegetarian som dessutom hatar julmat men siktar på typ risgrynsgröt.

Sen är mina rutiner att tända ljus och se på filmer när jag är ensam och gå långpromenad med hundarna.

Mysigt att umgås med familjen men dom egna rutinerna är också viktiga
 
Nja, ensamhushåll har ju "fått lov" att välja ut ett fåtal personer att umgås med. Så om du umgås med din särbo kan ni således också fira jul tillsammans.
Jo så är det ju kanske. Men jag fick känning av förkylning senast vi sågs vilket gjorde att jag blev isolerad även från honom eftersom han hann åka hem och kände inte av något. Så när jag skulle till honom så fick jag låta bli och stanna hemma. Men jag tror att det var han som smittade mig men att han var så gott som symptomfri, men kan ju inte vara säker. Det var ingen Corona enligt provsvaren i alla fall, gjorde test hos hälsocentralen. Men det fick mig att fundera lite mer gällande julen. Skulle jag träffa honom precis innan jul och han lyckas smitta mig med något och det blir likadant igen, så blir jag alltså ensam vid jul. Jag är mycket av en ensamvarg i vanliga fall men här går min gräns.

Sedan har vi ju också det att han har ju andra personer han vill umgås med förutom mig då. Jag har förutom honom ett antal personer han inte har som jag vill umgås med. Så jag kommer inte att träffa honom from 2 veckor kvar till jul för att kunna åka hem.
 
Senast ändrad:
Detta allmänna råd gäller i samtliga regioner:

7. Undvik att ha fysisk kontakt med andra personer än de som du bor tillsammans med
Rådet innebär en inskärpning av kravet på att hålla avstånd till andra människor än de man bor tillsammans med. Med fysisk kontakt menar vi de människor du träffar och som befinner sig på 1–1,5 meters avstånd, och där själva mötet (kontakten) varar mer än 15 minuter. Den typen av fysiska kontakter bör helt undvikas.

Man bör också undvika vissa typer av aktiviteter om de inte går att genomföra utan fysiskt avstånd till andra. Det kan handla om vissa idrottsaktiviteter t.ex. kontaktsporter som brottning, ishockey och basket; privata tillställningar, t.ex. fester, bröllop, kalas, middagar och afterwork; hälso- och skönhetsvård som inte är medicinskt motiverat, t.ex. massage, fotvård, frisör eller skönhetsvård.
För oss är det ganska enkelt svärmor är mer eller mindre ett ensamhushåll då hon endast lever med sin dementa make och vi är hennes umgänge. Hon träffar ju förvisso hemtjänsten men de känns inte riktigt som umgänge.
 
Jo så är det ju kanske. Men jag fick känning av förkylning sedanst vi sågs vilket gjorde att jag blev isolerad även från honom eftersom han hann åka hem och kände inte av något. Så bör jag skulle till honom så fick jag låta bli. Men jag tror att det får han som smittade mig, men kan ju inte vara säker. Det var ingen Corona enligt provsvaren i alla fall,tog test på hälsocentralen. Det fick mig att fundera lite mer gällande julen. Skulle jag träffa honom precis innan jul och han lyckas smitta mig med något och det blir likadant igen, så blir jag alltså eensam på julafton.

Sedan har vi ju också det att han har ju andra personer han vill umgås med förutom mig då. Jag har förutom honom ett antal personer han inte har som jag vill umgås med. Så jag kommer inte att träffa honom from 2 veckor kvar till jul för att kunna åka hem.

Men då är det ju p.g.a. förkylningssymptom respektive din önskan kring andra personer att umgås med förutom honom.
 
Men då är det ju p.g.a. förkylningssymptom respektive din önskan kring andra personer att umgås med förutom honom.
Det jag menade är väl att blir någon det minsta förkyld i ett "flerpersonshushåll" så finns ju ett visst umgänge där ändå. Blir det som för mig så spelar det ingen roll med några undantag för ensamhushåll. Då kan jag ha umgåtts regelbundet med utvald och ändå få stanna hemma. Kan jag ju få ändå såklart, men risken blir lägre av att isolera mig i förtid. Så jag byter alltså umgänge till några jag inte träffat lika regelbundet, då bryter jag väl mot restriktionerna?

Knapplån. Gällande undantaget för ensamhushåll finns ju också en annan risk, exempel som för mig och min särbo. Båda är ensamhushåll. Han har sina föräldrar med respektive partner(alltså separerade ), som i sin tur har barn på annat håll. Jag i min tur har mina föräldrar och syskon. Om man ska vara hård får de ju inte träffa varandra, men det gör de. Sedan umgås de inte med andra men det räcker ju för att blanda ihop familjer och öka risken för smitta bara av att han och jag träffas. Man behöver ju inte vara ensamhushåll för att den blandningen sker, men vi drabbas av en annan typ av isolering.
 
Det jag menade är väl att blir någon det minsta förkyld i ett "flerpersonshushåll" så finns ju ett visst umgänge där ändå. Blir det som för mig så spelar det ingen roll med några undantag för ensamhushåll. Då kan jag ha umgåtts regelbundet med utvald och ändå få stanna hemma. Kan jag ju få ändå såklart, men risken blir lägre av att isolera mig i förtid. Så jag byter alltså umgänge till några jag inte träffat lika regelbundet, då bryter jag väl mot restriktionerna?

Jag tror att jag förstår vad du menar. Men om du är förkyld, utan att ha Covid-19, så lär det ju inte sitta i flera månader utan när du är symptomfri kan du återigen umgås med "din utvalda krets".
 
Jag tror att jag förstår vad du menar. Men om du är förkyld, utan att ha Covid-19, så lär det ju inte sitta i flera månader utan när du är symptomfri kan du återigen umgås med "din utvalda krets".
Jag är inte orolig för den här förkylningen såklart. Det är någon eventuellt ny som bryter ut lagomt till jul. Därför väljer jag att inte ha någon regelbunden krets just nu för att kunna träffa några speciella under någon dag vid jul istället.
 
Jag tror att jag förstår vad du menar. Men om du är förkyld, utan att ha Covid-19, så lär det ju inte sitta i flera månader utan när du är symptomfri kan du återigen umgås med "din utvalda krets".
Sedan mitt kanske till om det är tillåtet inom gällande restriktioner är som det jag var inne på tidigare. Jag vet att min särbo träffar sina föräldrar som inte sköter sig inom hushållet utan inom familjen. Så vi har ju ingen enskild överenskommelse över att vi träffar inga andra. Jag vet också att mina föräldrar inte sköter sig inom hushållet utan inom familjen.
Så mina utvalda kanske jag inte bör träffa?
 
Sedan mitt kanske till om det är tillåtet inom gällande restriktioner är som det jag var inne på tidigare. Jag vet att min särbo träffar sina föräldrar som inte sköter sig inom hushållet utan inom familjen. Så vi har ju ingen enskild överenskommelse över att vi träffar inga andra. Jag vet också att mina föräldrar inte sköter sig inom hushållet utan inom familjen.
Så mina utvalda kanske jag inte bör träffa?

Som det ser ut nu är det ju upp till dig.

Jag har valt att endast umgås med min dotter och min pojkvän. (Dock inte med pojkvännen just nu då han i söndags för 1,5 vecka sen jobbade med en som därefter testade positivt.)
 
Kan det vara så att många familjer är beroende av utomstående för att få ihop vardagspusslet? Andra vuxna släktingar som hämtar/lämnar på förskola, barnpassning utanför vanliga öppettider, skjuts osv? Jag kan absolut förstå att en del föräldrar har svårt att klara en vardag med heltidsjobb och barn utan hjälp från människor som de inte bor med. Nu menar jag inte att det rättfärdigar att strunta i rekommendationerna, bara att det förmodligen finns fler anledningar än att man tycker sig stå över myndigheternas råd.

/Barnfri
Eller som de 1-2 personer jag ev firar med som är mellan pension och 70år och som varit extremt isolerade sedan början nånstans ändå tänker att det är värt att fira en jul med ett par enstaka personer.
Jag har svårt att moralisera över det när jag ändå åker kollektivtrafik, jobbar och träffat kollegor och klienter. Så om dom vill ta den risken att nån eller några gånger på 10 månader träffa en människa så ja, de är inte omyndighetsförklarade ännu...
 
@rutans Jag vet inte om jag misstolkar dig, men du menar alltså att du bara kan umgås med de inom din utvlada krets som i sin tur bara umgås med dig? Tror inte jag fattar riktigt... Men om det är så tänker jag att det blir svårt att kontrollera vad andra gör. I slutändan blir det ju då att en inte kan träffa nån alls. Jag förstår dock dilemmat. '
Jag har själv valt bort att träffa bekanta som jag anser tar för lätt på restriktionerna, jag vill tex inte hälsa på en väninna som jag vet har åkt land och rike runt på diverse event i storstäderna mitt under värsta pandemin, dejtar hejvilt och har ett jobb där hon träffar jättemkt folk i en utpräglad nonchalant grupp. Däremot kan jag inte kontrollera vilka min dejt träffar på sitt jobb, eller vilka hans barn träffar på skolan. Den andra familjen jag umgås med har en dotter som går på gymnasiet och ja det är ju lite si och så. Men alternativet för mig är att inte träffa någon alls och det vete fan vad som vore värst. Det ingår folk från riskgrupp i båda mina umgängen så nånstans tänker jag väl ändå att de själva tänker till. Mer kan jag inte gör, än att vara uppmärksam på om jag har symptom och hoppas de meddelar mig om de har några.
 
Min jul kommer att bli väldigt annorlunda, men främst för att vi nyligen förlorat min mamma. Sedan pappa dog har hon, min bror och jag firat tillsammans. Nu kommer jag i stället att fira jul med min makes stora familj. Mina svärföräldrar har rätt många barn, så med respektive för vissa och ett barnbarn kommer vi att bli lite fler än vad som känns optimalt, i synnerhet som min bror förhoppningsvis också kommer att fira med oss. Flera har dock redan haft corona och har antikroppar, däribland mina svärföräldrar, annars hade vi nog inte vågat. Men, tja. Julen är viktig för mig. Jag åker inte kollektivtrafik, kan räkna på fingrarna gångerna jag varit i en butik sedan pandemin bröt ut (mataffärer inkluderade, jag har beställt hem), har inte träffat vänner, inte ätit ute, lärt mig klippa håret själv för att slippa gå till frisör, inte varit på gym eller aktiviteter, hållit avstånd till folk, haft munskydd osv, så jag har svårt att se mig som oansvarig för att jag vid ett tillfälle på ett år träffar ett par personer för mycket.
 
Eller som de 1-2 personer jag ev firar med som är mellan pension och 70år och som varit extremt isolerade sedan början nånstans ändå tänker att det är värt att fira en jul med ett par enstaka personer.
Jag har svårt att moralisera över det när jag ändå åker kollektivtrafik, jobbar och träffat kollegor och klienter. Så om dom vill ta den risken att nån eller några gånger på 10 månader träffa en människa så ja, de är inte omyndighetsförklarade ännu...

Exakt. Jag tänker att det oftast finns förklaringar som väger så pass tungt att enskilda personer "fuskar" med restriktionerna vid enstaka tillfällen för att överleva vardagen helt enkelt.
 
@rutans Jag vet inte om jag misstolkar dig, men du menar alltså att du bara kan umgås med de inom din utvlada krets som i sin tur bara umgås med dig? Tror inte jag fattar riktigt... Men om det är så tänker jag att det blir svårt att kontrollera vad andra gör. I slutändan blir det ju då att en inte kan träffa nån alls. Jag förstår dock dilemmat. '
Jag har själv valt bort att träffa bekanta som jag anser tar för lätt på restriktionerna, jag vill tex inte hälsa på en väninna som jag vet har åkt land och rike runt på diverse event i storstäderna mitt under värsta pandemin, dejtar hejvilt och har ett jobb där hon träffar jättemkt folk i en utpräglad nonchalant grupp. Däremot kan jag inte kontrollera vilka min dejt träffar på sitt jobb, eller vilka hans barn träffar på skolan. Den andra familjen jag umgås med har en dotter som går på gymnasiet och ja det är ju lite si och så. Men alternativet för mig är att inte träffa någon alls och det vete fan vad som vore värst. Det ingår folk från riskgrupp i båda mina umgängen så nånstans tänker jag väl ändå att de själva tänker till. Mer kan jag inte gör, än att vara uppmärksam på om jag har symptom och hoppas de meddelar mig om de har några.

Jag har svårt att förklara tydligt.
Med gällande restriktioner menas ju att man bara ska umgås med de inom hushållet, det hävdas att de i ensamhushåll kan välja vilka som ingår i deras hushåll för att slippa vara helt isolerade.

Utifrån ovan funderar jag då på följande:

Det du skriver är just det som jag ser som en svag punkt. Det är svårt att kontrollera (och kan ju inte heller kräva det) att de inom mitt påhittade hushåll endast umgås med mig. När jag även vet att de inom mitt påhittade hushåll inte fullt håller restriktionerna gällande det privata umgänget, kan jag då själv ändå träffa dem utan att bryta gällande restriktioner? Min fråga handlar inte i det här fallet om någon rädsla för att bli sjuk, utan jag funderar över förhållningen till restriktionerna.

Min tolkning är som du frågar överst att jag egentligen bara kan umgås med min valda krets och de med mig. Men jag håller det inte fullt ut för att det skulle bli för isolerat precis som du nämnde i din beskrivning.
 

Liknande trådar

Mat Jag firar ju egentligen aldrig jul, tycker julen tappade sin mening för mig redan innan jag var 12 år, men nu blir det kanske min sista...
Svar
19
· Visningar
1 556
Senast: Acto
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 936
Senast: Anonymisten
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Först tänkte jag skriva i en kropp som inte orkar, men grejen är att ju längre tid jag varit sjuk desto mer en del av mig känns kroppen...
2 3
Svar
47
· Visningar
7 206
Senast: manda
·
Kropp & Själ Ursäkta den luddiga titeln, tänkte rätt länge men kom inte på något bättre. Ber också om ursäkt på förhand för att det här troligtvis...
2
Svar
20
· Visningar
2 465
Senast: Exile
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp